EU-förordning påverkar handläggning

Med anledning av kriget i Ukraina och den påverkan som detta har på EU:s energiförsörjning har Europeiska unionens råd den 22 december 2022 antagit en så kallad nödförordning som bland annat ska underlätta och påskynda utbyggandet av produktion av energi från förnybara energikällor. Förordningen innebär bland annat att tidsfristen för handläggning av vissa bygglovsärenden ändras.

Vad innebär EU-förordningen för bygglovshandläggningen i Sverige?

EU-förordningen gäller för olika sorters tillstånd enligt olika lagstiftningar. När det gäller lov- och byggprocessen innebär förordningen att tidsfristerna för handläggning av vissa bygglov med startbesked ändras.

Handläggningstid högst 3 månader

Enligt EU-förordningen får handläggningstiden för ärenden om bygglov med startbesked för solenergiutrustning och samlokaliserade energilagringstillgångar uppgå till högst 3 månader. Med solenergiutrustning menas särskilt solenergianläggningar, det vill säga anläggningar med solceller eller solfångare. Boverket tolkar förordningen som att det är följande solenergianläggningar som omfattas:

• Solenergianläggningar som är monterade utanpå en byggnads fasad eller takbeklädnad.
• Solenergianläggningar som är tak- och fasadintegrerade.

Solenergianläggningen måste placeras på en byggnad eller annan artificiell konstruktion. Med en artificiell konstruktion menas både befintliga och framtida konstruktioner som det går att montera solenergianläggningar på men där huvudsyftet med konstruktionen inte är solenergiproduktion. Solenergianläggningar på artificiella vattenytor omfattas inte av EU-förordningen.

Det innebär till exempel att solenergianläggningar monterade på en ställning inte omfattas av EU-förordningens tidsfrist för handläggningen eftersom konstruktionens huvudsyfte är solenergiproduktion. Då gäller i stället de vanliga tidsfristerna för handläggning av ärenden om bygglov med startbesked i plan- och bygglagen, PBL.

EU-förordning 2022/2577, artikel 4

Vad menas med handläggningstid?

Så som Boverket tolkar EU-förordningen räknas handläggningstiden från det att byggnadsnämnden bekräftat att en fullständig bygglovsansökan mottagits till dess att nämnden tagit ställning till frågan om startbesked. Inom handläggningstiden ska byggnadsnämnden alltså även hålla ett eventuellt tekniskt samråd. Handläggningstiden i EU-förordningen skiljer sig därmed från den handläggningstid som är reglerad i PBL.

För att kunna hålla de tidsfrister för bygglov med startbesked som enligt EU-förordningen gäller för ärenden om solenergianläggningar kan byggnadsnämnden behöva prioritera denna typ av ärenden. Om en ansökan ska skickas för yttrande till berörda, till exempel Försvarsmakten, är det därför viktigt att göra det så tidigt som möjligt så att yttrandena hinner komma in till byggnadsnämnden inom tidsfristen. En byggnadsnämnd som inte håller EU-förordningens tidsfrister kan inte få någon sanktion. EU kan däremot rikta sanktioner mot medlemsstaten Sverige om EU-förordningen inte följs. 

EU-förordning 2022/2577, artikel 1

EU-förordning 2022/2577, artikel 4

Förordningen kan innebära att ansökan beviljas automatiskt

För vissa solenergianläggningar ges bygglov med startbesked automatiskt om byggnadsnämnden inte inom 1 månad från det att en ansökan har lämnats in återkopplar till sökanden, ett så kallat tyst godkännande. Det är en stor skillnad mot hur PBL fungerar. Boverket har i dagsläget ingen fullständig information om hur detta i praktiken ska gå till och administreras.

EU-förordningens regler om automatiskt beviljad ansökan gäller enbart för solenergianläggningar som har en kapacitet på 50 kW eller mindre och om solenergianläggningen inte överskrider den befintliga kapaciteten hos anslutningen till distributionsnätet. Det krävs exempelvis en solcellsanläggning på ungefär 250–300 m2 för att uppnå en kapacitet på 50 kW. Det är därför sannolikt att solenergianläggningar på till exempel småhus och flerbostadshus kan omfattas av EU-förordningens regler om automatiskt beviljad ansökan.

Byggnadsnämndens återkoppling till sökanden kan förmodligen ske antingen muntligt eller skriftligt, exempelvis genom ett autosvar eller någon annan form av bekräftelse. I PBL finns redan en skyldighet för byggnadsnämnden att skriftligen lämna information till sökanden så snart som möjligt efter att en ansökan har kommit in till nämnden, ett så kallat mottagningsbevis. Det är i och med den nya EU-förordningen därför extra viktigt att någon form av bekräftelse till sökanden sker inom 1 månad från det att en ansökan om bygglov har lämnats in för att undvika att bygglov med startbesked ges automatiskt.

EU-förordning 2022/2577, artikel 4

När gäller EU-förordningen?

EU-förordningen började gälla den 30 december 2022. Den ska alltså tillämpas på ansökningar om bygglov som har kommit in till byggnadsnämnden den 30 december 2022 och senare. Förordningen är tidsbegränsad och gäller i 18 månader.

Boverket tolkar det som att förordningen gäller till och med 30 juni 2024.

En EU-förordning är bindande

En EU-förordning är bindande för medlemsstaterna och gäller direkt när den har trätt i kraft och likadant i alla medlemsstater. Den blir en del av den nationella lagstiftningen och behöver till skillnad från EU-direktiv inte införlivas i nationell rätt. Det brukar kallas att förordningen är direkt tillämplig. I den nu aktuella EU-förordningen finns vissa möjligheter för medlemsstaterna att anpassa bestämmelserna. Det är inte den enskilda byggnadsnämnden som får göra en sådan anpassning utan riksdagen, alternativt regeringen. Om inga nationella anpassningar görs gäller EU-förordningen så som den är utformad.

Du kan läsa hela förordningen på EUR-Lexs webbplats.

Rådets förordning (EU) 2022/2577 av den 22 december 2022 om fastställande av en ram för att påskynda utbyggnaden av förnybar energi i Europeiska unionens officiella tidning (på EUR-Lexs webbplats)