Motivering i beslut om lovföreläggande
Ett beslut om lovföreläggande ska innehålla en motivering. Huvudsyftet med motiveringsskyldigheten är att ärendet ska få en omsorgsfull och saklig prövning och att skälen för beslutet tydligt ska framgå. En beslutsmotivering gör att både den som föreläggandet riktas mot och andra berörda kan förstå varför ett visst beslut har tagits.
Motivering
Ett beslut om lovföreläggande ska motiveras. Det finns visserligen inga bestämmelser i plan- och bygglagen, PBL, om motivering av beslut om lovföreläggande men för beslut som fattas med stöd av PBL gäller bestämmelserna om motiveringsskyldighet i förvaltningslagen, FL. Det behöver tydligt framgå av beslutet vad som är motiveringen och det är därför bra om den finns under en egen rubrik, som till exempel ”skäl för beslut” eller ”motivering”.
32 §
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.
En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
1. beslutet gäller anställning av någon,
2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.
Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
En motivering ska innehålla uppgifter om vilka bestämmelser som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för byggnadsnämndens ställningstagande. Huvudsyftet med motiveringsskyldigheten är att alla ärenden ska få en omsorgsfull och saklig prövning och att skälen för beslutet tydligt ska framgå. En klargörande och tydlig beslutsmotivering gör att både den som föreläggandet riktas mot och andra berörda kan förstå varför ett visst beslut har fattats. Under rubriken motivering beskriver byggnadsnämnden den överträdelse av plan- och bygglagstiftningen som har skett och på vilken grund eller vilka grunder ett lovföreläggande ska beslutas.
32 §
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.
En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
1. beslutet gäller anställning av någon,
2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.
Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
Bevisbörda och beviskrav
Enligt rättspraxis har byggnadsnämnden bevisbördan och utredningsskyldigheten för att det finns förutsättningar för ett föreläggande enligt plan- och bygglagen. Detta eftersom det är fråga om för den enskilde betungande beslut. Tillsynsmyndigheten måste alltså visa att det finns förutsättningar att besluta om ett lovföreläggande. Det innebär också att det ankommer på byggnadsnämnden att motbevisa en invändning från den som är föremål för ett lovföreläggande (MÖD 2019-12-13 mål P 9002-19/MÖD 2019:30, MÖD 2019-09-02, mål nr P 2835-19).
Mål: P 9002-19/MÖD 2019:30 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 2835-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Exempel på motivering
Exemplen kan fungera som ett stöd när byggnadsnämnden tar fram mallar och skriver beslut. De ska inte ses som en uttömmande beskrivning av hur ett beslut om lovföreläggande kan formuleras. Det är viktigt att tänka på att exemplen alltid måste anpassas till förutsättningarna i det enskilda fallet. En motivering kan skrivas sammanhängande under en och samma rubrik eller delas upp i underrubriker för respektive del av bedömningen. Lagstödet kan tydligt anges med en egen underrubrik för tillämpliga bestämmelser eller anges i den löpande texten i motiveringen.
Tillämpliga bestämmelser
Enligt 9 kap. 2 § första stycket 2 plan- och bygglagen (2010:900) krävs det bygglov för tillbyggnad.
Enligt 10 kap. 2 § första stycket 1 plan- och bygglagen ska, om annat inte särskilt anges [osv.]
Av 11 kap. 17 § plan- och bygglagen framgår att om en åtgärd som kräver bygglov [...]
Skäl för beslutet
Bygglov beviljades den ”datum” för tillbyggnad av enbostadshus med ett förråd med en byggnadsarea om 15,5 m2. Enligt relationsritningarna som inkom till byggnadsnämnden den ”datum” har det uppförda förrådet en byggnadsarea om 19 m2 och fönster som avviker från det beviljade bygglovet.
Byggnadsnämnden bedömer att den utförda åtgärdens avvikelse är för stor för att rymmas inom det befintliga bygglovet. Ett nytt bygglov behöver därför sökas för den uppförda tillbyggnaden. Byggnadsnämnden bedömer vidare att det är sannolikt att lov kan ges för åtgärden. ”Namn” ska därför såsom fastighetsägare ges tillfälle att inom en viss tid ansöka om bygglov.
Byggnadsnämnden bedömer att en rimlig tidsfrist för att inkomma med en ny lovansökan är en månad från att detta beslut har fått laga kraft.
Motivering
Enbostadshuset på aktuell fastighet besöktes av byggnadsnämnden den ”datum”. Det konstaterades då att fönstren och entrédörren på framsidan av huset hade färgats om till vit kulör. Enligt en förklaring från den vid besöket närvarande fastighetsägaren ”namn” hade ommålningen gjorts av den tidigare fastighetsägaren år ”år”. Det är alltså klarlagt och ostridigt vilken åtgärd som har vidtagits och när.
Det krävs enligt 9 kap. 2 § första stycket 3 c plan- och bygglagen (2010:900) bygglov för annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att byggnaden byter färg eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt. Enligt andra stycket samma bestämmelse gäller detta bara under förutsättning att byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan. I detta ärende ligger det aktuella enbostadshuset inom detaljplanerat område.
Av 9 kap. 5 § plan- och bygglagen framgår att för en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom ett område med detaljplan krävs det, trots 9 kap. 2 §, inte bygglov för att färga om, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär. Frågan som byggnadsnämnden har bedömt är om bytet av färg på fönster och entrédörr sett utifrån ovanstående bestämmelser kräver bygglov.
I kommunens kulturmiljöprogram beskrivs området som huset ligger i som ett mycket bra exempel på den terränganpassade låghusbebyggelse med en variation av hustyper som planerades på 1970-talet. Brunlaserade fönster och dörrar är ett tidstypiskt karaktärsdrag för sådan 70-talsbebyggelse som det här är fråga om. Byggnaden ingår därtill i ett radhusområde där enhetlighet pekas ut som ett tydligt karaktärsdrag i kulturmiljöprogrammet.
Byggnadsnämnden bedömer mot bakgrund av ovanstående att bytet från brunlaserade till vitfärgade fönster och entrédörr avsevärt påverkar byggnadens yttre och medför en väsentlig ändring av byggnadens karaktär. Ändringen kräver därför bygglov.
Av 11 kap. 17 § plan- och bygglagen framgår att om en åtgärd som kräver bygglov, har vidtagits utan lov, ska byggnadsnämnden i ett föreläggande ge fastighetens ägare tillfälle att inom en viss tid ansöka om lov, om det är sannolikt att lov kan ges för åtgärden. Byggnadsnämnden bedömer att det är sannolikt att bygglov kan ges för bytet av färg. Byggnadsnämnden ska därför ge ”namn” tillfälle att ansöka om bygglov för åtgärden och bedömer att en månad från att detta beslut har fått laga kraft är en rimlig tidsfrist.