Satsa på det tidiga skedet i vårdbyggnadsprojektet

Identifiera behov, kvaliteter och mål i de inledande faserna av vårdbyggnadsprojektet. Flera aktörer behöver involveras tidigt för att bidra med sin erfarenhet och kunskap. Det ger en bra grund för att gestalta en hållbar och hälsofrämjande vårdmiljö.

Att tänka på

Prioritera behovsanalys och erfarenhetsåterföring

Genom en grundlig behovsanalys ges förutsättningar för att identifiera, behålla och förvalta projektets ambition och mål genom hela planerings- och byggprocessen.

I behovsanalysen tydliggörs och formuleras kunskap om vårdverksamhetens, brukarnas och fastighetsägarens behov idag och i framtiden. Platsens och samhällets förutsättningar behöver också lyftas samt ekonomiska förutsättningar klargöras.

Analysera vårdverksamhetens och vårdtagarnas behov

Vid lokal- och verksamhetsförändringar uppstår en möjlighet att se över verksamhetens arbetssätt och utreda framtida behov, utmaningar och möjligheter. Det är viktigt att prioritera resurser så att representanter från verksamheten kan vara delaktiga i gestaltningen av vårdmiljön. Medarbetare använder ofta sin arbetsmiljö på ett invant sätt, därför kan behov, kvaliteter och erfarenheter vara outtalade. Dessa beskrivs som tyst kunskap och de kan identifieras och artikuleras genom exempelvis en dialogprocess. En dialogprocess ger också stöd för att belysa olika yrkesrollers perspektiv och erfarenheter.

Vårdverksamheten behöver också ta hänsyn till framtida möjligheter och utmaningar. Omställningen till nära vård är ett exempel som påverkar både utformning av vårdmiljöer och verksamheters sätt att arbeta. Kommer teknikutvecklingen påverka vårdverksamhetens lokaler och arbetssätt? Ett annat perspektiv är hur verksamheten via vårdmiljön kan agera mer förebyggande, stödjande och hälsofrämjande för en mer jämlik folkhälsa.

När vårdverksamhetens personal är involverade i tidiga skeden av projektet har de en stor möjlighet att påverka lokalernas utformning. Det är särskilt viktigt när den planerade förändringen även omfattar deras arbetsprocess och i de sammanhang när den nya byggnadens organisation ännu inte finns på plats. (Fröst, 2014)

Patienter har stor kunskap och erfarenhet som kan omsättas i gestaltningen för att utveckla vården. Patientorganisationer kan därför involveras för att förmedla patienters och närståendes kunskap, behov och önskemål.

De första idéerna till nya projekt är ofta bara förstoringar av de lokaler och lösningar som redan finns. Tvär- och multidisciplinärt deltagande känns därför viktigt för att belysa olika frågeställningar i grunden, liksom att det finns ett aktivt deltagande från såväl folket på golvet som ledningen.

– Stefan Lundin, ur Vårdmiljöns betydelse 2014.

Använd kunskap om platsens förutsättningar

En viktig del av behovsanalysen är platsens förutsättningar och de kvaliteter som finns i närområdet. Det kan handla om kopplingar till friluftsområden, kollektivtrafik, bebyggelse, landskap och kulturhistoriska värden. Det kan även handla om hur vårdmiljön kan förstärka de befintliga värdena på platsen eller hur miljön kan bidra med nya värden och kvaliteter. Det är också viktigt att lyfta framtida utvecklingsplaner för närområdet, som kan komma att påverka vårdverksamheten och dess utformning. Kan exempelvis lokaler samnyttjas med andra verksamheter? Demografi- och folkhälsoutvecklingen i upptagningsområdet behöver också analyseras för att se framtida vård- och omsorgsbehov. 

Läs mer om Hälsostaden Ängelholm på sidan ”Lärande exempel” i menyn.

Klargör de ekonomiska förutsättningarna

De ekonomiska ramarna för projektet behöver klargöras tidigt. Det är viktigt för att skapa rimliga förväntningar när vision och kvalitetsmål formuleras.

