Varvsstaden lockar med återbruk på historisk mark

I hjärtat av Västra Hamnen i Malmö har Kockums gamla varv förvandlats till moderna lokaler, där möter varvsområdet det moderna Malmö i glas, sten och betong, några stenkast från Turning Torso. Här satsar Varvsstaden AB på återbruk i projekt som ger eko i hela landet.

Storskalig rivning och projektutveckling

Varvsstaden AB ägs till lika delar av Peab och fastighetsbolaget Balder som i sin tur äger hela fastigheten med alla byggnader, och befintliga kulturbyggnader som har bevarandekrav, utvecklas också av Varvsstaden AB. De säljer också vidare byggklara byggrätter för bostadsbyggande på området. Allmän platsmark projekteras och produceras av Malmö stads fastighets- och gatukontor men finansieras till största delen av Varvsstaden AB. Varvsstaden, har från 2016 startat en storskalig rivning och projektutveckling på området för att ta vara på en historisk miljö och utveckla det nya, med återbruk. Det har främst blivit kontorslokaler men även ett hotell och en restaurang. Projekt med skolor, ytterligare restauranger, handel, p-hus med mera är också på gång. Erik Wennerholm är projektchef för rivning, sanering och demontering i Varvsstaden AB.

Inget projekt är det andra likt

– Vi har en policy för hur vi vill arbeta med våra projekt. I dag är tre klara och nu håller vi på att färdigställa ytterligare ett projekt. Och ytterligare tre befintliga kulturbyggnader håller på att utvecklas. Varje projekt har sina speciella förutsättningar, inget är det andra likt. Men filosofin är att återbruka så mycket som möjligt. Och de projekt som vi sätter i sjön måste vara ekonomiskt hållbara, säger Erik Wennerholm.

Materialbank för återbruk

När Varvsstaden formulerade sin hållbarhetsstrategi 2016 byggde de också upp en databas som kallas för Materialbanken. I banken bokförs allt material som återvinns och där anges också vilket koldioxidutsläpp som materialet svarat för.

På området fanns från början ca 75 000 ton material i de byggnader som ska rivas på området, mestadels betong (50 procent) och stål (30 procent). I de byggnader som bevaras finns 51 000 ton material. I de tre kommersiella projekt som är klara har Varvsstaden gjort en klimatbesparing på 10 834 ton CO₂ genom att inte riva, och gjort en klimatbesparing på 121 ton CO₂ genom tillfört återbruk från rivningar och demonteringar. Det framgår av den materialbank som Varvsstaden AB har skapat för att kunna följa arbetet. När allt är färdigutvecklat hoppas de kunna visa att en stor del av de material som fanns i Varvsstaden från början har återbrukats.

Det finns en själ i äldre byggnader

Varvsstaden har upptäckt att återbrukade lokaler säljer, kunder efterfrågar en själ i byggnader, vill ha den kvar, det är för många attraktivt att arbeta i, och visa upp för kunder. Och en del kunder vill ha hela industrilooken kvar, något som ofta efterfrågas av företag i kreativa branscher.

– Det känns väldigt roligt att få vara med och ta vara på de här fantastiska byggnaderna som betyder mycket för invånarna i Malmö. Och vi jobbar verkligen seriöst med att återbruk som redovisas i vår materialbank, säger Erik Wennerholm.

Återbruk kräver mer kunskap

När stora delar av en byggnad ska återbrukas, till exempel stommar, fasader, fönster, dörrar och tegelsten, kräver det mer kunskap av de som ska använda materialet i en ny byggnad. Arkitekter behöver tänka annorlunda, när de ritar in de önskemål som byggherren har, och det blir en annan process där arkitekter delvis måste ha en annan roll i produktionsledet. Det ställer helt andra krav, jämfört med att bygga nytt.

– Det är inte alla arkitekter som har den kunskapen eller förmågan. Det kräver ett nära samarbete på plats, och ett annat sätt att tänka. Det får man ha all respekt för, det kan vara så att det upplevs som krångligt och krävande. Men slutresultatet blir något som man aldrig kan skapa med jungfruligt material, säger Erik Wennerholm. Han tror också att samhället kan underlätta en hel del för att främja en cirkulär ekonomi.

Samhället borde främja återbruk mer

– Den svenska bygg- och fastighetssektorn är ju främst anpassad för att vi hela tiden ska bygga nytt. Om vi vill främja återbruk måste det finnas marknadsplatser, aktörer som kan lagra produkter och ge garantier. Jag tycker att det i rivningslov ska ställas som krav att man tar hand om material till exempel äldre tegel, som är en utmärkt produkt som många efterfrågar i dag. Här kunde kommuner, regioner och stora statliga beställare ha med det i sina förfrågningsunderlag när något ska byggas och gå före med gott exempel.

Framtidens återbruk är på väg

Erik Wennerholm tror också att den yngre generationen, morgondagens aktörer på bostadsmarknaden och hyresgäster kommer att ställa tydligare krav på de lokaler och bostäder som de ska jobba och bo i. Och när kunder efterfrågar återbrukade miljöer då kommer också marknaden att haka på.

– Vi märker också att många politiker uppmärksammar det arbete som sker i Malmö med återbruk. Vi har stora miljonprogramsområden som behöver renoveras, och staden vill också utveckla den norra hamnen, det som kallas för Nyhamnen. Det är otroligt spännande och här finns det enormt med material, byggprodukter och fantastisk industrimark, säger Erik Wennerholm.