På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Slutrapporten i korthet

Detta är en kortversion av slutrapporten ”Enhetlig digital tillämpning av plan- och bygglagen”. Rapporten i sin helhet finns i ”Relaterad information”.

Samhällsnytta

En enhetlig digital samhällsbyggnadsprocess är en förutsättning för en effektiv plan- och byggprocess och i förlängningen ett ökat bostadsbyggande och en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det finns olika initiativ på flera nivåer (kommuner, regioner och statliga myndigheter) att digitalisera delar av processen men utan tanke på att de olika delarna måste fungera tillsammans. Resultatet har blivit fragmentiserat och de olika systemen pratar inte med varandra.

Ett tydligt exempel är Slussen i Stockholm. Tekniken för att visa de olika nivåerna i projektet i 3D finns och används redan, men det ställs krav på att kommunen ändå måste rita detaljplanen i 2D och visa den som bilder på flera olika papper för att den ska vara giltig. I en digitaliserad process hade samma detaljplan kunnat visas i 3D och vara juridiskt bindande genom hela processen och för alla inblandande aktörer. Det skulle både snabba upp processen och spara resurser genom hela det komplexa arbetet.

Boverket har genom det här regeringsuppdraget medverkat till att komma närmare visionen om en helt digital samhällsbyggnadsprocess. Särskilt fokus har varit på att skapa förutsättningar för enhetlig informationshantering och möjliggörande av utveckling av digitala processer samt hantering av information i både lokal, regional och nationell skala. Satsningar har gjorts inom områdena översiktsplane- och detaljplaneinformation samt byggregler.

Regeringsuppdraget

Regeringen gav Boverket i december 2017 uppdraget att verka för en enhetlig digital tillämpning av plan- och bygglagen. Följande är ett utdrag av resultat som har genomförts i uppdraget – för en komplett sammanställning, se originalrapporten.

Stärkt medverkan för en effektiv och enhetlig tillämpning av PBL i digital miljö

  • Boverket har infört ett modellbaserat arbetssätt. Det innebär att Boverket nu med ett särskilt utvecklat ”språk”, med grafiska ritningar och relationer, beskriver och strukturerar exempelvis informationsmängder, processer eller vilka förmågor e-tjänster ska ha. Modellen kan läsas och användas av andra myndigheter, kommuner och företag och på så sätt utgöra grunden för en enhetlig uppfattning av innehållet i PBL vilket är en förutsättning för en enhetlig tillämpning av regelverket.
  • Boverket har format ett modellbibliotek som finns öppet tillgängligt på webben. Modellbiblioteket innehåller strukturerade beskrivningar av information och processer som regleras i PBL.
  • Ett förslag om att enbart digitala planer ska vara juridiskt bindande har tagits fram.

Samverkan med Lantmäteriet

Lantmäteriet är en särskilt viktig part som Boverket har en nära samverkan med. Ett av uppdragets ingångsvärden har varit att Boverket särskilt ska ta hänsyn till resultaten i Lantmäteriets uppdrag ”Digitalt först – för en smartare samhällsbyggnadsprocess”. I slutrapporten för Digitalt först beskriver Lantmäteriet sin uppfattning om hur långt utvecklingsarbetet ska ha kommit år 2025. Målet är att Sverige 2025 ska ha en digitalt obruten process, som stöd för ett ökat bostadsbyggande. Här pekar Boverket på behovet av att regeringen slår fast vilka mål som ska uppnås och när de ska uppnås, för att underlätta arbetet med regelutvecklingen för samhällsbyggnadsområdet och den prioritering myndigheterna behöver göra.

Digitala författningar och anpassade byggregler

Boverket har sedan lång tid tillbaka tillhandahållit sina byggregler och andra författningar digitalt via webben. Ambitionen framåt är dock högre än att reglerna ska kunna läsas som text från en PDF-fil. Arbete pågår med att ta fram ett verktyg för att flertalet befintliga regler samt nya regler ska vara tillgängliga i ett maskinläsbart format och finnas tillgängliga för användning i andra programvaror.

Regler om digital detaljplaneinformation

Detaljplaner som påbörjas från och med 1 januari 2022 ska utformas så att uppgifterna i dem kan tillgängliggöras och behandlas digitalt. Boverket har därför som en del i regeringsuppdraget tagit fram förslag på föreskrifter och allmänna råd om detaljplan och planbeskrivning. Dessa regler gör det lättare för kommunerna att följa kravet på digitala detaljplaner – annars hade varje kommun själv fått utveckla system och metoder, med risk för en mängd olika lösningar som följd.

Enhetlig översiktsplaneinformation

Översiktsplanen (ÖP) är vägledande för utveckling och bevarande av den fysiska miljön. Enhetlig översiktsplaneinformation är av stor betydelse för en effektiv samhällsbyggnadsprocess på alla nivåer. Det är i dagsläget en komplicerad och ineffektiv process för kommuner, regioner, länsstyrelser och andra nationella myndigheter att sätta sig in i varje enskild kommuns sätt att presentera sin översiktsplan. Boverket har utvecklat en ny ÖP-modell i syfte att skapa enhetlig struktur på informationen i plankartan. Modellen är början på ett arbete med att strukturera översiktsplaneinformation så att informationen kan användas digitalt för nationella tjänster och i ett nationellt tillhandahållande av information. På så sätt ökar också jämförbarheten och översiktsplanernas funktion som analysunderlag i den mellankommunala och regionala planeringen.

