Åtgärder för att motverka hemlöshet

De flesta kommuner erbjuder särskilda boendelösningar och insatser för personer som av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden, visar 2024 års bostadsmarknadsenkät. Det är ofta kommunernas socialtjänster som hanterar den typen av boendefrågor.

Andrahandsuthyrning vanligaste åtgärden för att motverka hemlöshet

Den vanligaste åtgärden för att motverka eller avhjälpa hemlöshet är att använda socialtjänstlagens möjligheter att erbjuda sociala hyreskontrakt efter biståndsprövning enligt 4 kap. 1 § och 2 §. Totalt 234 kommuner uppger att denna insats ingår i deras arbete mot hemlöshet. 33 kommuner anger att de arbetar för att motverka hemlöshet genom att hyra ut bostäder i andra hand utan biståndsbeslut. Den näst vanligaste åtgärden är uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar, till exempel genom rådgivning eller särskilda insatser. Detta svar har 202 kommuner lämnat.

Av årets enkät framgår det att allt fler kommuner använder sig av ”Bostad först” som en åtgärd för att motverka hemlöshet. I den nationella hemlöshetsstrategi som regeringen lade fram år 2022 återfinns målet att införa ”Bostad först” nationellt och ett flerårigt statsbidrag riktas under strategiperioden till kommuner för att stärka arbetet med att motverka hemlöshet genom ”Bostad först”. 89 kommuner anger i årets enkät att de använder sig av metoden och av fritextsvaren framgår att ”Bostad först” är under förberedande eller uppstart i ytterligare kommuner. Svarsalternativen är utformade så att kommunerna anger om bostäderna inom ”Bostad först” erbjuds med förstahandskontrakt eller andrahandskontrakt. 80 kommuner svarar att det är fråga om andrahandskontrakt, medan 17 svarar att de använder sig av förstahandskontrakt. Av de senare är det nio som enbart använder sig av förstahandskontrakt.

Så här fördelar sig kommunernas svar på vad kommunen gör för att motverka eller avhjälpa hemlöshet (kommunerna kunde välja mer än ett svarsalternativ):

De flesta kommuner hyr ut lägenheter i andra hand med biståndsbeslut

I årets bostadsmarknadsenkät svarar 262 kommuner att de hyr ut bostäder i andra hand, med biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen, till personer som inte själva kan anskaffa en permanent boendelösning. 17 kommuner svarar nej på frågan, medan övriga elva inte har besvarat den. Merparten av kommuner som svarar nej ingår i kommungruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”.

Färre bostäder hyrs ut i andra hand med biståndsbeslut

På senare år har antalet lägenheter som hyrs ut med socialt kontrakt minskat enligt enkäten. Sammanlagt fanns enligt kommunerna cirka 14 200 bostäder för andrahandsuthyrning med biståndsbeslut den 1 januari 2024, vilket kan jämföras med förra årets bostadsmarknadsenkät, då kommunerna svarade att det fanns cirka 15 000 bostäder för andrahandsuthyrning med biståndsbeslut. Så sent som 2021 fanns det cirka 19 600 lägenheter med sociala kontrakt enligt enkäten.

En orsak till minskningen av antalet lägenheter för andrahandsuthyrning med biståndsbeslut är att kommunernas socialtjänster alltmer begränsar de särskilda boendelösningarna till personer som inte bara har svårt att hitta lämplig bostad utan även har sociala eller psykologiska problem.

Det har varit svårt att på ett tillförlitligt sätt följa kommunernas särskilda boendelösningar för personer som inte själva kan skaffa en permanent boendelösning genom enkäten, inte minst eftersom det har varit otydligt om kommunerna räknar in bostäder som hyrs ut i andra hand i samband med mottagande av nyanlända eller inte. I årets enkät ställs frågan om kommunen efter biståndsbeslut av socialförvaltningen hyr ut bostäder i andra hand till nyanlända personer som har anvisats till kommunen enligt lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. 75 kommuner anger att de gör det och 130 kommuner svarar nej på frågan. 44 kommuner saknar uppgift och resterande har inte besvarat den. Enligt kommunerna fanns det den 1 januari 2024 sammanlagt cirka 1 250 lägenheter som hyrdes ut till nyanlända med stöd av 4 kap. 1§ och 2 § SoL. Det är 750 färre än i fjol.

Här utöver anger 79 kommuner att de hyr ut lägenheter i andra hand utan biståndsbeslut. Sammanlagt beräknas det finnas cirka 3 650 lägenheter (1 januari 2024) som hyrs ut i andra hand utan biståndsbeslut. Kommunernas svar tyder på att merparten av dem hyrs ut i andra hand till anvisade nyanlända. 66 kommuner anger att de hyr ut lägenheter i andra hand utan biståndsbeslut till anvisade nyanlända. Sammanlagt beräknas det finnas knappt 2 750 lägenheter (1 januari 2024) som hyrs ut i andra hand utan biståndsbeslut till anvisade nyanlända.

Kommuner samarbetar med hyresvärdar för att få fram bostäder till personer som inte själva kan skaffa en permanent boendelösning

De flesta kommuner samarbetar med hyresvärdar för att få fram bostäder till hushåll som inte själva kan skaffa en permanent boendelösning. I årets enkät svarar 230 kommuner att de samarbetar med kommunala bostadsföretag och 117 kommuner svarar att de samarbetar med privata hyresvärdar. 42 kommuner svarar att de inte har något sådant samarbete. I jämförelse med förra årets enkät är det fler kommuner som anger att de har ett etablerat samarbete och den största ökningen noteras för privata hyresvärdar. 

Cirka 3 550 barn bor i andrahandslägenheter med sociala kontrakt

173 kommuner har svarat på frågan om det finns hushåll med hemmavarande barn i bostäder med sociala kontrakt och 149 har angett en siffra över noll. Enligt kommunernas svar fanns det den 1 januari 2024 cirka 2 000 hushåll med hemmavarande barn och i dessa hushåll ingick cirka 3 550 barn. I jämförelse med förra årets enkät är det fler hushåll med hemmavarande barn, men färre antal barn totalt sett. I bostadsmarknadsenkäten 2020 beräknade kommunerna att det bodde cirka 5 000 barn i kommunernas andrahandslägenheter.

Andrahandskontrakt som en väg in på den ordinarie bostadsmarknaden

Ett av målen med kommunernas bostadslösningar är att underlätta för personer att långsiktigt etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden. Av de 262 kommuner som hyr ut lägenheter i andra hand med biståndsbeslut svarar 140 att de alltid har som mål att dessa avtal ska övergå i vanliga hyreskontrakt. 91 kommuner svarar att det är målet i vissa fall.

Kommunerna har sammantaget uppgett att cirka 1 400 hushåll fick ta över sitt hyreskontrakt under år 2023. Det är cirka 300 färre än föregående år. 117 kommuner svarar att någon av andrahandshyresgästerna i stället flyttade vidare till ett förstahandskontrakt under 2023. Enligt kommunerna rör det sig om cirka 650 hushåll totalt sett. Sett till det totala antalet biståndsbeslutade andrahandskontrakt som, enligt kommunernas uppgifter i bostadsmarknadsenkäten 2023, fanns i inledningen av året var det uppskattningsvis mindre än 15 procent som ledde till ett förstahandskontrakt.

Antalet kommuner med andrahandsuthyrning utan biståndsbeslut har minskat

Sedan bostadsmarknadsenkäten 2020 frågar Boverket om kommunen hyr ut lägenheter i andra hand utan biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Förra året noterades en ökning av antalet kommuner som svarade att de gjorde det, men i år har antalet kommuner som svarar ja på frågan minskat. 79 kommuner svarar ja och 190 svarar nej, medan 21 kommuner inte har besvarat frågan. Eftersom det har visat sig vara en vanlig avtalsform när det gäller andrahandsuthyrning till nyanlända som anvisats kommunen kan minskningen möjligen spegla att trycket på kommunerna har minskat i det avseendet. På frågan om kommunen hyr ut bostäder i andra hand utan biståndsbeslut till nyanlända personer som anvisats kommunen enligt bosättningslagen har 66 svarat ja, vilket är 15 färre än föregående år. Av kommunernas fritextsvar framgår också att bostadslösningen används för anvisning enligt Massflyktsdirektivet, det vill säga till skyddsbehövande personer från Ukraina.

Totalt sett fanns det den 1 januari 2024 cirka 3 650 lägenheter som hyrdes ut i andrahand utan biståndsbeslut, baserat på uppgifter från 70 kommuner. Det är i princip lika många som föregående år, men då var det något fler kommuner som hade uppgett ett antal i enkäten.

Ungefär hälften av kommunerna har direktägda bostäder

En del av kommunernas sociala boendelösningar utgörs av direktägda bostäder. Direktägda bostäder är bostäder som inte ägs av kommunen via något allmännyttigt kommunalt bostadsbolag, utan som kommunen har förvärvat direkt och som är registrerade med kommunens organisationsnummer. Vanligen fungerar dessa bostäder som genomgångsbostäder.

På frågan om kommunen direktäger bostäder, till exempel i form av bostadsrätter eller småhus svarar 148 kommuner att de gör det. Baserat på kommunernas bedömningar finns det sammanlagt drygt 9 000 bostäder som ägs direkt av kommunerna fördelat på de 137 kommuner som har uppgett antal i enkäten. Det är i år 17 kommuner som inte har besvarat frågan.

Tre kommuner anger att de har köpt in enskilda hyresbostäder, bostadsrätter eller småhus under 2023 för att tillgodose behovet av bostäder för som inte själva kan skaffa sig en permanent bostadslösning. 266 kommuner anger att de inte har gjort något sådant förvärv och resterande har inte svarat.

Direktägda bostäder hyrs ut till personer som inte själva kan skaffa sig en permanent bostadslösning

119 kommuner svarar på frågan om hur stor andel av de direktägda bostäderna som används för personer som inte själva kan skaffa sig en permanent bostadslösning (med eller utan biståndsbeslut enligt 4 kap SoL). Kommunernas svar tyder på att cirka 60 procent av det totala antalet direktägda bostäder används till den målgruppen.

I vilken utsträckning och på vilket sätt direktägda bostäder används som en social boendelösning får tolkas med försiktighet. Av fritextsvaren går det att utläsa att det skiljer sig åt dels vilka typer av bostäder som kommunerna har inkluderat i sina uppgifter, dels vilka personer som kommunerna har räknat med inte själva kan skaffa sig en permanent bostadslösning.

Fler kommuner arbetar med vräkningsförebyggande åtgärder

På frågan om kommunen arbetar med vräkningsförebyggande åtgärder svarar 251 kommuner ja, medan 29 svarar nej. Tio kommuner har inte lämnat något svar. Kommunerna som anger att de arbetar vräkningsförebyggande får även svara på vilka vräkningsförebyggande åtgärder som de använder sig av. Den vanligaste vräkningsförebyggande åtgärden är att samverkan sker med kommunens allmännyttiga bostadsföretag, vilket 200 kommuner har svarat. Den näst vanligaste åtgärden är att kommunen arbetar med särskilda vräkningsförebyggande åtgärder för barnfamiljer (166), följt av

• att det finns fastlagda rutiner för det vräkningsförebyggande arbetet (156)
• att det finns ansvariga personer i kommunen som arbetar med vräkningsförebyggande åtgärder (147)
• att samverkan sker med privata fastighetsägare (107).

55 kommuner har svarat att kommunen gör annat för att förebygga vräkning. Frågan har ställts sedan bostadsmarknadsenkäten 2021 och antalet kommuner som anger att de har ett vräkningsförebyggande arbete har ökat stadigt sedan dess. Det är också intressant att notera att antalet kommuner som anger att de arbetar med en specifik åtgärd har ökat för samtliga svarsalternativ jämfört med föregående år. Den positiva utvecklingen skulle kunna ses i ljuset av att Socialstyrelsen, Kronofogden och Länsstyrelserna har tagit fram metodstöd och arbetat aktivt för att stödja kommunerna inom det här området. Uppdrag som syftar till att stödja kommunerna i deras arbete med att förebygga och motverka avhysningar finns också kopplat till regeringens hemlöshetsstrategi.

Avhysningar drabbar hushåll med och utan barn

Det förekommer att hushåll som beviljats en bostadslösning i form av ett andrahandskontrakt med särskilda villkor, bryter mot villkoren och blir avhysta.

Boverket ställde frågan om det under 2023 förekommit några avhysningar bland de hushåll som hyr i andra hand av kommunen. 148 kommuner svarar att inga sådana avhysningar skett. 83 kommuner angav att det hade förekommit avhysningar av hushåll utan barn. Totalt sett handlade det om cirka 230 hushåll. 30 kommuner angav att hushåll med barn hade blivit avhysta från sitt andrahandskontrakt. Totalt sett handlade det om knappt 50 hushåll. Bland dem fanns hushåll där det var oklart om det i praktiken fanns hemmavarande barn.

Andra åtgärder mot hemlöshet: rådgivning, bo-skola och samordnare

Flera kommuner motverkar eller avhjälper hemlöshet genom att erbjuda bostadsrådgivning, bostadscoacher, budget- och skuldrådgivning samt hjälp med budgetsanering (detta alltså utöver att tillhandahålla bostäder). Syftet med insatserna är att hushållen så småningom ska kunna teckna egna förstahandskontrakt. Vissa kommuner använder korttidshyreskontrakt för att minska antalet barn i akut hemlöshet. I Stockholm finns det möjlighet att tillhandahålla genomgångsbostäder med hyreskontrakt på maximalt fem år genom den bostadssociala stiftelsen SHIS. Andra insatser för socialt utsatta inkluderar härbärge, dagverksamhet och mötesplatser som arbetar motiverande och uppsökande.

Förutom regelbundna möten med hyresvärdar har några kommuner en så kallad bo-skola där bostadssökande kan lära sig mer om hur det är att bo i hyresrätt. Andra kommuner har anställt boendesamordnare, även kallade boendelotsar, som fungerar som en länk mellan hyresvärd och hyresgäst. En del kommuner uppger att de har akut- eller jourlägenheter för personer som snabbt behöver tak över huvudet, till exempel i samband med våld. Kommuner kan även gå i borgen för hyresgäster eller bevilja hyresgarantier enligt SoL 4:1§.