Samnyttjande av förskolans och skolans miljöer underlättas med samverkan och gestaltning
Skolans och förskolans fysiska miljöer är en del av bebyggelsestrukturen i kommunen. De har goda förutsättningar att samordnas med andra funktioner i samhället och därigenom utgöra mötesplatser som bidrar till både ökad trygghet och välmående för elever och effektiv användning av lokaler. För att samnyttjande ska fungera i praktiken krävs en medveten och noggrann planering, en omsorgsfull utformning och ett samarbete mellan olika aktörer genom hela processen.
Att tänka på vid gestaltningen:
- Samnyttjande kräver samverkan och samarbete. Identifiera vilka verksamheter som kan vara aktuella och lämpliga för att samnyttja lokaler och utemiljöer.
- En tydlig rumslig uppdelning mellan de olika verksamheterna kan underlätta samnyttjande av lokaler och utemiljöer, till exempel genom olika entréer och att samnyttjande verksamhet inte går igenom eller använder klassrum.
- Dimensionera ytor och anpassa utformningen så att det finns plats för förvaring av samnyttjande verksamhets material. Dimensionering av ytor och utformningen av utemiljöerna är också viktig, så att de klarar det ökade slitage som samnyttjande medför.
- För att samnyttjandet ska fungera i praktiken behövs en tydlig organisation för detta där roller och ansvar är klargjorda.
Vad är samnyttjande
Samnyttjande innebär att flera användare eller verksamheter använder samma yta, plats eller lokal, samtidigt eller vid olika tidpunkter. Samnyttjande kan vara mer eller mindre formaliserat och ske i olika utsträckning – alltifrån utlåning av lokaler till mer långtgående samarbete där olika verksamheter samordnar sitt arbete och gör gemensamma insatser i någon form, till exempel att kulturskolan samverkar med skolverksamheten. Det är inte ovanligt att samnyttjande och samverkan används som närmast synonyma begrepp. Att dela ytor medför alltid ”samverkan” i någon mån, eftersom man samsas om yta och därför behöver kommunicera och komma överens om regler för användandet.
Några vanligt förekommande exempel på samnyttjande är:
- Skollokaler hyrs eller lånas ut till föreningar, företag och allmänhet utanför skoltid. Skollokalerna kan också användas vid val, till fest och av idrotts- och kulturföreningar med mera.
- Lokaler som ägs och förvaltas av annan aktör kan nyttjas av skolan, till exempel en idrottshall.
- Friytor vid skolor och förskolor kan användas av andra grupper efter skoltid, till exempel föreningar eller en bredare allmänhet.
- Samnyttjande där skolan eller förskolan använder annans mark som utemiljö är också exempel.
Möjligheter och utmaningar med samnyttjande
Det svenska skolåret har 178 skoldagar. Under resterande 187 dagar samt kvällstid är skolan ofta en outnyttjad resurs i form av både lediga lokaler, idrottsplaner och övriga ytor. Förskolan har oftast öppet även under skolloven och används därför mer, men även delar av dessa lokaler kan samnyttjas med andra.
Samnyttjande innebär dock en rad rumsliga och organisatoriska utmaningar. Det finns en risk att andra verksamheter påverkar skolans eller förskolans verksamhet negativt, till exempel att skolans behov trängs undan, att det förekommer skadegörelse på skolan vid annan verksamhet eller att skolan upplevs som otrygg vid annan verksamhet. Vid samnyttjande är det därför angeläget att skolans och barnens perspektiv sätts främst, vilket ställer krav på tillräckliga ytor och tydliga gränser mellan olika aktiviteter. Samnyttjande får inte ske på bekostnad av barnens eller kärnverksamhetens behov.
Skolan som mötesplats
Skolans rum kan ge utrymme för föreningar och verksamheter inom exempelvis kultur och fritid. Det kan handla om kulturskolan med musik, bild och drama, eller idrottsföreningar som bidrar till att skapa en meningsfull fritid. Det kan också handla om att upplåta lokalerna till det lokala föreningslivet. Skolan mitt i stadsdelen, samhället eller byn kan bli en mötesplats utanför skoltid, inte bara för eleverna utan även för föräldrar, syskon och civilsamhället. Samnyttjande kan bidra till att miljöerna blir arenor för flera samhällsfunktioner vilket bidrar till social och samhällsekonomisk hållbarhet.
Den ökade användningen av skolans eller förskolans miljöer som samnyttjande medför kan bidra till att fler människor rör sig områdena och därmed ökar tryggheten utanför skoltid och minskar risken för skadegörelse.
Effektiv användning av mark och lokaler
Skolan och förskolan är stora och viktiga samhällsekonomiska investeringar både att bygga och att förvalta. Samnyttjande kan vara ett sätt att klara fasta kostnader och hantera rumsliga tillgångar på ett effektivt sätt. Det kan till och med vara en förutsättning för att hantera kostnader för investering och förvaltning av nyproduktion och ombyggnad av skolor, men även för att hitta mark överhuvudtaget vid förtätning.
Lärande exempel: Samnyttjande i Svågagården i Hudiksvalls kommun
I Ängebo i Svågadalen, 7 mil nordväst om Hudiksvall, bor ca 500 invånare. Här finns Svågagården som är en stor och rymlig byggnad på närmare 4000 kvm, där skolan och förskolan samsas med äldreboende, hemtjänst, bibliotek och Folkets hus. Svågagården startades upp 1990 i byn Ängebo och utgör själva navet i samhället tillsammans med lanthandeln som finns en bit bort.
Gården bemannas utöver verksamheternas personal av en receptionist, en vaktmästare, platschefen och chefen för Ängebo Folkets hus. Platschefens tjänst innefattar rektor, hemtjänstchef, kulturchef och förskolechef.
Den ena delen av byggnaden ägs av Hudiksvallsbostäder som har äldreboende med sex tvårumslägenheter, den andra delen ägs av Folkets hus. Verksamheterna finns där på lika villkor. Detta innebär att ingen hyr in sig hos någon annan utan de utvecklades och vidareutvecklas parallellt. Samnyttjande är en grundförutsättning för det ska kunna finnas kommunal service på orten. Det hade inte burit sig ekonomiskt med skola, förskola och hemtjänst i separata lokaler.
Organisation
Svågadalen utgör en kommundel i Hudiksvalls kommun och styrs av en egen kommundelsnämnd som ansvarar för den kommunala servicen i området. Svågadalsnämnden har i uppdrag att förvalta förskola, skola, äldreomsorg samt kultur och fritid inom Svågadalen. Kommundelen styrs av direktvalda privatpersoner som är partioberoende. Organisationsformen med denna lokala nämnd och en platschef med övergripande ansvar för samtlig kommunal service möjliggör en flexibilitet. Tack vare de korta beslutsvägarna kan verksamheterna utvecklas utifrån och anpassas efter invånarnas önskemål och behov. Till exempel har man nyligen satt upp solcellspaneler på taket och installerat en snabbladdstolpe för elbil.
Den politiska viljan i kommunledningen är avgörande för att Svågagården ska kunna fungera. Den politiska viljan var också nödvändig för att täcka den stora initialkostnad som byggandet av Svågagården innebar. Svågagården var en stor satsning från kommunens sida, när den byggdes 1990 kostade den 40 miljoner kronor. Men genom att klassa byggnaden som ett Folkets hus sänktes fastighetsskatten.
Verksamheterna och deras rumsliga organisation
Skolan hade år 2021-2022 19 elever i årskurserna F-6 och förskolan hade 14 barn. Det finns ett klassrum för mellanstadiet, ett klassrum för lågstadiet och en fullt utrustad trä- och metallslöjdssal. Fritidshemmet och förskolan delar lokaler, medan förskoleklassen har egna. Undervisningslokalen för hemkunskap är även personalkök och pausrum för hemtjänsten (som i övrigt har sina lokaler inklusive tvättstuga i källaren). Textilslöjdssalen används också för nämndsmöten, vilket är möjligt tack vare att alla klassrum har smart boards. Utomhus, ned mot Svåga älv, finns en lekplats för förskolan och en för skolan, vilka har utformats för att locka till användning även efter verksamhetstid. Exempelvis har skollekplatsen fått en linbana som är välanvänd på kvällar och helger.
Biblioteket används av såväl skolan som allmänheten. En gång i vecka kommer också en kombinerad bokbuss och kommuninformationsbuss till Svågagården. Det finns ett fullskaligt restaurangkök och en matsal som också fungerar som restaurang för allmänheten på kvällarna. Eleverna och de äldre som bor i byggnaden äter lunch samtidigt. Aktivitetshallen i Folkets hus används för undervisning i gymnastik och idrott. Hallen och omklädningsrummen med bastu används också av allmänheten på kvällar och helger. Det går att öppna upp mellan aulan, idrottshallen och matsalen vilket utnyttjas för att ordna konserter och andra större evenemang. Folkets hus ordnar sociala och kulturella aktiviteter och exempelvis bingokvällar. I byggnaden finns också en kyrksal som hyrs av Svenska Kyrkan och utanför finns ett fristående kyrktorn enligt hälsingetradition.
Äldreboende och hälsorum
Det finns sex hyresrätter (2:or) på plan två och sex trygghetsbostadslägenheter kommer att tillkomma (byggstart i november 2021). Det är inget renodlat äldreboende utan allmännyttiga lägenheter med hemtjänst. Svågagården har också ett hälsorum som finansieras av regionen. Hälsorummet bemannas av undersköterskor från hemtjänsten och där finns möjlighet att ta blodprov, blodtryck och att gå på digitala läkarbesök.
Vinster med samnyttjandet
Att flera verksamheter bidrar med pengar gör att samnyttjandet kan ske på ett kostnadseffektivt sätt och är helt avgörande för att det ska kunna finnas någon verksamhet. Svågagården fungerar även som en mötesplats över generationsgränserna.
Samverka tidigt i processen för bra lösningar
Grunden till samnyttjande behöver läggas i tidiga planeringsskeden, medan praktiska lösningar kan arbetas fram senare i processen. Förutsättningarna, det vill säga hinder och möjligheter för samnyttjande, skiljer sig åt från plats till plats. Lösningar behöver därför anpassas till lokala förutsättningar för att samutnyttjande ska fungera i praktiken.
Identifiera tidigt vilka verksamheter som ska samnyttja lokaler eller utemiljöer och involvera dem i gestaltningsarbetet. På så sätt kan de bidra med kunskap om logistik och lämplig placering av olika funktioner.
Att anpassa och utöka ytor för att kunna samnyttja medför ofta ett ökat investeringsbehov. Därför är det angeläget att tidigt i processen involvera berörda aktörer, klargöra kostnader och vem som ska bära dem. Annars riskerar ekonomin för genomförandet att utgöra ett hinder för att komma vidare med samutnyttjandet.
Rumslig uppdelning av lokalerna underlättar samnyttjande
En tydlig rumslig uppdelning mellan de olika verksamheterna kan underlätta samnyttjande av lokaler och utemiljöer. Det kan handla om att byggnaden är indelad i olika sektioner som enkelt kan låsas och larmas. Därmed behöver inte hela skolans lokaler vara tillgängliga, utan vissa mer lämpade delar som exempelvis matsal, skolbibliotek och samlingslokal kan upplåtas efter skoltid. En rumslig uppdelning med olika entréer medför även att man kan undvika praktiska problem med nycklar liksom att olika verksamheter stör varandra.
Hemklassrum är inte lämpliga att samnyttja eftersom de är viktiga för elevernas känsla av tillhörighet, trygghet och sekretess vid exempelvis skyddad identitet.
Lärande exempel: Samnyttjande på Landamäreskolan
Landamäreskolan i Göteborg är en del av kommunens satsning på ”Skolan som arena” och är tänkt som en mötesplats för hela lokalsamhället. Byggnaden har en planlösning med en mer privat och en mer publik del med två separata entréer. I den privata delen finns undervisningslokalerna och i den publika delen ligger matsal, mediatek och bibliotek som kan användas av andra än skolan. Här finns också platser för läxläsning med läxhjälp samt ett familjeklassrum för elever och deras familjer. Verksamheten har en social agenda och arbetar integrerat med flera lokala samverkansprojekt. Skolan blir därmed en resurs och en mötesplats i närområdet för eleverna och deras familjer.
Skola som arena (på Göteborgs Stads webbplats)
Dimensionera lokaler och utemiljö så att alla får plats
En viktig aspekt av samnyttjande är att miljöerna är dimensionerade och utformade för att kunna fungera för både ökad användning och en annan typ av användning. Vissa verksamheter, som kulturskolan, har behov av förvaring av utrustning som lätt kan plockas fram utan att störa den dagliga skolverksamheten. Miljön kan också behöva utformas så att den klarar ett ökat slitage. Detta gäller inte minst utemiljön.
En av de mest förekommande samverkansparterna för skolan är kulturskolan. Om kulturskolans verksamhet inryms i skolan kan de utöver bild- och musiksalar ha behov av salar med rätt akustiska förutsättningar. De har också behov av förvaringsutrymmen för kulturskolans utrustning och material. Aulan kan behöva anpassas för att kunna inrymma teaterundervisning, konserter och föreställningar. Det kan då behövas mer utrymme bakom scenen och omklädningsrum. Idrottshallen kan anpassas med speglar och lämpligt golv för att kunna bedriva dansundervisning. Det är också betydelsefullt att salar som kulturskolan använder är placerade i närhet av varandra för att undvika känslan av ensamarbete vid undervisning på eftermiddagar och kvällar. Det behöver även finnas tillgång till personalutrymmen för kulturskolans personal.
