Plan- och bygglagen
I plan- och bygglagen finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. I lagen, dess förordning och anslutande föreskrifter finns samhällets minimikrav på byggnader och tomter och dessa gäller även för vårdens byggnader och miljöer.
Plan- och bygglagen styr kommunernas fysiska planering – lokalisering och utformning av vårdmiljöer
Plan och bygglagen (2010:900), PBL, sätter ramarna för den fysiska planeringen och är ett instrument för kommunen att styra mark- och vattenanvändningen. I PBL:s inledande paragraf framgår att bestämmelserna syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden, och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer. Detta syfte stämmer väl överens med den övergripande målsättningen för politikområdet för gestaltad livsmiljö, om ett samhällsbygge som sätter människan i centrum, där fler ska få leva och bo i inkluderande, väl gestaltade och långsiktigt hållbara miljöer. Till exempel spelar vårdcentraler och dess omkringliggande miljöer en viktig roll i att utforma en väl gestaltad livsmiljö, då de nyttjas av ett stort antal människor och ofta lokaliseras på platser som är framträdande i miljöer där många människor vistas.
1 §
I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
Utformningen av vårdbyggnader och miljöer för vård är ett komplext arbete som ställer höga krav på kompetens inom en mängd olika områden, såsom till exempel tillgänglighet, patientsäkerhet, läkemedelshantering, trygghetsaspekter och trivsel. En vårdbyggnad nyttjas på olika sätt och är unik på så sätt att det är en byggnad som människor befinner sig i en mycket utsatt situation. Regeringen framför i propositionen för gestaltad livsmiljö att lokalernas utformning därför spelar en viktig roll både för hur patienter upplever att miljön hjälper dem i dessa utsatta situationer och för hur personalen upplever sin arbetsmiljö. Vidare menar regeringen att en medveten arkitektur, form och design i samspel med konst och med beaktande av kulturmiljövärden kan berika vårdmiljöerna och bidra till harmoniska miljöer och människors välbefinnande.
(jfr prop. 2017/18:110, sid. 54)
Lagstiftningen ger förutsättningarna
I PBL finns få bestämmelser som är specifika för just vårdbyggnader och dess miljöer. I första hand är PBL en exploateringslag med generellt hållna bestämmelser som ska passa alla möjliga sorters byggnader vid åtgärder avseende planering och byggande, nybyggnad, ändring med mera och dess verksamheter. Dessa bestämmelser kallas för allmänna intressen och krav.
Läs mer om vilka allmänna intressen och krav som ställs i PBL och som kan bidra till en väl gestaltad livsmiljö på sidan ”Intressen och krav i PBL”. Länk finns i ”Relaterad information”.
Allmänna intressen och krav lägger grunden
Vid planering och byggande ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. De allmänna intressena i PBL ger tydligt uttryck för centrala värden i utformningen av livsmiljöer. I PBL anges exempelvis att planläggningen ska främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse och grönområden samt en god livsmiljö som är tillgänglig för alla samhällsgrupper. Bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. De allmänna intressena och kraven som finns i PBL är samhällets minimikrav, och i många fall krävs mer än att enbart uppnå minimikraven för att vårdmiljöer ska få en väl gestaltad miljö. Ett stort ansvar vilar alltså på byggherren och de som ska nyttja byggnaden att skapa en väl gestaltad vårdmiljö.
1 §
Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.
2 §
Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .
3 §
Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.
Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .
4 §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.
5 §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
1. människors hälsa och säkerhet,
2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
5. risken för olyckor, översvämning och erosion.
Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
7 §
Vid planläggning enligt denna lag ska hänsyn tas till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns
1. gator och vägar,
2. torg,
3. parker och andra grönområden,
4. lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse, och
5. möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service.
8 §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska byggnadsverk som placeras under markytan i skälig omfattning utformas så att det inte försvårar användningen av marken ovanför.
9 §
Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.
10 §
Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas.
11 §
Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser en användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska samordnas med det andra arbetet, om det lämpligen kan ske.
Krav i bygglagstiftningen påverkar vårdbyggnader
I PBL finns det krav på byggnaders utformning, dess tekniska egenskaper och krav på tomter. När det gäller vårdbyggnader så är det oftast de markområden som hör till vårdbyggnaden som är tomten och det är denna tomt som omfattas av kraven.
