Samverkan inom och mellan kommunerna

Arbetet med bostadsförsörjningen ser mycket olika ut bland kommunerna. Vissa har fasta samarbetsgrupper med olika kompetenser för till exempel bostäder, planfrågor och skola. Andra samarbetar inför specifika projekt.

Nästan alla kommuner samverkar internt kring bostadsförsörjningen

I stort sett alla kommuner svarar att de har en fungerande samverkan mellan olika förvaltningar och sakområden för att planera för bostadsförsörjningen. I bostadsmarknadsenkäten 2024 svarar i princip alla kommuner – 279 stycken – att de har en sådan samverkan inom kommunen. Antalet har legat på ungefär samma nivå de senaste åren, mellan 260–280 kommuner.

Antalet kommuner som svarar att de inte har någon samverkan inom kommunen har minskat till fem jämfört med nio i förra årets bostadsmarknadsenkät. Samtliga är kommuner med färre än 25 000 invånare. Kommunerna har lämnat olika förklaringar till varför de inte har någon samverkan inom kommunen. En kommun svarar att en organisation för det håller på att byggas upp, en annat att det finns ett visst samarbete mellan socialförvaltningen och det kommunala bostadsbolaget men att det i övrigt saknas forum för planering av bostadsförsörjningen inom kommunen, en att bostadsbyggandet varit lågt och ytterligare en att behovet inte funnits. Det är sex kommuner som inte har besvarat frågan.

De flesta kommuner har således en intern samverkan eller samarbete mellan olika förvaltningar och sakområden i planeringen för bostadsförsörjning. Det sker inte minst mellan den förvaltning som har hand om samhällsplaneringsfrågor och socialförvaltning, det kommunala bostadsbolaget och kommunledning eller kommunstyrelse. Även andra förvaltningar kan vara inblandade, till exempel äldre- och fritidsförvaltning.

Samverkan över kommungränserna

Bostadsförsörjningen är ett kommunalt ansvar, men eftersom flera kommuner kan ingå i en gemensam bostadsmarknad kan det behövas ett utvecklat samarbete mellan kommuner och inom regioner. I årets bostadsmarknadsenkät svarar 149 kommuner att man samverkar med andra kommuner i planeringen för bostadsförsörjningen, vilket kan jämföras med att 142 kommuner svarade detsamma i förra årets enkät.

Antalet kommuner som svarar att de inte har någon samverkan med andra kommuner i planeringen för bostadsförsörjningen minskar från 140 till 135, av dessa är 96 kommuner med färre än 25 000 invånare. Liksom tidigare finns det emellertid också större kommuner och kommuner i storstadsregionerna som uppger att de inte samverkar med andra kommuner.

Kommuner kan dock ha olika uppfattning om vad som ska räknas som samverkan. Detta har framkommit i tidigare enkäter när kommuner som själva angett att de inte har någon samverkan över kommungränsen explicit nämnts av andra kommuner just som en samverkanspartner.

Sättet att samverka över kommungränserna varierar

Svaren fördelar sig så här i de senaste årens bostadsmarknadsenkäter.

Som annan typ av samverkan nämns bland annat kunskaps- och erfarenhetsutbyte, gemensamma aktiviteter och samverkansgrupper som kan ha olika fokus, till exempel på planering av infrastruktur, kollektivtrafik och bostadsförsörjning, som länsstyrelsens bostadsförsörjningsnätverk. Något som också nämns är samarbete kring hemlöshetsfrågor, skyddat boende och boendelösningar för kvinnor utsatta för våld. En del kommuner ingår i särskilda samverkansbildningar, som till exempel Sverigeförhandlingen, Stockholm nordost, Södertörnssamverkan, Skånskt bostadsforum och Skåne Nordväst. Några kommuner tar upp att de ingår i ett kommunalförbund. Ett sådant bildar en slags ”specialkommun” som är uppbyggd på liknande sätt som en kommun eller region och fungerar i princip på samma sätt.

De flesta kommuner samverkar med andra aktörer

En klar majoritet av kommunerna samverkar med andra aktörer kring bostadsförsörjningen. Det är bara 15 kommuner som svarar att de inte har någon samverkan med andra aktörer, en minskning från 19 kommuner i förra årets enkät. Antalet har minskat kraftigt jämfört med tidigare enkäter: i 2021 års bostadsmarknadsenkät var det en tredjedel eller 97 kommuner som svarade att de inte hade något samarbete med andra aktörer. En förklaring kan vara att frågan sedan ett par år tillbaka är en flervalsfråga och inte en frisvarsfråga som tidigare. Svaren fördelar sig enligt diagrammet nedan.

Som exempel på andra aktörer nämns bland annat statliga myndigheter som Trafikverket och Boverket, universitet, högskolor och studentkårer, lokala mäklare och fastighetsägarföreningar.

Det varierar om man samverkar med andra kommuner kring personer som utsatts för våld av närstående

I årets bostadsmarknadsenkät svarar 166 kommuner att de samverkar med andra kommuner inom det egna länet när det gäller personer som utsatts för våld av närstående och som på grund av hotbild behöver flytta till en annan kommun. Det är en ökning med en kommun sedan förra året och med 15 kommuner jämfört med 2022 års bostadsmarknadsenkät. 97 kommuner svarar att de har ett sådant samarbete som sträcker sig också utanför det egna länet. Det är något färre än förra året men fler än det var året dessförinnan. 79 kommuner svarar att de inte har någon sådan samverkan, en ökning med fem kommuner jämfört med förra årets bostadsmarknadsenkät.

De kommuner som svarat nej på frågan är i huvudsak kommuner med färre än 25 000 invånare – 43 av 79 kommuner tillhör denna kommungrupp – men här återfinns också 24 storstadskommuner. Av några av kommentarerna till frågan framgår dock att även om det saknas ett organiserat och formaliserat samarbete så försöker man lösa den aktuella bostadsfrågan vid behov.