Digitalisering för byggherrar

Beställarkrav, finansieringskrav, kriterier eller önskemål som syftar till en mer cirkulär byggsektor, kan förutsätta hantering av stora mängder digital byggnadsinformation. Denna sida ger några exempel på kriterier som förutsätter en hög grad av digitalisering.

Värdet av digital byggnadsinformation

Boverket bedömer att det blir vanligare med krav, kriterier och önskemål som syftar till en mer cirkulär byggsektor. Kraven eller kriterierna kan riktas mot byggherren, exempelvis som förutsättning för lånefinansiering eller någon form av miljöcertifiering för byggnaden. Byggherren kan också själv vilja eller behöva rikta sådana krav mot entreprenörer och leverantörer.

Många av dessa typer av krav, kriterier och önskemål förutsätter att samtliga berörda aktörer kan hantera en hög grad av digitalisering. Detta innebär i sin tur att en större bredd av aktörer inom byggsektorn, såsom projektörer, entreprenörer och utförare, behöver utveckla sina förmågor och arbetsmetoder för hantering och leverans av digital byggnadsinformation.

Exempel på föreslagna kriterier från taxonomin

Några exempel på kriterier för cirkulär ekonomi i byggsektorn finns i EU:s förslag till taxonomi för hållbara investeringar. Ett syfte med taxonomin är att investerare, långivare, låntagare, företag och beslutsfattare ska kunna identifiera och jämföra investeringar utifrån en gemensam definition av vad som ska anses som hållbart. Att leva upp till den definitionen kan sedan utgöra en förutsättning för lån till "hållbara investeringar". I listan nedanför finns tre exempel på föreslagna kriterier i taxonomin som kan kräva en hög grad av digitalisering:

• Byggnaden ska till minst 15 procent bestå av återbrukade byggdelar och till minst 15 procent av återvunnet material.
• Byggnadens byggdelar och byggmaterial ska inte innehålla kemiska ämnen som är klassade som ”SVHC-ämnen” enligt Reach.
• Elektroniska verktyg ska användas för att beskriva byggnaden så som den är byggd, inklusive de byggdelar och byggmaterial som byggnaden består av. Denna byggnadsinformation ska lagras digitalt och kunna användas för framtida underhåll av byggnaden och återbruk.

För att kunna uppfylla var och en av dessa tre föreslagna kriterier behövs digital byggnadsinformation, exempelvis dokumentation som beskriver vad byggnaden, byggprodukterna och byggmaterialen består av. Detta förutsätter i sin tur att byggherren får tillgång till motsvarande byggnadsinformationen från entreprenörer, leverantörer, underleverantörer och så vidare.

Att ha koll på vilka kemiska ämnen som byggprodukter innehåller, och om något av dessa ämnen är ett SVHC-ämne enligt Reach, förutsätter ändamålsenliga system som kan hämta och hantera just den typen av digital information. Se faktarutor om Reach respektive SVHC-ämnen.

Kostnaden för digital byggnadsinformation

Stora mängder välorganiserad digital byggnadsinformation kan förvisso medföra fördelar för omställningen till en cirkulär byggsektor, och utgör på så sätt en del av en byggnads förädlade ekonomiska värden. Men samtidigt kan hantering av stora mängder digital byggnadsinformation medföra en stor arbetsbörda i sig. Digitalisering kan också ställa höga krav på kompetens inom informationsteknologi. 

Det kommer krävas enkla, pedagogiska, rationella, automatiserade sätt att hantera information mellan ett flertal aktörer i branschen. På en mer övergripande nivå behövs en mognadsprocess inom branschen i sin helhet. Digitalisering handlar i detta sammanhang om mycket mer än att skanna analoga pappersdokument till digitala pdf-filer.

Förvaltning av digital byggnadsinformation

För den som är byggherre för ett större byggprojekt som kräver en omfattande hantering av byggnadsinformation, blir det av stor vikt att byggherren upprättar ändamålsenliga rutiner för detta.

Byggnadsinformationsmodellering (BIM), en gemensam datamiljö (Common Data Environment) och digitala tvillingar eller byggnadsinformationsmodeller (Asset Information Model) är vanligt förekommande begrepp och verktyg vid förvaltning av digital byggnadsinformation.

ISO 19650 del 2 är ett exempel på en standard som beskriver hur rutiner och kravställningar för leverans av byggnadsinformation kan etableras i större byggprojekt. Vid upprättandet av sådana rutiner kan exempelvis några av nedanstående punkter gås igenom:

• Informationskraven behöver klargöras.
• Standarder för informationsutbyte behöver etableras.
• Rutiner för produktion av information behöver etableras.
• Någon form av gemensam datamiljö (Common Data Environment) för lagring och delning av information behöver etableras.
• Någon form av byggnadsinformationsmodell (Asset Information Model) behöver etableras.
• Ansvar behöver fördelas.

Loggböcker och materialpass

En digital källa till information som beskriver vad en byggnad eller en byggprodukt består av kan kallas för "loggbok", "dokumentationssystem" eller "materialpass". Materialpass tas vanligtvis fram för en produkt, men kan också avse hela byggnaden på samma sätt som ett dokumentationssystem. För en enskild byggprodukt kan även begreppet ”produktpass” användas.

En loggbok för en byggnad är tänkt att vara ett levande dokument som uppdateras allteftersom byggnaden tillförs nya byggprodukter och nya material i samband med förvaltning, underhåll och renovering. Det är vanligtvis lättast att skapa en loggbok i samband med byggskedet, och loggboken behöver då kunna överlämnas till den eller de som ska fortsätta förvalta byggnaden, i ett format som denne eller dessa kan ta emot och använda. En loggbok som tagits fram med syftet att underlätta återbruk av byggdelar, innehåller vanligtvis information om:

• Vilka byggdelar och byggprodukter som ingår i byggnaden samt deras identitet. Vilka material som ingår i byggprodukter, särskilt i vilken mån farliga ämnen förekommer.
• Information som kan användas för att identifiera sådana byggprodukter och byggdelar som har ett återbruksvärde. Exempelvis information om möjligheterna att ta vara på vissa byggnadsdelar och hur dessa kan demonteras.

Boverket har tagit fram ett förslag på reglering av dokumentationssystem för vissa byggnader. Förslaget har inte genomförts. Det är dock möjligt att på eget initiativ upprätta ett dokumentationssystem för en byggnad. På marknaden finns dokumentationssystem som kan användas.

Digital kontrollplan

I kontrollplaner för bygg- och rivningsåtgärder ska det enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, bland annat finnas uppgifter om:

• Vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand.
• Vilket avfall som bygg- eller rivningsåtgärder kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet eller avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen.

Boverket har publicerat en förstudie om digitalisering av kontrollplaner. Ett av förslagen från förstudien är att etablera ett nationellt system för digitala kontrollplaner. I förstudien beskrivs även att ett sådant system skulle kunna användas för att bidra till återvinning och återbruk.