Risker med omfördelning av fukt i tak

Fukt går från varmt till kallt, och om solen värmer upp delar av taket när andra delar av taket fortfarande är kalla kan det uppstå fuktskador i de kalla delarna. Sannolikheten för skador ökar därför där underlagstak av trä finns orienterade i både norr och söder. Här kan du läsa mer om riskerna med omfördelning av fukt i taket.

Omfördelning av fukt i tak

Risken för att fukt i takkonstruktioner omfördelas ökar om det ligger kvar snö på kalla takdelar, vilket sänker temperaturen ytterligare på vissa ytor. Risken ökar också om det finns byggfukt eller snö som smält på varmare takdelar, eftersom det ökar fuktlasten generellt i utrymmet. Extra känsliga är tak med lite ventilation i kombination med mycket byggfukt – det ökar risken för problem den första våren efter inflyttning.

Efter en vinter med hög luftfuktighet och lite sol fuktas trämaterial generellt upp på en ventilerad vind. Tidigt på våren, när solen fortfarande står lågt, träffas dock bara vissa delar av taket av solen. Då blir dessa delar varma medan andra delar av taket fortfarande är kalla. Fukten börjar då avdunsta från de varma delarna till luften på vinden, och om den blöta luften inte kan ventileras ut effektivt kan den fukta upp kallare delar av konstruktionen. 

Drivkraften för fukttransport ökar dessutom för att materialets inre ångtryck stiger när materialet värms upp. Därmed ökar diffusionen ut ur materialet.

Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”

Konsekvenser för byggnaden

Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnaden drabbas av exempelvis:

• mikrobiologisk påväxt på byggmaterial
• formförändring av exempelvis underlagstak av trä
• röta som kan leda till försvagningar och förändringar i trämaterial
• rostangrepp på metaller.

Konsekvenser för inomhusmiljön

Skador på byggmaterial kan ge upphov till föroreningar, som i sin tur kan nå och påverka inomhusmiljön via till exempel luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:

• besvärande lukt inomhus
• sämre luftkvalitet inomhus.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och mikrobiologiska skador, se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras ett antal faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada är:

• takets geometri
• takytornas orientering i väderstreck
• ventilationen av vinden
• delar av taket som ligger i skugga men är i förbindelse med solbelysta delar
• takets strålningsutbyte med atmosfären
• yttertakets isolerande förmåga
• fuktnivån i material på och i anslutning till vinden
• materialval vad gäller byggfuktsnivå och fuktbuffrande förmåga.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada är:

• det kritiska fukttillståndet för ingående byggmaterial, framför allt i underlagstaket
• konstruktionens förmåga att torka ut efter uppfuktning och behålla sina ursprungliga egenskaper
• materialval, till exempel virkeskvalitet.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan du göra för att minska risken

Här får du några exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden projekteras:

• Utred behovet av åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen, och som därmed minskar risken.
• Bedöm behovet av provisoriska åtgärder under produktionen, till exempel provisoriska tätningar och avfuktare.

När byggnaden byggs:

• Uppdatera riskanalysen med eventuella förändringar sedan projekteringen.
• Ta hänsyn till att ett tak kan vara känsligt för uppfuktning innan det är tätt och att fuktbelastningen är högre medan byggfukten håller på att torka ut.

När byggnaden förvaltas:

• Kontrollera utrymmen och konstruktioner första vintern och våren, så att du upptäcker skador tidigt. På så sätt kan du minska konsekvenserna av skadan.
• Värdera behovet av att förbättra konstruktionen vid konstaterade skador.