Överklagandeanvisning i beslut om byggsanktionsavgift
Ett beslut om byggsanktionsavgift ska innehålla en tydlig uppgift om hur beslutet kan överklagas. Den avgiftsskyldige får på så sätt information om hur denne kan utnyttja sin rätt att överklaga.
Överklagandeanvisning
Det är viktigt att byggnadsnämnden tydligt anger hur ett beslut om byggsanktionsavgift kan överklagas. Om byggnadsnämnden inte lämnar en korrekt underrättelse om hur man överklagar kan det leda till att överklaganden som kommer in för sent inte kan avvisas vid en rättidsprövning. Anvisningar om hur ett beslut kan överklagas kallas för olika saker i olika sammanhang. De begrepp som används är bland annat överklagandeanvisning, besvärshänvisning, fullföljdshänvisning och underrättelse om hur man överklagar. Det är bra att hålla sig till samma begrepp och inte blanda olika begrepp när man menar samma sak.
45 §
Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om det har kommit in för sent ska myndigheten besluta att överklagandet inte får tas upp till prövning
(avvisning).
Ett överklagande ska dock inte avvisas om
1. förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar, eller
2. överklagandet har kommit in till överinstansen inom överklagandetiden.
Det är lämpligt att en överklagandeanvisning innehåller följande information.
- att överklagandet ska vara skriftligt,
- att överklagandet ska ställas till länsstyrelsen men skickas eller lämnas till byggnadsnämnden
- att det ska framgå vilket beslut som överklagandet gäller, till exempel genom att ange diarienummer/ärendenummer, fastighetsbeteckning, beslutsdatum, paragraf eller beslutsnummer
- varför den klagande vill att beslutet ska ändras och vilken ändring som önskas,
- att handlingar som stödjer klagandens uppfattning bör bifogas överklagandet,
- att överklagandet förses med kontaktuppgifter som namn, adress, telefonnummer och eventuell e-post,
- att om ombud anlitas ska fullmakt från ombudet bifogas överklagandet tillsammans med kontaktuppgifter till ombudet, och
- tiden inom vilken överklagandet ska lämnas in.
43 §
Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet
(överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten).
I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras.
I 3 och 4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla.
44 §
Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.
Eftersom ett överklagande ska ske till länsstyrelsen men skickas till byggnadsnämnden kan missförstånd uppstå. Det finns risk att klaganden skickar överklagandet till länsstyrelsen, vilket innebär mer administration för dem och en tidsförskjutning av hanteringen av överklagandet. Det är därför viktigt att det tydligt framgår att överklagandet ska skickas till byggnadsnämnden och inte till länsstyrelsen, exempelvis genom att fetmarkera eller kursivera texten om vart överklagandet ska skickas eller lämnas in.
Exempel på överklagandeanvisningar
Nedan finns två exempel på hur innehållet i en överklagandeanvisning kan se ut. Överklagandeanvisningen kan antingen finnas i själva beslutet eller i en bilaga till beslutet.
Detta beslut kan överklagas. Överklagandet ska vara skriftligt. Överklagandet ska vara ställt till Länsstyrelsen i "x" län, men skickas eller lämnas till:
"kommunnamn", "nämnd/förvaltning"
"postadress"
"besöksadress"
"e-postadress"
Byggnadsnämnden överlämnar sedan överklagandet till länsstyrelsen. Överklagandet ska ha kommit in till "nämnd/förvaltning" inom tre veckor från den dag då du tog del av beslutet.
Ange vilket beslut du överklagar och ärendets diarienummer/ärendenummer. Skriv varför du tycker att nämndens beslut är fel och hur du tycker att beslutet ska ändras. Du bör även skicka med handlingar som du tycker stödjer din ståndpunkt. Uppge namn, adress och telefonnummer. Om du anlitar ombud ska det framgå för vems räkning ombudet agerar och ombudets kontaktuppgifter. En fullmakt ska också bifogas.
För mer information, kontakta "kontaktperson/nämnd/förvaltning" på telefonnummer "nr" eller via mail "e-postadress".
Är du missnöjd med detta beslut kan du överklaga det. Överklagandet ska vara skriftligt.
Till vem beslutet ska överklagas
Detta beslut kan överklagas till Länsstyrelsen i "x" län. Överklagandet ska dock skickas till kommunen med post eller e-post.
"kommunnamn", "nämnd/förvaltning"
"postadress"
"e-postadress"
Du kan även lämna det direkt till "kommunnamn eller nämnd/förvaltning", "besöksadress". Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar nämnden överklagandet och handlingarna i ärendet till länsstyrelsen.
Överklagandetid
Överklagandet ska ha kommit in inom tre veckor från den dag då du tog del av beslutet.
Vad överklagandet ska innehålla
Av överklagandet ska framgå vilket beslut du överklagar. Ärendets diarienummer/ärendenummer, fastighetsbeteckning, beslutsdag, och beslutsparagraf bör framgå. Du ska också tala om varför du anser att beslutet är fel och hur du vill att beslutet ska ändras. Har du handlingar eller annat som stödjer din uppfattning kan de bifogas.
Vem som överklagar
Skriv namn, postadress och telefonnummer. Om ett ombud, till exempel en jurist, företräder dig ska du bifoga en fullmakt och det ska framgå namn, postadress och telefonnummer till ombudet.
Har du frågor?
Om du har några frågor om ärendet får du gärna kontakta ”nämnden/förvaltningen” innan du överklagar.
"besöksadress"
"telefonnummer"
"e-postadress"