Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Stäng
Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Fuktsäkerhetsprojektering

Granskad:

Med fuktsäkerhetsprojektering avses det systematiska fuktsäkerhetsarbetet i projekteringen av byggnaden. Syftet är att byggnaden inte ska få fuktskador. I resultatet av fuktsäkerhetsprojekteringen anges även förslag på fuktkontroller i byggskedet och underhållsåtgärder i förvaltningsskedet.

I Boverkets byggregler, BBR, finns det generella kravet att fukttillstånden i material och produkter inte ska överskrida deras högsta tillåtna fukttillstånd. Fuktsäkerhetsprojektering innebär att i projekteringen bedöma byggnadsdelarnas förväntade fukttillstånd och kontrollera att högsta tillåtna fukttillstånd inte kommer att överskridas. I byggprocessen kontrolleras sedan att anvisningar och resultat från projekteringen uppfylls så att kraven på fuktsäkerhet i BBR kan uppfyllas.

6:53 Fuktsäkerhet

Fukttillståndet i en byggnadsdel ska inte överskrida de högsta tillåtna fukttillstånden för de material och produkter som ingår i byggnadsdelen. Detta gäller inte om det saknar betydelse för hygien och hälsa.

Fukttillståndet ska bestämmas utifrån de fuktbelastningar som kan förväntas påverka byggnaden under ogynnsamma förutsättningar. (BFS 2014:3).

Allmänt råd I projekteringsskedet bör man genom en fuktsäkerhetsprojektering kontrollera byggnadsdelarnas fukttillstånd samt verifiera byggnadens fuktsäkerhet. Det kan göras på följande tre principiellt olika sätt som kan kombineras
  • -   kvantitativ bestämning,
  • -   beprövad lösning,
  • -   kvalitativ bedömning.
Gemensamt för de tre sätten är att fuktsäkerhetsarbetet bör genomföras på ett systematiskt sätt genom hela byggprocessen. Kvantitativ bestämning innebär att kontrollera byggnadsdelen med beräkningar eller provningar. Beräkningar visar förväntade fuktfördelningar och fukttillstånd i byggnadsdelen. Beräkningsresultatens rimlighet bör bedömas. Provningar utförs genom mätningar och kontrollerade observationer på material och produkter, byggnadsdelar eller byggnader. Provresultaten visar exempelvis fuktfördelning, fukttillstånd och om vatten på ett oförutsett vis kan tränga in i en byggnadsdel under de förutsättningar som provningen genomförs. Hänsyn bör tas till provningsresultatens mätosäkerhet. Beprövad lösning innebär att kontrollera byggnadsdelen mot dokumenterad och verifierad erfarenhet från liknande byggnadsdelar med jämförbar klimatpåverkan. En beprövad byggnadsdel bör vara kontrollerad och dokumenterad under tillräckligt lång tid (normalt minst 10 år) och ha fungerat utan problem. Ingående material och produkter bör under den tiden inte ha åldrats på ett oförutsägbart sätt. Kvalitativ bedömning innebär att kontrollera byggnadsdelen mot tillämpbara anvisningar och utförandeexempel från branschanvisningar, handböcker och provningsresultat. Dessa bör vara kontrollerade genom kvantitativ bestämning eller utvärderade som beprövade lösningar. I projekterandet och utförandet bör hänsyn tas till de kombinationer av material, skarvar och anslutningsdetaljer som ingår i byggnaden. Detta för att fukttillståndet i material och i materialgränser inte på ett oförutsägbart sätt ska kunna överskrida det högsta tillåtna fukttillståndet under så lång tid att skador kan uppstå. Det kan ibland ta lång tid för en byggnadsdel eller konstruktionsdetalj att bli fuktig. Detta bör beaktas då man jämför det beräknade eller uppskattade fukttillståndet med det högsta tillåtna fukttillståndet. Vissa byggnadsdetaljer är placerade så att mikrobiell tillväxt normalt inte kan påverka hygien och hälsa och de omfattas inte av kravet på högsta tillåtna fukttillstånd. Exempel är väl ventilerade och dränerade fasadbeklädnader och yttertaksbeläggningar, samt takutsprång och andra detaljer utanför fasadlivet. Exempel på fuktkällor som har betydelse för fukttillståndet i byggnadsdelarna är
  • -   nederbörd,
  • -   luftfukt, utomhus och inomhus,
  • -   vatten i mark (vätskefas och ångfas) samt på mark,
  • -   byggfukt,
  • -   vatten från installationer m.m.,
  • -   fukt i samband med rengöring.
Ytterligare uppgifter om fuktkällor finns i Svensk Byggtjänsts handbok Fukthandbok – praktik och teori, utgåva 4, avsnitt 2.1.(BFS 2019:2).

Inför startbeskedet kan byggherrens egenkontroll och dokumentation från projekteringsskedet behöva redovisas för byggnadsnämnden i samband med det tekniska samrådet. I kontrollplanen kan byggnadsnämnden ställa krav på redovisning av egenkontroll och dokumentation från både projekteringen och utförandet.

6 §
   Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 §
(kontrollplan) med uppgifter om
   1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
   2. vem som ska göra kontrollerna,
   3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
   4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
   5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
   6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
      a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
      b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603) .

18 §
   Byggherren ska senast vid det tekniska samrådet till byggnadsnämnden lämna
   1. ett förslag till en sådan kontrollplan som krävs enligt
6 §, samt
   2. de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna enligt 9 kap. 21 §, krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked.

Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 9 kap.
32 b § har använts för projektering och byggherren önskar att startbesked med stöd av 25 a § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska byggherren senast vid det tekniska samrådet dessutom lämna en uppgift om vilket företag som har använts.

Första stycket 1 gäller inte rivningsåtgärder, om byggnadsnämnden i det enskilda fallet har beslutat att det inte behövs någon kontrollplan. Lag (2022:1084) .

I fuktsäkerhetsprojekteringen kontrolleras byggnadsdelarnas förväntade fukttillstånd. Det kan göras på tre olika sätt, som också kan behöva kombineras.

  • Kvantitativ bestämning innebär att man gör fuktberäkningar eller provningar. Ångtransport genom till exempel väggsektioner kan ofta beräknas. Kontroll av fuktskyddet mot regnvatteninträngning kan däremot i stället behöva provas.
  • Beprövad lösning är en konstruktion som har kända och väl dokumenterade fuktegenskaper. En beprövad byggnadsdel bör vara kontrollerad och dokumenterad under tillräckligt lång tid, normalt minst tio år, och ha fungerat utan problem.
  • Kvalitativ bedömning görs med hjälp av anvisningar i till exempel handböcker, branschregler och monteringsanvisningar. Det är viktigt att kontrollera att anvisningar och utförandeexempel är utvärderade genom kvantitativ bestämning eller som beprövade lösningar. Det är också viktigt att kontrollera under vilka villkor som anvisningarna kan användas och vilka tekniska egenskaper som är utvärderade i anvisningarna.
6:53 Fuktsäkerhet

Fukttillståndet i en byggnadsdel ska inte överskrida de högsta tillåtna fukttillstånden för de material och produkter som ingår i byggnadsdelen. Detta gäller inte om det saknar betydelse för hygien och hälsa.

Fukttillståndet ska bestämmas utifrån de fuktbelastningar som kan förväntas påverka byggnaden under ogynnsamma förutsättningar. (BFS 2014:3).

