Vad är boendesegregation?
Boendesegregation innebär att grupper av individer med olika förutsättningar bor geografiskt åtskilda från varandra i exempelvis olika bostadsområden. Fokus ligger på förhållandet mellan områden med olika ekonomiska levnadsvillkor som till exempel områden med hög andel höginkomsttagare och områden med hög andel låginkomsttagare.
Boendesegregation beskriver ett förhållande mellan två poler
Boendesegregation innebär att individer eller grupper av individer med olika socioekonomiska förutsättningar lever rumsligt åtskilda från varandra i olika geografiska delar av städer eller landet. Det innebär exempelvis att höginkomsttagare eller låginkomsttagare är överrepresenterade i vissa bostadsområden samtidigt som de är underrepresenterade i andra. Segregation är ett relationellt förhållande, vilket innebär att det är en relation mellan minst två poler. Segregation handlar alltså inte om ett geografiskt område, utan om minst två. Ett bostadsområde, eller en stadsdel, kan därmed inte sägas vara segregerad, utan det är en stad, en region etcetera som är segregerad.
Segmenteringen på bostadsmarknaden påverkar boendesegregationen
När det finns en geografisk uppdelning mellan olika typer av bostäder och upplåtelseformer, som till exempel hyresrätter, bostadsrätter och egna hem, och då grupper med olika resurser har olika tillgång till dem kallas det för att bostadsmarknaden är segmenterad. Man kan även tala om en inkomstsegregering mellan upplåtelseformerna, där resurssvaga hushåll tenderar att bo i hyresrätter – framförallt inom allmännyttan – medan de med höga inkomster tenderar att bo i bostadsrätter och egna hem, vilket gör att en segmenterad bostadsmarknad bidrar till socioekonomisk boendesegregation på grund av en ojämn fördelning av inkomstgrupper över upplåtelseformerna.
Du kan läsa om fler orsaker till boendesegregation på sidan Boendesegregationens orsaker.
Boendesegregation fokuserar på geografiska mönster
Boendesegregation har alltid en geografisk dimension eftersom den fokuserar på skillnader mellan olika områden. Olika sociala gruppers bosättningsmönster kan återges statistiskt på karta. Två olika index som kan användas för att illustrera hur segregationen ser ut i Sverige är Segregationsbarometerns segregationsindex och ojämlikhetsindex, vilka visar på skillnader i bosättningsmönster mellan personer i olika inkomstgrupper de senaste tio åren.
Inkomstskillnader påverkar segregationen
Det finns ett starkt samband mellan ökad inkomstojämlikhet och ökad socioekonomisk boendesegregation. Ekonomiskt starka hushåll har fler alternativ och kan söka sig en bostad på hyresrätts-, bostadsrätts- och äganderättsmarknaden, medan hyresrätten ofta är den enda som står till buds för hushåll med begränsade ekonomiska resurser.
Inkomstojämlikheten har ökat och det har bidragit till att människor med låg inkomst i allt högre grad bor i vissa områden samtidigt som andra med hög inkomst bor i andra områden.
Att människor bor koncentrerat i ett bostadsområde tillsammans med andra med liknande bakgrund ses inte i sig som ett problem, utan segregation blir ett problem när det gör att människor som bor vissa områden får sämre livschanser än andra.