Gröna områden för välbefinnande och klimatanpassning

Livsmiljöer med nära och integrerad grönska är en förutsättning för vår hälsa och vårt välbefinnande. Att vistas i och uppleva naturliga gröna områden stimulerar den fysiska aktiviteten, erbjuder rekreation och sänker stressnivåer. Gröna livsmiljöer och en mångfald av arter är inte bara en grundförutsättning för människors hälsa och välfärd, utan även för ekosystemtjänster och klimatanpassning. Gröna miljöer bidrar till att anpassa vårt samhälle till ett förändrat klimat som är både varmare, blötare och torrare.  

Positiva hälsoeffekter

Grönstrukturer kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa och samtidigt hantera klimatanpassning för en hållbar utveckling. Många hälsofrämjande effekter och mervärden kan följa med på köpet när vi sätter hälsan först. Tillsammans bidrar effekterna till flera viktiga samhällsmål.

Vistelse i gröna miljöer bidrar till att blodtrycket sjunker, pulsen går ned och halterna av stresshormonet kortisol minskar i blodet. Det bidrar även till att stärka korttidsminnet och motverka demens. Gröna områden stimulerar till fysisk aktivitet som i sin tur motverkar övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa. Grönska i den nära bostadsmiljön har visat sig ha särskilt stor hälsopåverkan för socioekonomiskt svaga grupper i samhället. Därför är gröna bostadsgårdar, parker och nära grönområden viktiga för att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa för alla.

Livsmiljöer med tillgång till grönområden och natur påverkar vår psykiska hälsa och kan bidra till ökad livskvalitet. Gröna livsmiljöer har stor betydelse för att skapa social interaktion mellan olika människor och bidra till gemenskap som i längden påverkar vårt välbefinnande positivt.

Grönstruktur med naturbaserade lösningar har under rätt förutsättningar förmågan att möta flera av de klimatrelaterade samhällsutmaningar som samhället står inför. I den byggda miljön kan parker och tätortsnära natur bidra till att förbättra mikroklimatet genom att minska solinstrålning, ge skugga, reglera lufttemperatur och minska så kallad urban värme-ö effekt. I längden bidrar detta till en förbättrad hälsa.

Träd och andra typer av vegetation i staden spelar också en stor roll för hantering av regnmassor vid extrema skyfall. Grönska hjälper till att ta upp, lagra, fördröja och avdunsta vatten, men gör även marken mer porös och mer mottaglig för infiltration. Gröna miljöer med en mångfald av arter är viktiga för att göra vårt samhälle mer anpassningsbart till förändrat klimat och minska klimatrelaterade hälsorisker.

Mervärden

Utöver de direkta hälsoeffekterna av gröna områden, bidrar dessa miljöer till en rad positiva mervärden. Många av de positiva mervärdena ges av gröna områdens potential att försörja olika typer av ekosystemtjänster.

Gröna och naturliga miljöer är viktiga för att säkerställa råvaror såsom energi, vatten och mat. Grönområden med biologisk mångfald och ekosystemtjänster gynnar till exempel pollinering som är en viktig förutsättning för att säkerställa livsmedel. Ekosystemtjänsternas förmåga att säkerställa och försörja tjänster är en grundförutsättning för vår framtida hälsa och överlevnad i takt med klimatförändringarna.

Grönområden och natur i urbana miljöer kan bidra till att rena luften. Vegetation kan fånga upp både gaser och partiklar och därmed förbättra luftkvaliteten och minska exponeringen av luftföroreningar, vilket påverkar hälsan positivt.

Väl utformade parker, grönområden och andra gröna lösningar kan dämpa buller. Detta genom en kombination av markens utformning och dess vegetation. Då ökar samtidigt förutsättningar för naturliga ljudupplevelser. Jämfört med släta ytor, minskar träd, buskar, växtbeklädda markytor, tak eller väggar ljudets studsande, vilket reducerar ljudets spridning och i längden bidrar till god hälsa och välbefinnande.

Tips till er som vill planera gröna områden för välbefinnande och klimatanpassning

Nedan samlas framgångsfaktorer och medskick från exemplen om gröna områden för välbefinnande och klimatanpassning. Vi hoppas att dessa tips kan bidra med nya perspektiv och vara värdefulla i ert arbete!

Lokalisering

• Planera för gröna miljöer nära människor! Tätorts- och bostadsnära grönska och natur används mer frekvent än naturområden som ligger längre bort och ger därför störst positiva hälsoeffekter. Grönområden med hög kvalitet behöver finnas inom 300 meter från hemmet. En medveten planering för artrikedom och biologisk mångfald är central för att ytorna ska ge så stor nytta som möjligt.
• Lyft blicken och titta på hela landskapet! Den mest effektiva lösningen för klimatanpassning kan finnas utanför tätorten. I arbetet med natur­baserade lösningar är det viktigt att tillämpa ett landskapsperspektiv och exempelvis studera ett helt avrinningsområde för att se var olika lösningar kan göra mest nytta. Ett landskapsperspektiv kan också tydligare synliggöra viktiga gröna kopplingar som är nödvändiga för hälsa och välbefinnande.

Kvalitet och variation

• Gröna miljöer behöver plats! Gröna miljöer behöver finnas tätortsnära, likväl som i större områden, för att främja känslan av att befinna sig i en annan miljö än i staden. Större gröna miljöer bör erbjuda avskildhet, upplevas som tysta och rofyllda. I dessa områden finns också utrymme för en större mångfald av växter och djur som stimulerar våra sinnen.
• Bevara rika naturmiljöer och stora träd! Stora träd, rika skogsmiljöer, känsla av vildhet och ursprunglighet är värden som tar lång tid att skapa i naturen. Nyplanerad grönska är bra tillskott, men tar lång tid att växa sig vild och sinnlig. Därför är det ofta mer värdefullt att bevara befintlig natur än att skapa ny.

Naturbaserade lösningar

• Använd naturbaserade lösningar så långt det går! Se i första hand om naturbaserade lösningar kan vara tillämpbara för åtgärder inom klimatanpassning. Vid behov kan tekniska lösningar tillämpas därefter. Naturbaserade lösningar som stärker ekosystemens förmåga bidrar med lösningar på flera problem än enbart förändrat klimat. 
• Planera för grönblå lösningar! Genom att integrera grönska med olika vattenbaserade lösningar går det att uppnå flertalet hälsofrämjande effekter och dessutom främja ekosystemtjänster och biologisk mångfald.

Sociala värden

• Gör naturen och grönskan tillgänglig för alla! Grönområdena behöver vara tillgängliga och nåbara för alla, oavsett kön, ålder, socioekonomi, etnicitet och funktionsnedsättning. Se till att ha med olika perspektiv och kompetenser i planeringen för att skapa miljöer som är attraktiva och tillgänglig för fler.
• Grönskan som ett verktyg för jämlik hälsa! De positiva hälsoeffekterna av stadsgrönska är oftast mest påtagliga i socialt utsatta områden. Attraktiva grönområden och natur kan fungera som en plats där grupper från områden med olika socioekonomiska förutsättningar kan vistas tillsammans och mötas. Det är viktigt att beakta jämlikhetsaspekten när kommunen lokaliserar och planerar för nya och bevara befintliga grönstrukturer och natur.

Planeringsprocessen

• Inkludera frågan om gröna miljöer och klimatanpassning tidigt i planeringsprocessen! Genom att ha med frågan tidigt i arbetet kan vi skapa rätt förutsättningar för flerfaldiga vinster. I arbetet med naturbaserade lösningar behöver en rad olika kompetenser samarbeta. Det kan vara planerare, ingenjörer, biologer, pedagoger, men också intressenter som markägare, olika intresseföreningar och närboende. 
• Involvera medborgarna i planeringen av gröna miljöer! Genom att involvera medborgarna kan kommunen få kunskap om hur platsen faktiskt fungerar och används. Därefter kan värdefulla tillägg göras på rätt plats för att främja välbefinnande och klimatanpassning.