Bearbetning av mätvärden inför normaliseringen
De mätuppgifter som finns tillgängliga kan variera från fall till fall. När en äldre befintlig byggnad ska energideklareras behöver mätuppgifterna ofta bearbetas innan en normalisering kan genomföras. Då en ny byggnad uppförs finns däremot ofta bättre mätuppgifter tillgängliga.
Bearbetningen av mätuppgifterna är en förberedelse så att en normalisering kan göras i nästa steg. Den bearbetning som kan behöva göras är:
- Fördela uppmätt energi på olika energiposter
En fördelning på de energiposter som ingår i byggnadens energianvändning behöver göras i den omfattning som krävs för normaliseringen. För att göra normaliseringen möjlig behöver åtminstone faktisk energianvändning för uppvärmning och tappvarmvatten bestämmas. Bestämning av den energi som används för tappvarmvatten i den aktuella byggnaden utgör ett särskilt viktigt moment. När energi till tappvarmvatten är bestämd kan som regel även energi till uppvärmning fastställas. Om den faktiska energin till tappvarmvatten inte mäts separat får man använda något annat sätt att bestämma denna på. Använd den metod som bedöms vara mest lämplig i det enskilda fallet. I Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BEN) rekommenderas några metoder som kan användas till exempel bestämning utifrån tappvarmvattenvolym eller kallvattenvolym.
- Dra bort energi till apparater som inte ska ingå, eller lägg till energi som ska ingå
Energianvändningen för apparater som ingår i mätuppgifterna men som inte ska tas med i byggnadens energianvändning behöver dras bort. Det kan till exempel gälla utomhusbelysning på gångstråk som kan ingå i mätningen av byggnadens fastighetsenergi. Det kan också vara så att energianvändning till apparater som ska tas med i byggnadens energianvändning inte ingår i mätuppgifterna. Denna behöver i sådana fall läggas till. Det kan till exempel gälla olika typer av apparater som mäts tillsammans med hushålls- eller verksamhetsenergi men som egentligen utgör en del av byggnadens energianvändning för uppvärmning eller fastighetsenergi.
- Korrigera för särskilda händelser
Det kan ha inträffat särskilda händelser under mätperioden som har haft en betydande påverkan på den uppmätta energin. Det kan till exempel gälla tillfälligt ändrad verksamhet eller värme- och ventilationssystem som har varit ur drift under del av året. I dessa fall bör den levererade energin till byggnaden korrigeras så att den avspeglar den årliga energianvändningen under normala förhållanden.
2 § Före normalisering ska hänsyn tas till mätningens omfattning i byggnaden. Om energi till uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi inte har mätts separat ska den uppmätta energin fördelas i den utsträckning som behövs för att genomföra normaliseringen. Om uppmätt energi utgår från en gemensam mätpunkt för flera byggnader ska energianvändningen fördelas på de ingående byggnaderna genom en bedömning av respektive byggnads energianvändning.
Om mätvärdena innehåller energianvändning för apparater och installationer som inte ingår i byggnadens energianvändning ska denna energi tas bort före normalisering. Om mätvärdena inte innehåller energianvändning för apparater och installationer som ingår i byggnadens energianvändning ska denna energi läggas till före normalisering.
Allmänt råd Vid hantering av mätvärden bör hänsyn tas till särskilda händelser som har påverkat byggnadens energianvändning på ett icke försumbart sätt under mätperioden. Exempel på sådan händelse är ombyggnad, tillfälligt ändrad verksamhet, eller värme- och ventilationssystem som har varit ur drift under del av året. I dessa fall bör den levererade energin till byggnaden korrigeras för att avspegla den årliga energianvändningen under normala förhållanden. För energislag som inte erhålls direkt i kWh, t.ex. olja och biobränsle, kan uppmätta volymer av bränslet omräknas till kWh med hjälp av bränsletypernas effektiva värmevärde.