Tydlig driftsorganisation med utpekade roller och ansvar
En tydlig organisation för hur samverkan ska ske är en nyckel för att samnyttjande ska fungera i praktiken. Ansvarsfördelningen mellan skolan och samnyttjande verksamheter, inklusive ansvariga förvaltningar, behöver vara klar. Det handlar om fördelning av kostnader och ansvar för städning, iordningsställande, skötsel, bokningar och ökade driftskostnader. Det gäller även försäkringsansvar vid eventuell skadegörelse och stölder.
Lärande exempel: Allaktivitetshus i Malmö
Malmö stad har gjort flera satsningar på platser för unga, så kallade allaktivitetshus, som huserar i skolornas lokaler efter skoltid. När undervisningen slutar för dagen öppnas vissa lärytor upp och erbjuder olika aktiviteter utan kostnad för barn och vuxna som bor i närområdet.
Bakgrund
Det första allaktivitetshuset i Malmö öppnade i stadsdelen Lindängen 2011 som en del av en större, stadsövergripande satsning på social hållbarhet. I området fanns stora utmaningar med bristande social trygghet, arbetslöshet, låg fritidssysselsättning och hög kriminalitet. Allaktivitetshuset var ett sätt att hantera utmaningarna. Grundförutsättningarna var att verksamheten skulle bedrivas i skolans lokaler, att den skulle vara gratis och att den skulle attrahera en lika stor andel flickor och kvinnor som pojkar och män. Ett annat viktigt mål var att de ska vara mötesplatser över generationsgränser.
Allaktivitetshuset har gått från att vara ett projekt till att vara en etablerad verksamhet som drivs av kultur- och fritidsförvaltningen. Numera finns det tre allaktivitetshus i Malmö – utöver Lindängen finns det även i Hermodsdal och i Rosengård. Det finns också planer på att öppna ytterligare tre i stadsområde Söder under den kommande tioårsperioden.
Fördelarna med att vara i skolans lokaler
Fördelarna med att verksamheten bedrivs i skolans lokaler är flera. Skolan ligger centralt i området och förknippas med kunskap, lärande och trygghet av de allra flesta vuxna, barn och unga. Det gör det lättare att nå ut till flickorna eftersom aktiviteterna är schemalagda direkt efter skoltid så att ingen behöver gå hem emellan. Skolan är också en socialt accepterad plats för flickorna att vara på, till skillnad från en del offentliga platser i området.
Allaktivitetshusets verksamhet kompletterar skolans verksamhet, är öppen för alla och anpassas till skolans schema.
En verksamhet som utgår från behoven
Utbudet av aktiviteter bestäms utifrån efterfrågan från de boende i området och är unikt för varje allaktivitetshus. Den egna skolans elever prioriteras och målet är att alla elever ska komma med på någon aktivitet. Barnen kommer alltid till en aktivitet med en start- och en sluttid och med ett specifikt syfte – inte bara för att hänga.
Personalen stämmer av deltagarantalet efter hand och lyssnar av nya önskemål. Bakning och fotboll är bland de mest populära aktiviteterna, och vid behov startas ofta en grupp till för att så många som möjligt ska få plats. Det finns aldrig några kostnader eller krav på egen utrustning för att kunna vara med. Till skillnad från fritidshemmens verksamheter finns det inte heller några krav på att vårdnadshavarna ska arbeta eller studera. Det finns inte heller några anmälningskrav eller bindningstider. Vill någon träna något mer regelbundet lotsar allaktivitetshuset dem vidare mot föreningslivet.
I lokalväg behöver allaktivitetshusen halltider för idrottsaktiviteter och klassrum för andra typer av aktiviteter. De har möjlighet att använda alla skolans lokaler, men slöjdsalar och hemkunskapssalar, cafeteria och uppehållsrum tillhör de rum, utöver idrottssalar, som används oftast. Allaktivitetshusen har också ett eget kontor med en central placering i byggnaden. I några fall har även mindre byggprojekt genomförts för att kunna möta önskemålen från de boende i området, exempelvis en balettsal och en skejtpark.
Organisationen för samnyttjande
Allaktivitetshuset har sin egen personal som är anställda av kultur- och fritidsförvaltningen. De stöttar också skolan under skoltid och är resurser under raster. Organisatoriskt kräver allaktivitetshusens verksamhet ett kontinuerligt samarbete med kultur- och idrottsförvaltningarna, liksom regelbunden kontakt med skolledningen för att stämma av hur samnyttjandet av lokalerna fungerar. Det är idrottsförvaltningen som sköter uthyrningen av idrottshallarna. För vuxenaktiviteterna finns ingen anställd personal, utan grupperna får låna de nycklar eller taggar som behövs för att komma in. Det finns däremot anställd personal som arbetar med barn- och ungdomsaktiviteterna. Tidigare elever fungerar ofta som volontärer och står för exempelvis barnpassning under vuxenaktiviteter eller organiserar egna aktiviteter.