Risker med byggfukt i kompakta tak
Om byggfukt inte hanteras vid produktion av kompakta tak utan luftspalt ökar sannolikheten att taket drabbas av fuktskador. Det kan leda till exempelvis luktproblem inomhus eller till att kondensvatten rinner längre ned i byggnaden. Här kan du läsa mer om riskerna med byggfukt i kompakta tak.
Byggfukt i kompakta tak
Höga fukttillstånd och kondens kan bildas i en takkonstruktion om överskott av vatten i byggmaterial vid tillverkning och leverans, samt den fukt som eventuellt tillkommer under byggnadstiden, inte hanteras i kompakta tak. Kondensen kan i sin tur orsaka fuktskador i själva taket, ta sig vidare ned i byggnaden och påverka andra byggdelar.
Ett kompakt tak har dessutom ofta en ång- och lufttät insida och ett tätskikt på utsidan, vilket gör att uttorkningsförmågan blir mycket låg. En liten mängd byggfukt kan därmed ge hög sannolikhet för omfattande skador över tid. Till exempel kan isolering skadas av mikrobiologisk påväxt och orsaka luktproblem inomhus.
Byggfukten kan tillföras från material som byggs in, till exempel betong och avjämningsmassa under isoleringen, eller från regn innan tätskiktet monterats. Det krävs inte mycket regn för att det ska bli så mycket byggfukt att taket inte kan torka ut efter att tätskiktet monterats. När utomhustemperaturen varierar kommer dessutom byggfukten i ångfas att transporteras uppåt och nedåt i taket. Kritiska fukttillstånd kan då överskridas och kondens kan uppstå, med efterföljande fuktskador till följd. Med fuktskador kan sedan dålig lukt uppstå som tar sig vidare till inomhusmiljön genom exempelvis luftotätheter.
Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.
Konsekvenser för byggnaden
Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnaden drabbas av exempelvis:
- mikrobiologisk påväxt på byggnadsmaterial
- kondensvatten som rinner vidare i byggnaden, vilket kan påverka andra byggdelar, till exempel ge röta som kan leda till försvagningar och förändringar i trämaterial
- rostangrepp på metaller.
Konsekvenser för inomhusmiljön
Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som sedan kan nå och påverka inomhusmiljön via till exempel luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:
- besvärande lukt inomhus
- försämrad luftkvalitet inomhus.
Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och mikrobiologiska skador, se länk i ”Relaterad information”.
Att tänka på när du gör en riskanalys
När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.
Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada:
- hur väderskyddet ser ut under transport, och lagring
- hur väderförhållandet ser ut under byggtiden
- om det finns väderskydd under byggtiden.
Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada:
- kritiskt fukttillstånd för ingående byggnadsmaterial
- konstruktionens förmåga att kunna torka ut
- möjlighet till snabb uttorkning.
Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”, se länk i ”Relaterad information”.
Det här kan du göra för att minska risken
Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.
När byggnaden projekteras:
- Förbered att torkningsinsatser kan sättas in om det krävs.
- Bedöm vilken mängd byggfukt konstruktionen klarar vad avser skiktens ångtäthet.
- Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.
- Projektera för ett väl anpassat väderskydd
När byggnaden byggs:
- Använd material med lågt fuktinnehåll.
- Skydda isolering från nederbörd både under lagring och montage.
- Dokumentera nederbördsmängder under montagetiden.
- Komplettera vid behov med specifika kontroller för riskfyllda moment.
När byggnaden förvaltas:
- Skydda taket från nederbörd även vid renoveringar.
- Värdera behovet av att förbättra konstruktionen vid konstaterade skador.