Metoder att tydliggöra kulturvärden
En förutsättning för att man ska kunna ta hänsyn till kulturvärdena är att man känner till vilka de är. Vilka är de egenskaper som gör ett landskap eller en byggnad värdefullt och hur kommer de till uttryck?
Olika metoder att beskriva kulturvärden
Det finns många olika metoder att analysera, beskriva och tydliggöra en plats eller byggnads kulturvärden. Väsentligt är att man väljer metod utifrån uppdragets komplexitet och vad man faktiskt mäktar med att genomföra i det enskilda fallet. Ofta kan man genom ett relativt enkelt underlag tydliggöra de väsentligaste värdena.
Här nedan har vi samlat några exempel på olika metoder. Har du fler tips kan du skicka e-post till Boverket.
Plattform kulturhistorisk värdering och urval
Plattformen beskriver ett grundläggande förhållningssätt som ska ge stöd för arbetet med kulturhistorisk värdering och urval. Plattformen förordar ett reflekterande och strukturerat arbetssätt där olika moment i värderings- och urvalsprocessen medvetandegörs och redovisas, där olika faktorer som direkt och indirekt kan påverka arbetet uppmärksammas och dokumenteras samt där skilda aspekter av värdering tydliggörs och centrala begrepp förklaras i sitt sammanhang.
Plattformen ska bidra till en samsyn på arbetsprocesser och begrepp samt tydliggöra hur kulturarv och kulturmiljöer värderas. Där lyfts vikten av att skilja på beskrivning, analys, planering och beslut samt att utgå från olika aspekter av värdering.
Värdering och urval (på Riksantikvarieämbetets webbplats)
Kulturmiljöanalys - DIVE
DIVE är en metod för att genomföra en kulturmiljöanalys i landskap och i städer. Metoden har utvecklats av Riksantikvarien i Norge i samarbete med Riksantikvarieämbetet och det finska Museiverket. DIVE står för de fyra stegen i processen: Describe – Interpret –Valuate - Enable (Beskriva, Tolka, Värdera, Aktivera). Processen ska vara kreativ, ifrågasättande, öppen och tvärsektoriell. Genom analysarbetet bearbetas och förmedlas kunskaper om kulturarv och kulturmiljö som en gemensam resurs och underlag för utvecklingen av hållbara lokalsamhällen. Du kan läsa mer om DIVE i en vägledning på Riksantikvarieämbetets webbplats.
Metoder och kunskapsunderlag (på Riksantikvarieämbetets webbplats)
Ortsanalys
En ortsanalys tar ett brett grepp om en plats där kulturmiljön är en av flera aspekter. Metoden är ett redskap för att skapa en gemensam bild av de kvaliteter och brister i den bebyggda miljön som möjliggör eller begränsar en god hållbar utveckling. Ortsanalyser utgör en systematisering och sammanställning av baskunskap som behövs för att kunna förstå platsens historia, dagens situation och framtidsmöjligheter. Du kan läsa mer om ortsanalyser i Boverkets rapport "Lär känna din ort".
Checklista karaktärsdrag
Checklista karaktärsdrag är ett exempel på hur man utifrån ett antal olika kriterier på ett enkelt sätt kan analysera vad som karaktäriserar ett bebyggelseområde.
Kulturell planering
Kulturell planering (från engelskans Cultural planning) innebär att man kartlägger en plats kulturella resurser och använder dem som motor i samhällsutvecklingen. Både materiella och immateriella resurser omfattas. Metoden ger en helhetsbild av ett samhälle med livskvalitet och kulturella resurser som betydelsefulla inslag. Det är en demokratisk och lyssnande metod som inkluderar medborgarna i planeringen. "Att finna platsens själ" är ett sätt att beskriva syftet med kulturell planering.
Det politiska beslutet i Tjörn 2009 att använda kulturell planering i den fysiska planeringen har gett en god intern förankring för arbetsmetoden. Kulturell planering har använts vid flera olika tillfällen, bland annat när en översiktsplan och ett kulturmiljöprogram togs fram. Även ett antal andra handlingsplaner och strategier har tagits fram med hjälp av metoden, till exempel en kulturstrategi och handlingsplan för friluftsliv. På Tjörns webbplats kan du ta del av exempelvis kommunens kulturmiljöprogram ”Vårda, bevara och utveckla. Program för Tjörns kulturmiljöer”.
Landskapskaraktärsanalys
Trafikverket har låtit utarbeta en metodik för landskapskaraktärsanalys som bygger på att många personer med olika kompetens tillsammans samlar kunskap och gör en gemensam beskrivning av landskapet. Hur uppfattas landskapet idag? Varför ser det ut som det gör? Vilka karaktärsområden kan vi definiera och vad utmärker dem? Metodiken finns beskriven på Trafikverkets webbplats där det även finns ett antal exempel på olika landskapskaraktärsanalyser.
Landskap i långsiktig planering (på Trafikverkets webbplats)
Kulturhistorisk värdering av grönområden
I en rapport från Stockholms stadsmuseum beskrivs en metod för kulturhistorisk värdering. Metoden är generell, även om den i detta exempel har tillämpats på det gröna kulturarvet.
Kulturlivsundersökning
En kulturlivsundersökning tar vara på kulturaktörers kunskap inför förändringar: hur ska kulturen se ut och få plats i en stadsdel? Kvalitativa och kvantitativa metoder används för att kartlägga förutsättningar och rådande sociokulturella krafter. Resultatet kan exempelvis användas i planprocessen för att stärka kontinuiteten vid en omvandling eller som ett underlag vid medborgardialog. En kulturlivsundersökning kan ses som en mindre form av Cultural planning med fokus på stadsdelsnivå.
Exempel på kulturlivsundersökningar är de som Stockholms stad lät genomföra inför omvandlingen av Slakthusområdet respektive för stadsdelarna Hagsätra och Rågsved.
Kultur och stadsutveckling (på Stockholms stads webbplats)
Upplevelsebaserad karaktärisering
Upplevelsebaserad karaktärisering handlar om att med alla sinnen uppleva en plats och därigenom lyfta fram dess upplevelsebara historiska spår. Utgångspunkten är hur en miljö ser ut och upplevs, men med kulturhistoriska kunskaper som bas. Ett fenomenologiskt angreppssätt som kombineras med exempelvis kartunderlag, litteratur, fotografier samt arkitektoniska och bebyggelsehistoriska kunskaper.
Analysverktyget "Känslighet och tålighet mot förändring"
Att arbeta med kulturmiljöunderlag tidigt i planeringsprocessen gynnar kulturmiljön eftersom alla parter då tidigt kan se vilka delar på en plats som är kulturhistoriska intressanta. Kulturvärdena kan då integreras i samhällsbyggandet så att de blir en naturlig del i de nya miljöer som skapas. Detta gäller bebyggelse men i ännu högre grad de kulturhistoriska värden som återfinns i landskapet. Analysverktyget ’Känslighet och tålighet mot förändring’ är till stöd då olika kulturhistoriskt värdefulla delar ställs emot varandra och prioriteringar måste göras. Se också Relaterade dokument.
Handlingsprogram för ett stärkt riksintresse
Göteborgs stadskärna är ett område av riksintresse för kulturmiljövården. En betydande del av motiveringen vilar på de lämningar som finns av den befästa staden. Handlingsprogrammet ”Göteborg förstärkt: Fästningsstaden” redovisar ett paket av åtgärder som stärker förståelsen, läsbarheten och upplevelsen av den befästa staden, i samspel med den moderna staden.
Staden och Västlänken (på Göteborgs stadsmuseums webbplats)
Byggnadsanknuten offentlig konst
Rapporten beskriver en metod som ska vara ett stöd när det gäller kulturhistorisk och estetisk värdering av byggnadsanknuten offentlig konst, främst från 1900-talet och vår egen samtid. Ett syfte är att vidga kunskapen om denna konst så att dessa verk kan värderas som del av det moderna kulturarvet och därigenom i högre grad omfattas av bevarandeinsatser.