För att klara klimatutmaningen krävs en kulturförändring i byggsektorn

Byggsektorn står inför en stor omställning. För att Sverige ska kunna nå uppsatta klimatmål måste klimatpåverkan minska radikalt de närmaste åren. Ett viktigt bidrag är sektorns omställning till cirkulär ekonomi. Men det finns utmaningar på vägen. Riksarkitekt Helena Bjarnegård på Boverket, understryker här vikten av den kulturförändring som behöver ske på bred front.

Börja göra

Boverket har fått regeringsuppdraget att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn. Genom information, kunskap och vägledning ska Boverket bidra till att sänka trösklar och visa på möjligheter framåt. Boverket har därför samlat praktisk information och goda exempel där cirkulärt byggande varit drivande i projekten. Men i diskussionen har ofta utmaningarna och hindren kommit i fokus, i stället för möjligheterna.

Helena Bjarnegård har i sin roll som riksarkitekt arbetat mycket med cirkulärt byggande inom gestaltad livsmiljö. Hon menar att vi måste utmana bilden av att det är svårt. Hon pekar på vikten av att hela branschen gemensamt går till handling och uttrycker det enkelt:

Börja göra. Gå från ord till handling och ta hindren när de kommer.

Hon lyfter fram flera framgångsrika exempel där aktörer gått samman och formulerat en gemensam målsättning. Helena ger exempel från både Göteborg och Malmö där aktörer tidigt i processen enats kring ett cirkulärt arbetssätt och med framgång kunnat överbrygga hinder som uppkommit längs projektets gång.

Kunskapslyft behövs

– Det är en stor norm- och kulturförändring att gå från ett linjärt arbetssätt till ett cirkulärt, och det svåra är att få alla att ta steget samtidigt. Det får vi ha i åtanke. Men det kommer krävas en förändring för att nå målen, konstaterar Helena.

Just normer och kompetens är områden som branschen själv pekat ut som en utmaning. Branschen kantas av tradition och nuvarande arbetssätt är djupt rotade. För att cirkulär ekonomi ska få verklig genomslagskraft ser många att det behövs ett kunskapslyft i hela värdekedjan. Det behövs både praktisk kompetens, exempelvis kring demontering för återbruk, och ökad beställarkompetens kring hur upphandlingar ska skrivas för att möjliggöra återbrukat och återvunnet material. Boverket arbetar därför brett med att göra kunskap och information tillgänglig för hela branschen.

– Boverket har en viktig roll. Både vad gäller att dela kunskap och vägleda, men också att påverka och inspirera så att fler sällar sig till den kulturförändring som är så viktig, säger Helena.

Klimatpåverkan och resursuttag måste minska

Enigheten är bred kring den klimatutmaning vi står inför. Aktörer i branschen är medvetna om att de behöver agera för att minska klimatpåverkan. Idag står bygg- och fastighetssektorn för närmare 22 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser och därför är det så viktigt att agera brett.

– Omställningen till cirkulär ekonomi är ett effektivt instrument för att nå målen, säger Helena och understryker att omställningen behöver allas engagemang – både offentliga aktörer och privata näringslivet.

Något som ibland nämns som ett hinder för omställning är bristen på en samstämmig förståelse av vad cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn konkret innebär. Cirkulär ekonomi är ett brett begrepp, men i grund och botten handlar det om ökad resurseffektivitet och om att minska uttaget av nya resurser. Detta kan innefatta en ökad nyttjandegrad av det redan byggda beståndet, återbruk av byggprodukter och slutligen även återvinning av material som kan användas för att tillverka nytt material.

Ökad medvetenhet

Första steget till förändringen är ökad medvetenheten. Inom cirkulärt byggande handlar det om att bli bättre på att ta tillvara de resurser vi redan har genom att i ökad grad omvärdera och utvärdera befintliga byggnader i stället för att riva och bygga nytt.

Fler behöver ställa sig frågan om det finns andra sätt än att riva. Går det att omvandla befintlig byggnad? Kan vi klara oss med tillbyggnad? Behöver allt rivas eller kan vi ta vara på delar?

Lika viktigt är återbruk, både av byggnader i stort och av material. Genom återbruk sparar vi inte bara naturresurser, utan även kapital som är investerat i befintlig bebyggelse. Vi behöver tänka långsiktigt. Här lyfter Helena fram ytterligare en aspekt som det inte talas lika mycket om:

– När vi river byggnader försvinner också minnena kopplade till dem. De platser som funnits runt omkring oss länge bär på människors berättelser och historia. De är viktiga för känslan av sammanhang bakåt och framåt i tiden. Vi behöver därför alltid ta med den sociala hållbarheten i vårt cirkulära medvetande och agerande.

Skala upp och agera samtidigt

I den kulturförändring som nu görs på bred front har Boverket en viktig roll. Det handlar om att sprida kunskap och vägleda bygg- och fastighetsbranschen, men också att se över regelverk och bana väg för hela sektorn att kunna ställa om. Det tas dagligen stora kliv i rätt riktning och många aktörer ligger redan långt fram i utvecklingen.

– Det är viktigt att komma ihåg att cirkularitet inte är något nytt. I alla tider har vi varit duktiga på att återbruka material. Det nya är att vi behöver skala upp och att alla behöver agera samtidigt, avslutar Helena Bjarnegård och är hoppfull inför framtiden.