Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Exempel från region och länsstyrelse

Granskad:

När du ska ta fram en arkitekturstrategi, kan du få stöd av länsstyrelsen och regionen. Här kan du läsa om några exempel på hur region och länsstyrelse arbetar för att verka kunskapshöjande, vilket kan stärka kommunerna i det arkitekturstrategiska arbetet.

Regionalt kunskapsunderlag i Region Stockholm

Det är nytt för Region Stockholm att ha ett formellt regionalt utvecklingsansvar, men regionen har lång erfarenhet av att arbeta med regionala planeringsfrågor. Regionen har genom åren både tagit fram kunskapsunderlag och formulerat strategier för olika frågor och teman. Exempel på kunskapsunderlag som kopplar till gestaltad livsmiljö och kan vara användbara i arbetet med en arkitekturstrategi är bebyggelsestruktur och täthet, regionala stadskärnor, betalningsvilja och urbana kvaliteter såsom upplevelsevärden i gröna kilar och gröntypologi. För närvarande utvecklas kunskap om tillgång till olika samhällsservice såsom idrott, kultur, hälsa och sjukvård. Syftet är att belysa behovet av samhällsservice ur ett långsiktigt perspektiv samt vikten av en strategiskt bra lokalisering.

Att tillhandahålla fakta och samla lokala frågor till en regional nivå hjälper kommuner att sätta sin planering i ett regionalt sammanhang. Kunskapsunderlag om utvecklingsförutsättningar och förändringstrender kan vara värdefull kunskap som en enskild kommun inte har resurser att ta fram själv. Med ett gediget faktaunderlag kan kommuner och regionen föra välgrundade dialoger om gemensamma utvecklingsfrågor. För gestaltad livsmiljö innebär detta att resurser kan användas på ett effektivare sätt och för att skapa högre kvalitet.

Gemensamt stöd från region och länsstyrelse – Dalarnas arkitekturråd

Dalarnas arkitekturråd fungerar som ett regionalt nätverk för att höja värdet för arkitektur, gestaltning, form och design i länet. Rådet ska sätta fokus på det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet samt balansen mellan kulturarv, förändring och nyproduktion.

Nätverket består av tjänstepersoner inom arkitektur- och formgivningsfrågor knutna till Länsstyrelsen, Region Dalarna, Dalarnas alla kommuner, Högskolan Dalarna, Länsmuseet och ByggDialog Dalarna. Dessutom ingår Svensk Form och ett antal adjungerande personer, baserat på engagemang eller personliga egenskaper och meriter inom arkitekturområdet. Styrgruppen utgörs av Länsstyrelsen i Dalarnas län, Region Dalarna och ByggDialog Dalarna.

Arkitekturrådet arrangerar aktiviteter utifrån årsvisa teman där styrgruppen tillsammans med övriga rådsmedlemmar föreslår inriktningen på rådets insatser per verksamhetsår.

Dalarnas arkitekturråd. Foto: Ann-Louise Rönestål Ek

Att samla olika regionala och lokala aktörer för att dela med sig av kunskap, erfarenheter och svårigheter, hjälper till att sätta fokus på vikten av att arbeta medvetet med den gestaltade livsmiljön, från överordnad planering till faktiska projekt. Dalarnas arkitekturråd fungerar också som ett stöd för resurssvaga aktörer och hjälper dem att kunna hitta samverkansformer och nya arbetsmetoder. Nätverket har funnits sedan 1998.

Läs mer om "Dalarnas arkitekturråd", länk finns under ”Relaterad information”.

Processtöd för att skapa hållbara platser – Platsutveckling i Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionen har 2016-2019 drivit ett projekt, med temat platsutveckling, tillsammans med ett antal kommuner och länsstyrelsen. Syftet har varit att hitta samarbetsformer som kan stödja långsiktiga lokala utvecklingsprocesser som inte är beroende av bidrag och stöd. Projektet finansieras av Tillväxtverket, Region Västra Götaland samt Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Projektet har utgått från ett antal testytor runt om i regionen. Det handlar ofta om små kommuner utan egna resurser och med få personer som har hand om många frågor samtidigt.

En samverkan mellan offentligt, privat och civilt samhälle och en tvärsektoriell representation från kommunerna (näringsliv, besöksnäring, kulturmiljö, fysisk planering etc.) ger en större kraft och framgång i utvecklingen av lokalsamhället. I projektet har flera deltagare lyft att det finns behov av en regional eller delregional stödfunktion för platsutveckling. Samtidigt är den lokala processledaren avgörande för att platsutvecklingen ska bli framgångsrik.

Genom att knyta samman arbetet med det regionala serviceprogrammet för grundläggande kommersiell service på landsbygden med platsutvecklingsprojektet, är tanken att få en större utdelning av de medel som delas ut genom serviceprogrammet och på så sätt säkerställa att den kommersiella servicen blir mindre stödberoende på lång sikt.

Regionens roll som initiativtagare och processtöd är viktig för många kommuner och kan stimulera viktiga processer i lokalsamhället som leder till verklig förändring i riktning mot en mer hållbar livsmiljö. Exemplet visar också hur arkitektur kan vara ett verktyg för att möta behov och utmaningar i samhället.

Gemensamt arkitekturprogram för Hallands inland

I Halland har kommunerna, länsstyrelsen och Movium/SLU Alnarp gemensamt tagit fram ett arkitekturprogram för Hallands inland. Arkitekturprogrammet har tagits fram i syfte att skapa en god bebyggd miljö på landsbygden.

Gemensamt arkitekturprogram för Hallands inland (pdf på Falkenbergs kommun webbplats)

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen