På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Rapport - Kostnader och finansiering för klimatanpassning

Granskad:
Flygfoto över stad med bostäder, lokaler industri och hamn med mera
Foto: Kentaroo Tryman/Scandinav

Behovet av samhällsekonomiska analyser förväntas bli större i samband med ett ökande behov av klimatanpassningsåtgärder. Även vem eller vilka som ska betala för dessa åtgärder kvarstår. Boverket har, med utgångspunkt i de här frågorna, tagit fram en förstudie som syftar till att skapa en bild av hur kunskapsläget ser ut gällande kostnader och finansiering för klimatanpassningsåtgärder. Specifikt för områdena översvämning och erosion.

Bakgrund

Förstudiens syfte är att skapa en bild av hur kunskapsläget ser ut gällande befintliga beräkningar av kostnader som kan kopplas till klimatanpassningsåtgärder. Specifikt för översvämning och erosion samt vilka alternativkostnader som kan uppstå om vi inte agerar förebyggande.

För att ta fram en övergripande bild så har vi studerat relevant litteratur, såsom rapporter och SOU:er, som berör finansiering och kostnadsberäkningar relaterat till översvämning i kustområden och kusterosion. Vi har även tittat på internationell litteratur när det ansetts vara relevant.

Läs rapporten i sin helet i "Relaterad information" under Publikationer.

Kostnader

Kostnader belysta i förstudien kan med andra ord delas upp i två kategorier:

  • kostnader för att klimatanpassa samhället, och
  • kostnader, ofta uttryckt som värden som riskeras, som kan uppstå om vi inte arbetar förebyggande genom klimatanpassning.

De beräkningar som gjorts över kostnader som riskerar att uppstå om man inte klimatanpassar har geografiska likheter samt att beräkningarna fokuserar på direkta riskkostnader och då i regel uttryckt i vilka värden som riskeras om klimatet skulle förändras. Utöver geografiska och direkta kostnader så finns det betydande skillnader när det kommer till antaganden och avgränsningar för kostnadsuppskattningarna, där de olika studierna utgått från olika naturhändelser och framtidsscenarier när de gjort sina beräkningar.

Eftersom kostnaderna som citerats i litteraturstudien bygger på olika antaganden och avgränsningar så är det är problematiskt att jämföra kostnader mellan varandra. Vi har därför avstått från att jämföra riskkostnaderna mellan varandra, och med beräkningen över anpassningskostnaden, eftersom jämförelsen riskerar att bli missvisande. 

Finansiering

I den andra delen av förstudien så redogör vi för rådande kunskapsläge gällande finansiering och ansvar genom att presentera tre huvudspår,

  • vem som ytterst har ansvaret idag om det skulle uppstå skador,
  • vem som idag bidrar med finansiering, samt
  • vem som i framtiden skulle kunna ta ett utökat ansvar för finansiering av förebyggande åtgärder mot skador relaterade till klimatförändringar.

Avslutningsvis så presenteras även ett axplock av de finansieringsmöjligheter som ingått i förstudiens underlag i bilaga 1.

Sammanfattande slutsatser

Sammanfattningsvis visar förstudien att det finns litteratur och modeller att tillgå som är relevanta för förstudiens avgränsningar.

Det är viktigt att ha med sig att skillnaderna mellan antaganden och avgränsningar för kostnadsberäkningarna, vilket gör det problematiskt att jämföra kostnader mellan varandra. Vi anser därför att man bör vara försiktig med att jämföra en riskkostnad med en annan, eller att jämföra riskkostnader med anpassningskostnaden, eftersom jämförelsen riskerar att bli missvisande.

Trots denna osäkerhet tyder dessa siffror på att kostnaden för klimatanpassning kommer att vara ansenliga. Kostnaderna med relevans för förstudien redovisar ett stort spann (skillnaden ligger i ett spann i hundramiljardersklassen) vilket leder till att vi inte kan säga något mer precist om kostnaderna.

För att kunna precisera och därmed skapa ett bättre kunskapsunderlag, kopplat till de kostnaderna som berörts i förstudien, så är vår bedömning att mer kunskap och mer utvecklade metoder behövs för att kunna hantera den komplexitet som omgärdar ämnet.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen