Multifunktionella åtgärder med stöd i översiktsplanen

I Västerås stad har åtgärder för att bidra till att följa miljökvalitetsnormerna även lett till andra nyttor. Vattenparken i Johannisberg bidrar till renare vatten samtidigt som invånarna har fått nya rekreationsmöjligheter. Faunapassagen vid Turbinbron stärker den biologiska mångfalden samtidigt som en fin samlingsplats i staden fått ett lyft. Som bonus har även översvämningsriskerna begränsats. Att åtgärderna fanns beskrivna i översiktsplanen ser kommunen som en stor fördel.

Fokus på vattenkvalitet och miljökvalitetsnormer

Västerås stad har länge arbetat med vattenfrågor och 2012 beslutades en första vattenplan med mål och åtgärder för kommunens vatten. Kommunens vattenplan, som har namnet Handlingsplan för yt- och grundvatten, har inriktats ytterligare på vattenförvaltningen, och mer fokus läggs vid påverkan på vattenkvalitet och miljökvalitetsnormer.

Staden har även ett flertal styrande dokument under vattenplanens paraply, bland annat dagvattenplan, dagvattenpolicy, VA-utvecklingsplan samt handlingsplaner som anknyter till att förbättra vattenkvaliteten. Vattenåtgärder har även fått utrymme i kommunens översiktsplan där flera specifika åtgärder som syftar till att bidra till uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för vatten pekas ut. Nedan beskrivs två av dessa närmare.

Johannisbergs vattenpark

I översiktsplanen föreslås en vattenpark i området Johannisberg. Vattenparken beskrivs som en anläggning där vattnet kan renas med naturens hjälp och som även ska vara en vacker plats som ger möjlighet till bland annat rekreation. Tack vare bred samverkan i vattenfrågorna inom kommunen inkluderades åtgärden redan i översiktsplanen.

I översiktsplanen nämns också en vattenpark i grannkommunen Enköping som ett inspirerande exempel. Susanna Hansen, vattensamordnare i Västerås stad, berättar att politikerna i Västerås var på studiebesök där, vilket bidrog till att tanken om en vattenpark i Västerås fick fäste. Vattenparken har nu byggts och med ett gott resultat.

Att vattenparken placerades just i Johannisberg beror på ett antal faktorer. Helst ville kommunen ha ett läge alldeles intill bäcken Kapellbäcken.

– Man kände till att Kapellbäcken var ”värstingen” i Västerås, berättar Susanna. Det är den bäck i Västerås som får ta emot mest dagvatten. Den har ett stort flöde, mycket föroreningar och jättemycket hårdgjorda ytor, fortsätter hon.

Intill bäcken fanns inte någon ledig mark med de arealer som krävdes, därför blev den slutgiltiga placeringen ändå en bit ifrån bäcken.

– Det fanns ett par alternativa placeringar utpekade inom ett större område, där vi hittat ett antal placeringar på kommunens mark, berättar Susanna. Sen gjorde vi en förstudie och kom fram till två möjliga alternativ, varav det bästa alternativet sen valdes.

Projektet var ett samarbete mellan Västerås stad och Mälarenergi, som är VA-huvudman i kommunen. Vattenparken har kostat närmare 30 miljoner kronor, där Västerås stad och Mälarenergi delat på kostnaderna. Delar av projektet har även finansierats genom Rich Waters, som är Sveriges första projekt inom EU:s miljöprogram LIFE IP, samt genom Boverkets bidragsstöd inom ”Grönare städer”.

Parken täcker en yta av ungefär 15 hektar, varav cirka 6,5 hektar är vattenyta. Vattenparken, som har fått namnet Johannisbergs våtmarkspark, har flera funktioner. Den bidrar till bättre vattenkvalitet i Mälaren samtidigt som den förstärker den biologiska mångfalden och fungerar som rekreationsplats. Susanna beskriver stadens arbete från idé till genomförande som lyckat. Många positiva viljor och lyckliga sammanträffande underlättade arbetet, där Susanna lyfter fram medverkan i Rich Waters LIFE IP som en viktigt del.

Vattenparken – en multifunktionell yta i översiktsplanen

Redan i översiktsplanen beskrevs vattenparken som en multifunktionell yta, vilket Susanna tror har haft stor betydelse för förankring och finansiering, både internt och externt. Vattenfokuset har alltid varit störst eftersom det var ett vattenprojekt, men som Västeråsare tror Susanna att invånarna ser vattenparken primärt som en park för rekreation, framför dess funktion för vattenrening. Inom staden har multifunktionaliteten däremot funnits med från start.

– Att den skulle vara multifunktionell, det har vi haft med oss hela vägen egentligen, säger Susanna. När kommunen ändå gör något på platsen så ska vi passa på att få in fler funktioner, fortsätter hon. Det tror jag har varit väldigt viktigt och en väldigt stor fördel i argumentationen om varför det här ska göras överhuvudtaget.

Vattenparken invigdes i oktober 2021 och är tänkt att även fungera som demonstrationsobjekt för kommuner och andra aktörer som vill genomföra liknande projekt.

Här kan du läsa mer om våtmarksparken och hur den fungerar.

Multifunktionell vattenpark i Västerås (på LIFE IP Rich Waters webbplats)

Faunapassage vid Turbinbron

I Mälaren finns ett 30-tal fiskarter varav många söker sig upp i vattendrag och biflöden för reproduktion och för att hitta föda. I dag finns otaliga hinder för vandringsfiskar, i form av dammar, kraftverk och vägtrummor. Dammen vid Turbinhuset i centrala Västerås har i över hundra år utgjort det första hindret i Svartån för vandrande fisk upp från Mälaren. För att skapa bättre förutsättningar för den biologiska mångfalden i Svartån, och för att bidra till att följa miljökvalitetsnormerna, pekade Västerås översiktsplan ut att vandringshinder skulle tas bort, bland annat just vid Turbinbron. Åtgärden är också listad i kommunens handlingsplan för yt- och grundvatten. Även detta projekt ingår i EU:s miljöprogram LIFE IP Rich Waters och har genomförts i samarbete med Mälarenergi vattenkraft.

Huvudsyftet med att öppna upp ån var att öka konnektiviteten, det vill säga möjligheten för djurlivet att röra sig fritt i vattendraget, och därigenom bidra till att öka den biologiska mångfalden. Som åtgärd beslutades att bygga ett 180 meter långt inlöp parallellt med den befintliga muren på åns östra sida. Inlöpet har getts en naturlik utformning med svag lutning, grus och olika stora stenar på botten.

Hänsyn till många olika intressen

I arbetet med faunapassagen har argumentationen varit svårare i jämförelse med vattenparken vid Johannisberg. Det har inte varit politisk enighet i frågan och den multifunktionella nyttan har inte varit lika uppenbar. Svårigheter som Susanna beskriver.

– I början var det rätt mycket ifrågasättande, ”pengarna i sjön”, just att det var dyrt och så. Men ju längre tiden har gått och ju mer resultat vi sett, med stora fiskar som simmar förbi till exempel, så har det vänt och ses nu som väldigt positivt istället.

En ytterligare utmaning för projektet var att turbinbron, turbinhuset och omgivningen utgör en kulturhistoriskt värdefull miljö, beläget inom ett riksintresse för kulturmiljövården. Turbinhuset och den indämda vattenytan är också föreslaget byggnadsminne. Därför har det ställts särskilt höga krav på hänsyn till omgivningen vid utformningen av faunapassagen.

Faunapassagen invigdes i juni 2019 och nu i efterhand när projektet är genomfört är åsikterna mest positiva. Västeråsarna har fått en fiskväg i centrala staden, men också en fin plats att vistas på.

– Med facit i hand har det blivit mycket fler effekter än vi såg innan, säger Susanna. Det har blivit något som uppskattas av många. Jag tror att kommuninvånarna både känner en stolthet över att vi faktiskt har gjort en fiskväg i Västerås och att det dessutom har blivit fint!

En annan aspekt som Susanna lyfter, som kommit lite som en bonus, är att projektet passade på att ta bort en lucka på dammen som kunde utgöra en översvämningsrisk. Det befintliga utskovet användes till faunapassagen, vilket gav följdeffekten att översvämningsrisken i närområdet minskade.

– Redan nu ser vi att vissa arter börjat ta sig upp i Svartån.  Men det syns ännu inte tydligt i de elfisken som görs en bit uppströms, säger Susanna. Hittills har vi inte sett den fulla effekten. Men arbetet fortsätter och inom kort ska kommunen fortsätta med faunapassager uppströms i Svartån, först ut är Falkenbergska kvarnen.

Här kan du läsa mer om faunapassager i stadsmiljö.

Faunapassager i stadsmiljö (på LIFE IP Rich Waters webbplats)

Lärdomar och arbetet framåt

Möjligheten till medfinansiering tillsammans med att åtgärderna funnits utpekade både i översiktsplan och vattenplan har underlättat att få gehör internt, menar Susanna. Det har även underlättat då projekten tagits till politikerna för beslut.

– Det var en väldig styrka att ytan där vattenparken var tänkt att ligga pekades ut i ÖP. Samma sak gäller vandringshindren i Svartån, där vi haft målsättningar som framgått i ÖP, säger Susanna.

Susanna ser att det är en utmaning att hantera kopplingen mellan miljökvalitetsnormer och översiktsplanen.

– Det är svårt att orientera vattenfrågan i översiktsplanen. Det är inte självklart var frågan hör hemma, den finns ofta på många ställen och det är risk att det blir spretigt och otydligt.

Västerås stad funderar på hur kommunen på bästa sätt jobbar in miljökvalitetsnormerna i både översiktsplan och detaljplan. Som en del i svaret på det har kommunen nyligen inlett ett arbete med ett handläggarstöd för MKN vatten som bland annat ska omfatta fysisk planering. Handläggarstödet ska ge vägledning kring vad kommunen behöver ta hänsyn till i planeringen och är tänkt att både innefatta kunskapsunderlag i form av kartstöd i en kartportal och checklistor som strukturerar arbetet.

En av de största utmaningarna med arbetet med miljökvalitetsnormerna för vatten, enligt Susanna, är hur man ska motivera åtgärder och prioritera i arbetet. Det är ingen av vattenförekomsterna i kommunen som uppnår god status. Detta gör det svårt att veta vart man ska börja och det kan även vara svårt att få upp engagemang när det ser så illa ut, menar Susanna. De två projekt som lyfts ovan är ett led i att nå miljökvalitetsnormerna för vatten, men absolut inte hela lösningen, poängterar Susanna. Det krävs fler åtgärder och stadens arbete med att uppnå god vattenstatus fortsätter.