Ofta är det olika aktörer eller förvaltningar som investerar i utveckling av fastigheten och som bedriver vården. Det är därför av stor vikt att redan vid projektets uppstart analysera vilken nytta projektet ger, vem som har intresse av investeringen och inte minst vilka kvaliteter som bör prioriteras. Att skapa samsyn kring vision och mål är angeläget för att bibehålla en gemensam ambition om helhet och resultat.

Exempel från Värnamo sjukhus

Genom att ta del av andra processer för utveckling av vårdmiljöer kan nya perspektiv och inspiration inhämtas. Vid Värnamo sjukhus har ett behovs- och kunskapsutbyte med vårdverksamhetens personal i tidiga skeden resulterat i en utomhusmiljö för rehabilitering.

Utemiljön har utvecklats för att vara en del av den rehabiliterande vårdmiljön. Genom att addera redskap till utemiljön kan verksamheten välja att delvis bedriva den rehabiliterande träningen utomhus. Stigar har anpassats för att vara lagom utmanande för olika patientbehov. Det finns plats för vila och alternativa vägar att träna upp sin rörelseförmåga på. Utemiljön övergår sömlöst till en mer allmän grönyta som är öppen att använda för alla. På så vis kan patienten successivt utöka sin promenad.

Skapa en gemensam målbild och vision

En gemensam målbild och vision underlättar för involverade aktörer att bidra till att kvalitetsmålen nås. Ett gestaltningsprogram är ett bra verktyg för att konkretisera målbilden. Både målbild och gestaltningsprogram behöver vara dokumenterade och tillgängliga för alla så att de kan vara stöd för gestaltningen av vårdmiljön.

I målformuleringen är det viktigt att förhålla sig till att vårdverksamheter förändras allt snabbare och oftare. Målbilden behöver därför inrymma möjlighet till flexibilitet och utveckling av projektet utifrån det som framkommer under processens gång. Vid visionsarbetet behöver också hänsyn tas till olika mål som exempelvis nationella mål för hälso- och sjukvård, folkhälsa, gestaltad livsmiljö och miljömål.

I en så sammansatt verksamhet som vården faktiskt är, är lokalfrågorna ofta mycket komplexa, där vårdmiljön, organisationen, tekniken, vårdprocessen, behandlingsformerna, patientperspektivet, personalintressena, med mera skall sammanvägas till en helhet.

– Peter Fröst, ur Vårdmiljöns betydelse 2014.

Koppla till övergripande strategier för den byggda miljön

Det finns ofta övergripande strategier för den byggda miljön eller för vårdlokalers utformning att förhålla sig till. Till exempel har Region Skåne antagit en strategi för genomförandet av politiken för gestaltad livsmiljö, som ska utgöra ett styrdokument för regionens interna och externa arbete. De har även ett lokalförsörjningsprogram för vårdsektorn och arbetar med en strategi för vårdcentralers utformning.

Allt fler kommuner har en arkitekturstrategi. De utgör ett värdefullt stöd i arbetet med att definiera vilka kvaliteter vårdmiljön kan bidra med.

Läs mer om ”Process för att ta fram en arkitekturstrategi”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Utvärdera, följ upp och dela er erfarenhet

Planering och byggande av vårdmiljöer kräver ofta innovativa lösningar. I vårdbyggnadsprojekt utvecklas kunskap under projektets gång. Uppföljning och utvärdering är därför viktigt som en del av kunskapsutvecklingen och lärandet om vårdmiljöer.

Beställarorganisationen behöver kunna utvärdera om vårdmiljöns kvaliteter motsvarar det som kan förväntas i förhållande till beslutad budget. Det kan handla om att utvärdera om avsedda kvaliteter realiserades, hur vårdmiljön fungerar för verksamheten, medarbetarna och vårdtagarna och vilka förändringar som gjorts under processens gång.

Utvärdering och uppföljning är av stor vikt för erfarenhetsåterkopplingen till projektteamet och fastighetsägaren, men också för att dela erfarenheter och kunskap till andra projekt, nätverk och samarbeten nationellt eller internationellt.

En plan för uppföljning och utvärdering bör tas fram tidigt i projektet. Det inledande skedet är också ett bra tillfälle att erbjuda forskare möjlighet att följa projektet för att bygga och dela kunskap.

Läs mer på sidan ”Evidens och kunskap” i ”Människa och vårdmiljö” i menyn.