Godstransporters infrasturkturbehov

God tillgänglighet för transporter till godsterminaler och godshamnar är beroende av en ändamålsenligt fysisk planering på lokal, regional och nationell nivå. På motsvarande sätt är fysisk planering av annan markanvändning beroende av den tillgänglighet till godstransporter som godsterminaler och godshamnar kan erbjuda.

Att tänka på i planeringen

• Hur stora kommer behoven av tillgänglighet i framtiden att vara, i vilka riktningar och med vilka transportslag?
• Hur stora ytor kan behövas för lager, logistik, godshamn- och godsterminalverksamhet i framtiden?
• Hur kan trafiken på anslutningsvägarna till godsterminalen eller godshamnen utvecklas i framtiden?
• Lämpar sig anslutningsvägarna för tunga transporter med hänsyn till deras omgivningar?
• Hur ser förutsättningarna ut för transporter av farligt gods?
• Vilka möjliga anpassningar av anslutningsvägarna kan behövas för att lokaliseringen av godsterminalen eller godshamnen ska vara lämplig?

Godsterminaler och godshamnars betydelse i den fysiska planeringen

Tillgången till effektiva och hållbara godstransporter är en förutsättning för en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens inom näringslivet såsom hos de areella näringarna, handel och industrier. Näringslivets utveckling är i sin tur av betydelse för samhällsplaneringen i övrigt, för den ekonomiska och sociala hållbarheten, för arbetsmarknaden, bostadsmarknaden med mera.

De större godshamnarna och godsterminalerna för godstrafik utgör noder i sammanlänkade transportsystem som sträcker sig över kommun-, läns- och nationsgränser. Med hänsyn till godstransportsystemets gränsöverskridande natur kräver planering för godsterminaler och godshamnar ofta samordning mellan olika planeringsnivåer (kommunal, regional, nationell).

Möjligheter till sam- och omlastning mellan olika trafikslag skapar fler valmöjligheter vad gäller transportslag och transportvägar. På så sätt kan det transportslag och den transportväg som är mest effektiv och hållbar utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet väljas.

Den fysiska planeringens betydelse för godsterminaler och godshamnar

Samordningen med annan fysisk planering av annan markanvändning på kommunal, regional och nationell nivå påverkar möjligheterna att etablera, nyttja och göra nytta av godsterminaler och hamnar. Fysisk planering av annan markanvändning påverkar även transporterna till och från godsterminalerna och hamnarna.

Vissa områden är på grund av sina strategiska lägen och på grund av sina planeringsmässiga förutsättningar i övrigt särskilt lämpliga eller till och med av riksintresse för kommunikationsanläggningar. Områden som är särskilt lämpliga ska så långt möjligt skyddas och områden av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller nyttjandet av dessa områden.

Områden av riksintresse (på Trafikverkets webbplats)

Genom att i den fysiska planeringen främja och upprätthålla tillgängligheten till och från godshamnar och godsterminaler med lämpliga transportslag kan deras potential stärkas. Det handlar både om att främja tillgängligheten i de närmast belägna anslutningarna till det övergripande transportnätet, och att främja framkomligheten på transportnätet i ett större geografiskt perspektiv.

Genom att i fysisk planering avsätta och bevara nödvändiga områden för godsterminaler, godshamnar och deras anslutande transportinfrastruktur kan deras framtida expansionsmöjligheter säkerställas. I planering av omgivande områden måste man också beakta godsterminalens omgivningspåverkan så att konflikter med annan markanvändning inte blir begränsande för möjligheten att på sikt nyttja godsterminaler och godshamnar.

God tillgänglighet för godstransporter

Platser som på en och samma gång har god tillgänglighet för mer än ett transportslag och som dessutom är ändamålsenligt placerade med hänsyn till viktiga mål- och startpunkter för godstransporter kan vara av särskild strategisk betydelse för omlastning av gods mellan transportslagen. Ibland kan sådana platser för omlastning tillskapas genom att stärka tillgängligheten för något av transportslagen till platsen. Det kan handla om att en väg till en järnvägsterminal behöver stärkas, eller om att en järnväg till en lastbilsterminal behöver stärkas och så vidare.

Med järnväg

Vid transporter av stora mängder gods på långa sträckor är järnvägstransporter lämpliga. Stora mängder gods förutsätter ofta samlastning vid godsterminal eller godshamn. Vid planering för att skapa god tillgänglighet till godsterminaler och godshamnar med järnväg är det viktigt att betrakta hela järnvägsnätets egenskaper från godsterminalerna och godshamnarna till målpunkterna. Detta förutsätter ett samarbete med ett kommunövergripande eller nationellt perspektiv så att nödvändiga åtgärder kan samordnas på ett enhetligt sätt över både kommun- och länsgränser.

För att skapa och bibehålla en god tillgänglighet till godstransporter är det viktigt att kommunen i sin fysiska planering beaktar frågor som stärker järnvägsnätets robusthet och tillförlitlighet samt järnvägstransporternas förutsägbarhet.

Med väg

För god tillgänglighet till godsterminaler och godshamnar med lastbilstransporter är framkomligheten på anslutningsvägarna från större genomfartsleder, riks- och Europavägar särskilt viktiga. För att få kunskap om transportörernas önskemål och behov är dialog med transportörer värdefullt vid planering av nya anslutningsvägar.

Vid planering av en ny godsterminal eller godshamn är det därför viktigt att på en mer strategisk nivå bedöma hur det anslutande vägnätet är anpassat för de transporter som kan uppstå till godsterminalen eller godshamnen i framtiden.

