Hänsynsbestämmelser
Genom bestämmelser som på olika sätt reglerar nya byggnaders omfattning, placering och utformning går det att säkerställa att man tar tillvara ett områdes kulturvärden även i en förändringssituation.
Ta till vara platsens värden
Vid planläggning ska bebyggelsen utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden samt natur och kulturvärdena på platsen. Ändringar och tillägg ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
Här har begreppet ”hänsynsbestämmelser” använts om alla de bestämmelser som kan utnyttjas för att säkerställa att nya byggnader placeras och utformas med hänsyn till de befintliga värdena. Begreppet finns dock inte i plan- och bygglagen, PBL. I en detaljplan bör därför bestämmelserna inordnas under de rubriker som anges under avsnittet Att reglera med detaljplan.
Att reglera med detaljplan
För att ta hänsyn till ett områdes värden fodras det att man har analyserat vari värdena består. Vilka är de karaktärsbärande uttrycken? Vilka egenskaper är väsentliga? Att ta hänsyn är inte synonymt med att kopiera. Syftet med kravet på hänsyn är inte att nybebyggelse ska sakna egenvärde.
Välj rätt detaljeringsnivå
Ett grundläggande krav på detaljplaner är att de aldrig får göras mera detaljerade än vad som krävs för att uppnå syftet med planen. En detaljplan kommer oftast att gälla under en lång tid. Det är därför väsentligt att planen inte utformas utifrån ett enskilt projekt utan att bestämmelserna ges en sådan utformning att de upplevs som relevanta även över tid. För detaljerade bestämmelser riskerar också att utesluta goda lösningar som inte övervägdes i planeringssituationen.
För att välja rätt detaljeringsnivå behöver man analysera vad det är som karaktäriserar ett område och vilka egenskaper det är som ger området dess värde. Handlar det om skala, proportioner och materialkaraktär? Anpassning till den befintliga terrängen och marklutningen? Ibland är det enskilda detaljer som en avsatt sockel eller ett stående format på fönstren som är väsentligt. Ofta behöver det inte vara någon motsättning mellan ett modernt formspråk och en anpassning till de befintliga värdena, om man har fångat de väsentliga karaktärsdragen. Allt går inte heller att reglera genom planbestämmelser. Det kan handla om sådant som kvalitet i hantverksutförandet och detaljomsorg.
Nya byggnader
Med bestämmelser om placering kan man reglera hur nya byggnader ska placeras i förhållande till exempelvis gata, tomtgräns eller andra byggnader. Det går även att ange vilken riktning en byggnad ska ha. Exempelvis går det att ange att en ny byggnad ska placeras x antal meter indragen från gatan med långsidan parallell med gatan.
Med bestämmelser om utformning och omfattning kan man till exempel styra högsta och lägsta antal våningar, vilken höjd takfoten ska befinna sig på och maximal bredd på byggnader. Utformningen kan även regleras genom bestämmelser om material och färg. Det går även att ange att en byggnad ska ha, respektive inte får ha, vissa detaljer som till exempel balkonger, skorstenar, takkupor och så vidare. Att bestämmelserna kan göras relativt detaljerade framgår av proposition 1985/86:1 (sidan 581) där det anges exempel som taksprång, fönstrens utformning och deras läge i fasadlivet, material, färg och utsmyckningsdetaljer. Möjligheten att reglera takkupor på en- och tvåbostadshus begränsas dock av den bygglovsbefrielse som gäller för vissa takkupor. Läs mer om takkupor under rubriken Takkupor.
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Takkupor
Väljer man att reglera något med ett visst mått, som till exempel taklutningen, så är det ofta lämpligt att ange ett intervall, dels för att en viss variation i sig kan vara önskvärd, dels för att underlätta det praktiska genomförandet.
Ta även del av den checklista som finns sammanställd gällande bebyggelsens olika karaktärsdrag.
Checklista karaktärsdrag
Exempel på olika typer av bestämmelser att använda samt lämpliga beteckningar generellt finns under rubriken Planbestämmelser.