Generellt så är dessa krav mer specifika än de allmänna intressena och kan i många fall ses som preciseringar av dessa inom olika sakområden. Kraven gäller i huvudsak vid uppförande av nya byggnader och vid ombyggnader eller annan ändring av byggnader. De grundläggande kraven finns i 8 kap. PBL. Kraven preciseras vidare i 3 kap. PBF och ytterligare i Boverkets föreskrifter, främst Boverkets byggregler, BBR, och Boverkets konstruktionsregler EKS. Det är byggherren som har det fulla ansvaret för att kraven i PBL, PBF och Boverkets föreskrifter följs. Kommunens byggnadsnämnd har tillsyn över att den som vidtar en åtgärd följer plan- och bygglagstiftningen.
4 §
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. laddning av elfordon.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
De tre utformningskraven
I PBL finns krav på att en byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål, ha en god form-, färg- och materialverkan samt vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kraven skiljer sig åt beroende på om åtgärden avser en byggnad, en annan anläggning, en skylt eller en ljusanordning.
1 §
En byggnad ska
1. vara lämplig för sitt ändamål,
2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
2 §
Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de,
1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden,
2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och
3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen.
När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.
3 §
I den omfattning som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska det som
1. enligt 1 och 2 §§ gäller för en byggnad också gälla för en annan anläggning, och
2. enligt 1 § gäller för en byggnad också gälla för skyltar och ljusanordningar.
Byggnaden ska vara lämplig för vård
Kravet på att en byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål kan för vårdbyggnader exempelvis tolkas som att byggnaden ska ha utrymmen för de olika vårdfunktioner som behövs för verksamheten. Det finns dock inga preciseringar i PBL av vad kravet innebär för en vårdbyggnad. Det finns enbart preciseringar i plan- och byggförordningen, PBF, för bostäder. Detta innebär att en bedömning får göras från fall till fall, vilket lämnar ett stort ansvar till de som projekterar och ritar. Till exempel ger Arbetsmiljöverket ger ut tillämpningsföreskrifter till arbetsmiljölagen, bland annat om utformningen av arbetsplatser, till exempel vårdbyggnader, AFS 2020:1. Kravet på lämplighet för sitt ändamål ska dock inte prövas mot annan lagstiftning än det som utgår från PBL, och det är inte heller möjligt att ställa krav och pröva utifrån Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Byggnadsnämnden ska dock upplysa om att sådana föreskrifter finns och hur de kan påverka åtgärden.
1 §
En byggnad ska
1. vara lämplig för sitt ändamål,
2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
23 §
Om byggnadsnämnden finner att en åtgärd som avses med ansökningen också kräver tillstånd av eller anmälan till någon annan myndighet, ska nämnden upplysa sökanden om detta.
1 §
För att uppfylla det krav på lämplighet för sitt ändamål som anges i 8 kap. 1 § 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.
Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.
Vårdbyggnaden ska ha god form-, färg- och materialverkan
När det gäller kravet på god form-, färg- och materialverkan för vårdbyggnader så handlar kravet om den enskilda byggnadens form, färg och material – det som brukar kallas egenvärdet. Det handlar om att vårdbyggnaden behöver ha egenskaper och karaktärsdrag som ger upphov till positiva upplevelsemässiga värden. Det kan exempelvis handla om hur skalan är, dess storlek, proportioner, material och färgsättning. Kravet på god form-, färg- och materialverkan och det allmänna intresset; hänsyn till stads- och landskapsbilden, behöver ses i ett sammanhang. Det kan till exempel handla om att byggnaden utgör en komplettering i ett redan bebyggt område och då är det framförallt olika aspekter i den befintliga bebyggelsen som byggnaden behöver förhålla sig till. Det finns inga preciseringar i PBF om detta krav.
1 §
En byggnad ska
1. vara lämplig för sitt ändamål,
2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Vårdbyggnaden ska vara tillgänglig och användbar
En byggnad ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kravet på tillgänglighet handlar om att så många som möjligt ska kunna vara del i och nyttja samhället på lika villkor. När det gäller vårdbyggnader så kan det vara lämpligt att byggherren väljer att byggnaden byggs med högre tillgänglighet än den som ställs krav på i plan- och bygglagstiftningen. Detta för att verksamheten ska fungera på ett tillfredställande sätt på lång sikt och byggnaden fortsatt ska kunna användas även om vårdverksamhetens behov ändras över tid.
Genom att bygga och utforma byggnaderna och miljön på ett systematiskt sätt genom tillämpning av universell utformning och design, som säkerställa att bland annat miljöer, fungerar för personer i alla åldrar och med olika funktionsförmågor. Det finns preciseringar för tillgänglighet i PBF som rör hissar och lyftanordningar.
1 §
En byggnad ska
1. vara lämplig för sitt ändamål,
2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
4 §
Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 § 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.
Trots första stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.
Läs mer om ”Utformningskraven" i PBL kunskapsbanken. Länk finns i ”Relaterad information”
Krav på varsamhet och förbud mot förvanskning
När en åtgärd ska genomföras på en befintlig vårdbyggnad, till exempel vid till- och ombyggnad, finns krav på att detta görs varsamt. Det innebär att hänsyn ska tas till vårdbyggnadens karaktärsdrag och att man tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Kravet gäller både exteriört och interiört.
17 §
Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.
När det gäller byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, så finns det ett förbud mot att förvanska byggnaden. Förbudet gäller även bland annat för de tomter som hör till vårdbyggnader och som omfattas av skyddsbestämmelser i antingen detaljplaner eller områdesbestämmelser. Ett förbud mot förvanskning är inget förändringsförbud utan syftar till att skydda de egenskaper som gör byggnaden särskilt värdefull. För att ta reda på vilka värden som är särskilt värdefulla för en specifik byggnad kan du behöva ta hjälp av en bebyggelseantikvarie. Boverket har gett ut allmänna råd för att hjälpa till att konkretisera begreppen varsamhet, förbud mot förvanskning och särskilt värdefull byggnad.
13 §
En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.
Första stycket ska tillämpas också på
1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
3. allmänna platser, och
4. bebyggelseområden.
Läs mer om ”Varsamhetskravet" i PBL kunskapsbanken och ”Förbud mot förvanskning" i PBL kunskapsbanken. Länk finns i ”Relaterad information”.
Du kan läsa mer om de allmänna råden om varsamhet, förbud mot förvanskning och vad en särskilt värdefull byggnad är i ”Boverkets byggregler, BBR,”. Länk finns i ”Relaterad information”. Du hittar dem från avsnitt 1:221.
Preciserade krav på byggnader och tomter i BBR
BBR innehåller föreskrifter och allmänna råd som är kopplade till vissa krav i PBL och PBF. Det handlar bland annat om preciserade krav på byggnader avseende tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, brandskydd, buller, säkerhet vid användning och energihushållning. Föreskrifterna är likt PBL och PBF generellt inte uppdelade efter verksamheter såsom vård, skola, kontor med mera, utan i stället behöver en inventering göras för att få reda på vad som gäller för just den vårdbyggnad och den verksamhet som ska bedrivas. BBR täcker in ett stort område och det finns till exempel regler om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö. I BBR finns till exempel preciserade krav på publika lokaler, vilka omfattar vissa delar av vårdbyggnader, till exempel väntrum och entréer.
För att uppföra en vårdbyggnad eller genomföra en ombyggnation av byggnaden kan det i många fall finnas behov av att bygga bättre än de minimikrav som ställs i BBR. Det kan till exempel handla om att byggherren behöver öka antalet hissar av smittskyddsskäl, eller utforma utrymmen efter lagkrav om särskild hantering av exempelvis läkemedel eller mat.
De kravnivåer som ställs genom föreskrifter i BBR är bindande. Detta betyder att byggnadsnämnden inte kan ställa strängare krav än vad BBR medger men att det alltid är möjligt att bygga bättre som byggherre.
Läs mer om ”Boverkets byggregler, BBR”. Länk finns i ”Relaterad information”.
Läs mer om regler om bärförmåga, stadga och beständighet i ”Boverkets konstruktionsregler och EKS”. Länk finns i ”Relaterad information”.
Undantag i PBL för tillfälliga vårdbyggnader och vissa tillhörande åtgärder
Det finns endast en bestämmelse i PBL som specifikt berör vårdbyggnader, och den är till för krissituationer. I den finns en möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter om tidsbegränsade undantag från vissa bestämmelser i PBL med anledning av spridningen av en samhällsfarlig sjukdom. Om det i dessa fall skulle vara så att lokalerna för hälso- och sjukvård inte räcker till, och det behövs för att nödvändiga åtgärder snabbt ska kunna vidtas, så får regeringen besluta att vissa bestämmelser i PBL inte längre behöver uppfyllas. Det handlar bland annat om undantag från krav på bygglov, marklov och anmälan för tillfälliga vårdbyggnader och vissa tillhörande åtgärder, samt undantag från vissa allmänna intressen och krav.
13 §
Om det har inträffat en naturhändelse med synnerligen omfattande negativa effekter på miljön eller egendom och om det behövs för att nödvändiga åtgärder snabbt ska kunna vidtas, får regeringen meddela föreskrifter om tidsbegränsade undantag från
1. krav på att hänsyn ska tas till allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse enligt 2 kap.,
2. krav på byggnader, andra anläggningar, tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader enligt 8 kap.,
3. krav på att en åtgärd ska vara förenlig med en detaljplan eller områdesbestämmelser,
4. krav på bygglov, rivningslov och marklov enligt 9 kap., samt
5. bestämmelserna i 10 kap. om förfarandet efter bygg- och rivningslov m.m.
13 a §
Om tillströmningen av asylsökande eller personer som ansöker om uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande och det är nödvändigt för att snabbt kunna anordna boenden för sådana utlänningar, eller för personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller som har uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda här i landet, får regeringen meddela föreskrifter om undantag från
1. kraven på att hänsyn ska tas till allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse enligt 2 kap. 6, 9 och 10 §§,
2. kraven på tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader enligt 8 kap. 9-12 §§,
3. kraven på bygglov, rivningslov och marklov enligt 9 kap. 2 och 10-13 §§, och
4. bestämmelserna om genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder i 10 kap. 2-4 §§.
Sådana föreskrifter om undantag ska vara proportionella i förhållande till de intressen som de bestämmelser som anges i första stycket 1-4 avser att skydda och främja. Föreskrifterna får endast avse åtgärder för ändring av byggnadsverk eller nybyggnad av enkla byggnadsverk och avse åtgärder som pågår under högst tre år. Lag (2022:296) .
13 b §
Om spridningen av en samhällsfarlig sjukdom innebär en påtaglig risk för att lokalerna för hälso- och sjukvård inte räcker till, och om det behövs för att nödvändiga åtgärder snabbt ska kunna vidtas, får regeringen meddela föreskrifter om tidsbegränsade undantag från
1. kraven på att hänsyn ska tas till allmänna intressen enligt
2 kap. 6, 9 och 10 §§,
2. kraven på tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader enligt 8 kap. 9-12 §§,
3. kraven på bygglov, rivningslov och marklov enligt 9 kap. 2 och 10-13 §§, och
4. bestämmelserna om genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder i 10 kap. 2-4 §§.
Föreskrifterna om undantag ska vara proportionella i förhållande till de intressen som de bestämmelser som anges i första stycket avser att skydda och främja. Lag (2020:253) .
Förbättringskrav för publika lokaler
Som huvudregel ställs i lagstiftningen inte retroaktiva krav på befintliga byggnader utan kraven gäller när man uppför eller ändrar en byggnad. För sådana lokaler inom vården dit allmänheten har tillträde gäller emellertid ett krav på att åtgärda hinder för tillgänglighet som enkelt kan avhjälpas. Sådana publika lokaler kan vara till exempel receptioner, caféer och andra utrymmen där allmänheten får vistas. Kraven på åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder preciseras i Boverkets föreskrifter och allmänna råd, HIN (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, HIN. Det rör sig om förhållandevis små åtgärder som är av stor betydelse för att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda publika lokaler.
12 §
Det som gäller i fråga om tomter enligt 9-11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.
Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335) .
Krav på underhåll och skötsel av en vårdbyggnad
Den som äger en byggnad är skyldig att underhålla den och hålla den i vårdat skick så att dess utformning och tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Ett motsvarande krav finns även för tomter. En anordning med syfte att uppfylla kraven på bland annat säkerhet vid användning och tillgänglighet, exempelvis ett räcke eller en hiss, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnaden till exempel är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska den underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
14 §
Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .
15 §
En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.
Om det på tomten finns en anordning som är avsedd att uppfylla kraven i 9 §, ska den i skälig utsträckning hållas i sådant skick att den fyller sitt ändamål.
Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas.
Byggnadsnämnden får besluta att det ska planteras på tomten och att befintlig växtlighet på tomten ska bevaras, om det behövs för att uppfylla kraven i första stycket.
Läs mer om ”Underhåll" i PBL kunskapsbanken. Länk finns i ”Relaterad information”.