Om det är staten som är väghållare av anslutningsvägar som behöver anpassas eller byggas så kan detaljplaneläggning av en godsterminal eller godshamn behöva samordnas både fysiskt och tidsmässigt med vägplanläggning i det statliga vägnätet. Det är viktigt att tänka på att ha mycket god framförhållning vid genomförandet av åtgärder i det statliga vägnätet eftersom dessa åtgärder kan kräva en egen planläggningsprocess och har en egen ekonomisk och tidsmässig planering som annars kan vara svår att samordna med planeringen för utbyggnaden av godsterminalen eller godshamnen.

För att bevara god framkomlighet på väg till en godsterminal eller godshamn behöver kommunen i sin fysiska planering respektera nödvändiga skyddsavstånd till vägen vid planering av bostäder och annan känslig markanvändning så att det inte uppstår behov av restriktioner som begränsar framkomligheten för godstransporterna.

Med fartyg

Tillgängligheten till godshamnar för lastfartyg är beroende av farleders, slussars, kajers och godshamnars utformning, underhåll, service och djupförutsättningar samt tillgängligheten till isfria farleder vintertid. Det är viktigt att tänka på att inte broar och strandutfyllnader begränsar framkomligheten på farleder. Detta gäller inte minst vid områden som är av riksintresse för sjöfart. Även bebyggelse i närheten av hamnar riskerar att försvåra nyttjandet av hamnen. Det kan vara lämpligt att bevara möjligheten att nyttja en hamn i framtiden även om hamnen under en period inte nyttjas i samma utsträckning.

Med flyg

Tillgängligheten till flygplatser är beroende av flygplatsens utformning, service och lokalisering eftersom det påverkar vilka flygplanstyper som kan landa. Det är viktigt att det inte finns hinder som begränsar möjligheten att lyfta och landa såsom exempelvis höga byggnader. Restriktioner avseende flygvägar eller tidpunkter för flygtrafik kan bli nödvändiga till följd av flygbuller om bostäder byggs för nära flygplatsen. Vid flygplatser av riksintresse gäller särskilda restriktioner för omgivande bebyggelse. Kommunen behöver ta hänsyn till detta i sin fysiska planering.

Framförhållning i den fysiska planeringen

Tillgänglighetsstärkande åtgärder i det allmänna väg- och järnvägsnätet, såväl som i farleder, kan ta lång tid att planera och genomföra och kan kräva samordning mellan samt samsyn hos en mängd aktörer, både kommunala, regionala och statliga, och både offentliga och privata. Det kan ta tid att finansiera genomförandet av åtgärderna. För att skapa och upprätthålla en god tillgänglighet på lång sikt behövs därför en förutseende planering som tar framtida transportbehov och transportmönster i beaktande.

Läs mer om de transportpolitiska målen i ”relaterad information”.

Läs mer om den nationella godstransportstrategin i ”relaterad information”.

Läs mer om Nationell planering för infrastruktur i ”relaterad information”.

Tillkomstmöjligheten för godsterminaler och godshamnar

Områden som identifierats som särskilt lämpliga för en framtida godsterminal eller godshamn kan behöva förses med markreservat i den fysiska planeringen mot andra konkurrerande men mindre angelägna anspråk, så att inte tillkomsten av godsterminalen eller godshamnen påtagligt försvåras eller går helt förlorad. I detta arbete är det viktigt att kommunen och länsstyrelsen ser till de långsiktiga behoven av markanspråk, inte bara för godsterminalen eller godshamnen i sig, utan även anslutande infrastruktur.

Genomförande av planer

Åtgärder och planer som syftar till att öka tillgängligheten till en godshamn eller godsterminal kan behöva genomföras steg för steg av många olika aktörer. Genomförandet av vissa tillgänglighetshöjande åtgärder kan för avsedd effekt vara beroende av att också andra åtgärder i den fysiska planeringen i en annan del av transportnätet redan är på plats. Det är då ur ett strategiskt perspektiv lämpligt med en gemensam bild hos berörda aktörer om vilket planeringsmässigt ideal som eftersträvas i ett långsiktigt perspektiv. En gemensam strategisk målbild gör det enklare att avgöra vilka åtgärder som behöver prioriteras och i vilken ordning de ska genomföras. Det blir då också enklare att redan i förväg anpassa enskilda åtgärder till de förutsedda framtida behoven.

Strategiska perspektiv behöver förankras hos berörda aktörer vilket med fördel sker i samband med formella och transparenta planläggningsprocesser såsom i samband med översiktsplaneläggning.

För att planläggning, åtgärder och kronologi ska samspela och vara funktionella under detaljplanens genomförande, är det möjligt att i vissa fall villkora bygglovsgivning. Sådana villkor ska framgå i detaljplanen. Om åtgärden eller åtgärderna i en detaljplan innebär en väsentlig ändring av markens användning, kan kommunen bestämma att bygglov för projektet endast kan medges om exempelvis en trafikanläggning som kommunen inte har huvudmannaskapet först har kommit på plats. Andra villkor kan bestå i att befintliga byggnader på platsen har rivits eller flyttats eller ändrats för att möjliggöra den trafikförsörjning som detaljplanen ska främja eller tillhandahålla. För godstransporter kan det också handla om att utfarten från fastigheten har ändrats eller att platsens lämplighet först har tillgodosetts genom markåtgärder för att undanröja föroreningar, tekniska skyddsåtgärder mot bullerstörningar eller andra säkerhetsåtgärder som den nya verksamheten kan påkalla.

Vid identifiering av tillgänglighetsskapande åtgärder, kan med fördel Trafikverkets fyrstegsprincip användas. Fyrstegsprincipen hjälper planerare att använda alla användbara verktyg inom samhällsplanering för att nå det önskvärda syftet.

Läs mer om Fyrstegsprincipen i ”Relaterad information".