Boverket föreslår förändringar  

Samhällsbyggnadsprocessen är komplex och svåröverskådlig och det finns fortfarande en hel del att göra för att informationen i den ska vara tillgänglig digitalt. Utvecklingen måste ske mer planerat än idag och olika delar behöver utvecklas i takt med varandra.

Här redogör Boverket för sina åsikter om vad som bör göras för att nå målet om en enhetlig, digital samhällsbyggnadsprocess.

Samhällsbyggnadsprocessen

Det utvecklingsarbete som Boverket inlett med detta regeringsuppdrag kräver tålamod och uthållighet. I rapporten, liksom i delrapporten som lämnades i februari 2020, visar Boverket på behov som kräver fortsatt arbete.

  • Det behövs konkreta förslag för en enhetlig obruten digital plan- och byggprocess. Boverket föreslår en utredning/uppdrag för att få en heltäckande bild av hur en ”svensk modell” för utbyte av samhällsbyggnadsinformation ser ut och vilka behov som finns för förändring framöver.
  • Roller och ansvarsfördelning behöver klargöras. Alla system som involverar flera aktörer har behov av att klargöra de olika aktörernas roller och ansvar. I dag är många delar öppna för tolkning vilket medför att ingen agerar lika. En digital process är beroende av att händelserna sker som planerat.
  • Ärendehanteringen behöver bli digital. Det är viktigt att kunna skilja på vilka handlingar som är under beredning och vilka som är beslutade. Idag tvingas till exempel kommunerna att anpassa de digitala lösningarna för att hantera detaljplaner till kraven på analog hantering i lagstiftningen. Om möjligheten fanns att fatta beslut om en digital detaljplan i stället för en illustration av planen, skulle informationen bli betydligt mer rättssäker och tillgänglig för användarna. Detsamma gäller byggprocesser; i dag använder ofta byggbranschen avancerade program med 3D-ritningar som sedan skrivs ut och hanteras analogt i ärendet. Om alla processer var kompatibla med varandra, skulle mycket tid och analogt trassel sparas.

Regelutveckling

Regelutvecklingen måste matcha behoven i tillämpningen av digital information och digitala beslut. Regelutvecklingen, som är statens ansvar, tar ofta inte hänsyn till behovet av digitalt informationsbyte, vilket hämmar möjligheten att driva det digitala utvecklingsarbetet på ett förutsägbart sätt. Samhällsbyggnadsprocessens delprocesser måste standardiseras och hänga samman, även om de regleras i olika lagar.

  • Originalet, den juridiska handlingen, måste utgöras av digital information. Målsättningen bör vara att endast digitala detaljplaner ska vara gällande. Om inte de olika beståndsdelarna är digitala fortsätter den ineffektiva hanteringen.
  • Myndigheter behöver en gemensam lösning för att skriva digitala författningar. Boverket håller på att utveckla en modell för att skriva digitala författningar, som också skulle kunna användas av andra myndigheter.
  • PBL-processerna behöver anpassas för digital informationshantering. Informationen måste kunna flöda inom och mellan planprocesser samt lov- och byggprocessen, liksom för medborgardialog och överklagandeprocesser. Det är inte dagens lagstiftning anpassad för.

Planeringsunderlag måste anpassas till digitalt informationsutbyte

De undersökningar som gjorts visar på att den största nyttan med digitaliseringen är tidsvinsten med att hitta materialet för omgående handläggning. Att materialet är användbart, tekniskt och juridiskt, borde vara av ännu större nytta. Planeringsunderlag som till exempel bullerutredningar, miljöbedömningar, grundkarta och riksintressen bör prioriteras vid digitalisering.

  • Översiktsplaneinformation behöver struktureras på ett enhetligt sätt. Digitaliseringen ger förbättrade möjligheter att visa vad som anges i planer i olika skalor. Översiktsplanen och informationen i den behöver exempelvis vara kompatibel med detaljplanen och informationen i den.
  • Befintliga detaljplaner måste digitaliseras. Om inte befintliga detaljplaner digitaliseras enligt samma reglering som gäller för nya detaljplaner, kommer de förväntade nyttorna med digitaliseringen inte att uppnås.

Lov- och byggprocessen behöver utvecklas digitalt och standardiseras

Lov- och byggprocesserna är i de flesta avseenden allt annat än enhetligt tillämpade i landet. Det innebär att medborgare och företag blir olika bedömda och kravställda i olika kommuner på samma underlag. Processen behöver standardiseras för att kunna utvecklas digitalt och för att vi ska uppnå en enhetlig och sömlös lov- och byggprocess. Det blir både mer rättssäkert och det skapar förutsättningar för att skala upp till en nationell nivå. Exempel är kommunernas tolkning av regler, handläggnings- och bedömningsrutiner och utformning av beslut. Det är främst staten som har ett ansvar för detta och det behöver ske i samverkan med de systemleverantörer som levererar kommunernas handläggningsstöd.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej