Ett tryggare Vingåker – den fördjupade översiktsplanen som verktyg

I Södermanlands län hade det tidigare gjorts en undersökning som visade att kvinnor upplevde otrygghet i den fysiska miljön i större utsträckning än vad män gjorde. Det i sig innebar en begränsning i tillgängligheten som Vingåkers kommun ville motverka genom att ta fram rutiner och skapa samarbetsformer som skulle stärka tryggheten ur ett jämställdhetsperspektiv.

Syftet med projektet var att konkret undersöka skillnaderna mellan kvinnors och mäns upplevda trygghet inom tätorten samt att kartlägga de platser som upplevts som otrygga för att därefter kunna förbättra dem.

Mål

Målet med projektet var att lägga grunden för trygghet och jämställdhet inför framtida planering och utveckling, både i översiktsplanering och i framtagandet av detaljplaner.

Metod och tillvägagångssätt

Vingåkers kommun valde att ta fram en helhetsbild av vad som upplevdes som tryggt/otryggt ur ett jämställdhetsperspektiv med i centralorten. Tidigare undersökningar visade att kvinnor känner sig mer otrygga än män, men kunskap om vilka specifika platser som upplevdes som trygga respektive otrygga i centralorten saknades. Inom ramen för projektet togs det fram nya planeringsverktyg och arbetet bestod av två huvudsakliga delar; " Trygg väg hem för ungdomar" och " Offentliga miljöer i staden". Första delen innebar en studie av hur frekventa gång- och cykelstråk till och från kommunens sportanläggning användes. Det genomfördes trygghetsvandringar och synpunkterna från dessa användes sedan som underlag inför arbetet med en fördjupning av översiktsplan för centralorten.

Resultat från projektet presenterades i en rapport som innehåller förslag på åtgärder av både strategisk och fysisk karaktär. Det var framför allt unga kvinnors rörelsemönster dagtid och kvällstid som ska undersökas och leda fram till en åtgärdsplan. Andra delen bestod av en kartläggning av stadsmiljöer och platser i Vingåkers tätort som upplevdes som otrygga. Några av platserna analyserades mer djupgående och för dessa togs det också fram ett åtgärdsprogram. För att få fram relevant information från de boende skickades det ut enkätunder till alla boende inom Vinåkers tätort och enkätsvar kunde även lämnas på kommunens hemsida. Kommunens enkätundersökning bekräftade att kvinnor i större utsträckning än män upplevde otrygghet och därför ibland valde att inte gå ut ensamma. Den största orsaken till otrygghet visade sig vara brist på fungerande belysning men också förekomsten av klotter och skadegörelse. Framför allt i gångtunnlar sågs ett extra stort behov av snabbt åtgärda trasiga lampor eller skadegörelse.


Några kommentarer från den dåvarande projektledaren, Ebbe Borg:

"Under den senare tiden har vi uppmärksammat trafiksäkerhet inom kommunen och har utökat vårt trygghetstänkande till att innefatta även det. Vi haft möte med trafikverket angående säkerhetshöjande åtgärder som förändring av övergångsställen och bättre belysta övergångsställen. Även projektet Rätt Fart i Staden har genomförts (en hastighetsöversyn inom samtliga orter i kommunen), för att på sikt skapa ökad säkerhet för fordon och gångtrafikanter. Ytterligare reflektioner är att vi uppskattat detta konkreta sätt att arbeta. Trygghetsprojektet har resulterats i tydliga åtgärdsförslag som direkt påverkar allmänheten och som är föreslagna av medborgarna själva."

Effekter och Boverkets kommentarer till projektet

Kommunen har vid projektets slut tydliggjort vilka förvaltningar som ska ansvara för olika förbättringsåtgärder. Sedan projektet genomfördes har exempelvis följande platser åtgärdats; Järnvägstationen, tunneln under järnvägen, Å-promenaden samt Busstationen. Åtgärderna består bland annat av städning, röjning av buskage, montering av speglar och nya lampor samt aktivt fokus på att befolka platser genom samarbete med föreningsaktiva. Dialogen har också fortsatt med olika intressenter som exempelvis bostadsföretaget Vingåkershem som gör sitt bästa för att följa den satta underhållsplanen. Andra kontinuerliga åtgärder utförs av tekniska förvaltningen i den mån som hinns med. Målet med klottersanering som ska åtgärdas inom 24 timmar har visat sig svårt att uppnå, både ekonomiskt och resursmässigt. Det sker dock kontinuerligt.

Boverket anser att kommunen på ett tydligt sätt redovisat vilken förvaltning som ska ansvara för att olika åtgärder verkligen blir av. Boverket ser fram emot mer information om hur åtgärderna påverkat upplevelserna av platserna. Kommunen har på ett föredömligt sätt dokumenterat sitt arbete och beaktat flera olika målgruppers behov vilket visar prov på en god helhetssyn när det gäller både trygghets- och jämställdhetsaspekter. I Vingåker framgår det också tydligt att kommunen ser möjligheterna att förbättra jämställdheten genom att använda den fysiska planeringen som ett aktivt verktyg. Kommunen skulle med fördel kunna göra en ny uppföljning om några år, kanske med utgångspunkt av de enkätfrågor och uppföljningsfrågor som redan togs fram under projekttiden.

Fakta

Fullständigt projektnamn: Ett tryggare Vingåker – den fördjupade översiktsplanen som verktyg
Projektägare: Vingåkers kommun
Resurser: 189 550 SEK
Kontaktuppgifter (2013): karin.johansson@vingaker.se
Beviljades medel för fysiska åtgärder.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej