Hälsosamma vårdmiljöer främjar tillfrisknande

Det finns miljöer som gör att vi känner oss mindre stressade, att våra axlar sänks och vi trivs. Nu har forskning visat att miljöer med möjlighet till utblick, materialval, färgsättning och orienterbarhet med mera även kan hjälpa till och underlätta tillfrisknandet om vi blir sjuka.

Boverket har tagit fram en vägledning kring utveckling och utformning av vårdens miljöer. Vi har pratat med Anna-Karin Joelsson, arkitekt och projektledare.

Det låter ju fantastiskt att gestaltning och estetik har en sådan positiv effekt på hälsan! Om en kommun och region står inför att renovera eller bygga ny vårdcentral eller annan vårdmiljö, har du något råd på vägen?

Oj det är en stor fråga! Men för att avgränsa till just gestaltningen, skulle jag säga att man bör vara extra uppmärksam kring byggnadens material och detaljer. Byggnadens karaktär och identitet bör gärna följa med hela vägen från det stora uttrycket i siluett och volymer till hur material upplevs när man är nära dem och hur detaljerna i byggnaden känns att använda och ta i, i det vardagliga livet i och användandet i av byggd miljö.

På vilket sätt skulle detta gynna hälsan menar du?

Det finns relativt ny forskning som visar på betydelsen av materialvalet i en byggd miljö och att vissa material har en mer stödjande effekt genom att de associerar till miljöer vi mår bra i. Det finns också ny forskning som visar på betydelsen av detaljerna i det byggda, om de är väl utformade för sin funktion och dessutom har skönhetsvärden stödjer de upplevelsen av att användaren är respekterad och omhändertagen. Det går att kombinera funktion med estetik.

Men om man tänker utifrån de vårdtagandes perspektiv – de bor ju kortare eller längre perioder i en vårdmiljö. Är det viktigt att miljön uppfattas stimulerande?

Även här finns forskning som visar på vikten av hur rörelsemönster i en byggd miljö ska vara utformade för att stödja välmående och minska stress. Till exempel finns forskning som visar att rum med vissa kvaliteter kan ge unika stöd för användaren, där begreppet social densitet spelar stor roll, och där skönhetsupplevelser i rum är nödvändiga för användarens välmående.

Vad menar du med social densitet?

Begreppet social densitet kommer från miljöpsykologin och beskriver antalet människor i ett särskilt fysiskt utrymme. Om fler människor träder in i rummet ändras den sociala densiteten. Evidens om hur social densitet kopplas till den rumsliga utformningen är dock än så länge relativt svag och det krävs mer forskning.

I Boverkets lärande exempel för vårdens byggda miljöer används begreppet för att beskriva om vårdmiljön erbjuder patienten eller besökaren en möjlighet att välja mellan en plats med andra människor närvarande eller en plats för avskildhet. Att kunna ha möjlighet att styra sin relation till andra människor. Det kan vara tillgång till olika rum för detta, men också genom olika typer av sittplatser i ett och samma rum, där någon är mera avskild. Just möjligheten att välja miljö är viktigt för att känna att man har en kontroll att styra situationen man befinner sig i. Variationen i social densitet är att betrakta som en kvalitetsfaktor.

Det kan ju vara så att flera av vårdtagarna är sängliggande eller har svårigheter att förflytta sig. Vad är det då för aspekter man behöver tänka på?

När rörligheten är begränsad är det viktigt att man även inne har möjlighet att ta del av utemiljön utanför fönstren. Det finns aktuell forskning som visar på vikten av dagsljus in i en byggnad, för att stödja hälsa och välmående. Det finns också forskning som visar på vikten av utblickar, där dagsljusinsläppen fungerar bäst när de är kombinerade med utsikt som stödjer hälsa och välmående. Det finns också forskning som visar på betydelsen av att kunna ta sig från inre rum ut till nära miljöer, där direkt tillgång till gröna miljöer visar på ett starkt stöd för välmående och hälsa.

Är det något annat du vill passa på att nämna?

Ja, jag vill gärna tipsa om vår vägledning på Boverkets webbplats om vårdens byggda miljöer. Den omfattar kunskap och inspiration kring utformningens betydelse och ger exempel på hur gestaltningsvärden kan bidra till ökad vårdkvalitet och förbättrad hälsa. Där finns flera goda exempel på utformning av vårdens miljöer.

Utveckla vårdens byggda miljöer

Vem vänder sig vägledningen till?

Vägledningen riktar sig primärt till projektledare eller de som har liknande roll vid planering, byggande och förvaltning av vårdens fysiska miljöer.  Men den kan även vara ett stöd till de som behöver kunskap och inspiration kring utformningens betydelse för vårdens fysiska miljöer. Det kan exempelvis vara i rollen som medarbetare i vården, lokalplanerare, beställare, politiker med flera.

Vägledningen kan användas som underlag vid samverkan och beslut i olika skeden rörande gestaltning av vårdens miljöer - för lokalplanerare, arkitekter, beställare och politiker med flera.