Allmänt råd I projekteringsskedet bör man genom en fuktsäkerhetsprojektering kontrollera byggnadsdelarnas fukttillstånd samt verifiera byggnadens fuktsäkerhet. Det kan göras på följande tre principiellt olika sätt som kan kombineras
  • -   kvantitativ bestämning,
  • -   beprövad lösning,
  • -   kvalitativ bedömning.
Gemensamt för de tre sätten är att fuktsäkerhetsarbetet bör genomföras på ett systematiskt sätt genom hela byggprocessen. Kvantitativ bestämning innebär att kontrollera byggnadsdelen med beräkningar eller provningar. Beräkningar visar förväntade fuktfördelningar och fukttillstånd i byggnadsdelen. Beräkningsresultatens rimlighet bör bedömas. Provningar utförs genom mätningar och kontrollerade observationer på material och produkter, byggnadsdelar eller byggnader. Provresultaten visar exempelvis fuktfördelning, fukttillstånd och om vatten på ett oförutsett vis kan tränga in i en byggnadsdel under de förutsättningar som provningen genomförs. Hänsyn bör tas till provningsresultatens mätosäkerhet. Beprövad lösning innebär att kontrollera byggnadsdelen mot dokumenterad och verifierad erfarenhet från liknande byggnadsdelar med jämförbar klimatpåverkan. En beprövad byggnadsdel bör vara kontrollerad och dokumenterad under tillräckligt lång tid (normalt minst 10 år) och ha fungerat utan problem. Ingående material och produkter bör under den tiden inte ha åldrats på ett oförutsägbart sätt. Kvalitativ bedömning innebär att kontrollera byggnadsdelen mot tillämpbara anvisningar och utförandeexempel från branschanvisningar, handböcker och provningsresultat. Dessa bör vara kontrollerade genom kvantitativ bestämning eller utvärderade som beprövade lösningar. I projekterandet och utförandet bör hänsyn tas till de kombinationer av material, skarvar och anslutningsdetaljer som ingår i byggnaden. Detta för att fukttillståndet i material och i materialgränser inte på ett oförutsägbart sätt ska kunna överskrida det högsta tillåtna fukttillståndet under så lång tid att skador kan uppstå. Det kan ibland ta lång tid för en byggnadsdel eller konstruktionsdetalj att bli fuktig. Detta bör beaktas då man jämför det beräknade eller uppskattade fukttillståndet med det högsta tillåtna fukttillståndet. Vissa byggnadsdetaljer är placerade så att mikrobiell tillväxt normalt inte kan påverka hygien och hälsa och de omfattas inte av kravet på högsta tillåtna fukttillstånd. Exempel är väl ventilerade och dränerade fasadbeklädnader och yttertaksbeläggningar, samt takutsprång och andra detaljer utanför fasadlivet. Exempel på fuktkällor som har betydelse för fukttillståndet i byggnadsdelarna är
  • -   nederbörd,
  • -   luftfukt, utomhus och inomhus,
  • -   vatten i mark (vätskefas och ångfas) samt på mark,
  • -   byggfukt,
  • -   vatten från installationer m.m.,
  • -   fukt i samband med rengöring.
Ytterligare uppgifter om fuktkällor finns i Svensk Byggtjänsts handbok Fukthandbok – praktik och teori, utgåva 4, avsnitt 2.1.(BFS 2019:2).

Det är viktigt att förutsättningar, projekteringsmetoder och beräkningar är relevanta, tillämpas på rätt sätt och att resultatet är rätt redovisat i bygghandlingarna. Valet av beräkningsmodeller, handböcker eller provningsmetoder för projekteringen av fuktsäkerheten regleras dock inte i BBR. Omfattningen av fuktsäkerhetsprojekteringen och valet av metoder beror bland annat på om det är en enkel eller en komplicerad byggnadsteknik som används.

2:322 Verifiering under projektering och utförande Allmänt råd Vid projekteringen bör det verifieras att förutsättningar, projekteringsmetoder och beräkningar är relevanta och rätt tillämpade och att de är korrekt redovisade i bygghandlingarna. Byggherren bör verifiera att material och produkter har förutsatta egenskaper när de tas emot på byggplatsen. Vid denna kontroll bör material och produkter
  • -   identifieras,
  • -   granskas, och
  • -   provas såvida de inte är byggprodukter med bedömda egenskaper enligt avsnitt 1:4 eller att det är uppenbart onödigt.
Byggprodukter med bedömda egenskaper enligt avsnitt 1:4 behöver inte ytterligare provas eller kontrolleras i de avseenden som omfattas av bedömningen. När det gäller andra byggprodukter med bedömda egenskaper än de som är typgodkända eller tillverkningskontrollerade enligt bestämmelserna i 8 kap. 22–23 §§ PBL bör det dock säkerställas att föreskrivna krav för avsedd användning uppfylls. Det bör verifieras att arbetet utförs enligt gällande projekteringshandlingar. Det som inte verifierats under projekteringen och som är av betydelse för byggnadsdelarnas funktion bör verifieras under utförandet. Resultatet av de verifieringar som görs under utförandeskedet bör dokumenteras, inklusive eventuella avvikelser från projekteringshandlingarna och åtgärder som vidtagits till följd av dessa avvikelser samt andra uppgifter av betydelse för den färdiga byggnadsdelens funktion. (BFS 2013:14).

En metod för fuktsäkerhetsprojektering är Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess. Metoden har tagits fram i samarbete mellan ett flertal aktörer inom branschen och förvaltas av Fuktcentrum vid Lunds Tekniska Högskola. Ta del av metoden under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

 

systematisk fuktsäkerhetsprojektering
Illustrationen visar metod för systematisk fuktsäkerhet. Illustration efter idé från Sveriges byggindustrier. Illustration: Boverket / Altefur Development
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen