Interaktiv belysningskarta

Samhällsbyggnadskontoret på Umeå kommun hade en idé till ett nytt kartläggningsverktyg för belysningen i kommunen. De skapade en interaktiv karta på kommunens hemsida där medborgare direkt kunde lämna uppgifter om trygga respektive otrygga platser samt bland annat kommentera brister i belysningsmiljön.

Arbetsmetoden visade sig vara applicerbar även på annan typ av planering.

Mål

Målet med projektet var att underlätta och effektivisera planeringen av belysningsåtgärder i Umeå kommun.

Metod och tillvägagångssätt

I ett första skede skapades en applikation. Detta skedde genom inventering och bearbetning av befintliga data, formulering av applikationens gränssnitt och upprättande av databas där de inkomna synpunkterna skulle lagras. I ett sista steg publicerades applikationen på Umeås hemsida och medborgare kunde då markera trygga och otrygga platser samt lämna kommentarer på befintlig ljussättning på platsen. I insamlingen fick kön och ålder uppges. Synpunkterna gick rakt till berörd handläggares mailbox.

Några kommentarer från projektledare Annika Johansson:

"Efter projekttidens utgång har vi fortsatt att använda oss av applikationen, den ligger fortfarande kvar på Umeås hemsida och är fortfarande i bruk. Vi har arbetat mycket med att visa upp applikationen – såväl internt som externt. Bland annat har vi berättat för olika kommuner i Sverige och hållit öppet stadshus för allmänheten. Vi har även utvecklat en mobilapplikation. Arbetsmetoden och den tekniska lösningen har även använts i flera typer av projekt, t.ex. för att samla in synpunkter i ett stadsutvecklingsprojekt."

"Vi ser tydligt att responsen från medborgarna ökar efter marknadsföringsomgångar. Däremot ska man vara medveten om att det är en envägskommunikation vi använder oss av. Användaren är anonym, så det går inte att återkoppla om resultat och planerade åtgärder. Det skulle givetvis gå att bygga in en sådan funktion. En viktig lärdom är att om man har en idé och man tror att den är tekniskt genomförbar så ska man inte stanna vid idén, utan även genomföra den. Försök att inte se så många hinder. Vi har dragit stor nytta av att ha en så stor kompetensbredd på kommunen eftersom vi själva kunnat utföra mesta delen av jobbet."

"Allt som krävs är en grundkarta med gatunamn och det digitala verktyget. Vi upplever att Umeå kommun fått positiv publicitet genom projektet. Därtill har vi fått ytterligare en fungerande informationskanal som har effektiviserat vår ärendehantering"

Effekter och Boverkets kommentarer till projektet

Efter det att projektet avslutats har processen fortsatt och verktyget har vidareutvecklats – bl.a. i form av en mobilapplikation. Med hjälp av denna kan medborgare och förbipasserande på ett enkelt sätt felanmäla exempelvis trasiga lampor i närmiljön. Kommunen har genomfört en spridning av resultaten kring arbetet både internt och externt. Kommunen har exempelvis delgivit andra kommuner och skolor sina erfarenheter och resultat och har även hållit öppet stadshus för allmänheten där man informerat om verktyget. Uppfattningen är att både kvinnor och män använder sig av applikationen i lika stor utsträckning och att samtliga åldrar är representerade bland användarna. En intressant slutsats är att svarsfrekvensen är lika fördelad mellan män och kvinnor. Kvinnor markerar i något högre utsträckning gång- och cykelstråk som otrygga.

Boverket anser att projektet fallit väl ut och att arbetet skapat nya och väl fungerande arbetssätt som stärker tryggheten i kommunen ur ett jämställdhetsperspektiv. Boverket ställer sig också väldigt positivt till att Umeå kommun arbetat vidare och förbättrat metoden.

Fakta

Fullständigt projektnamn: Interaktiv belysningskarta
Projektägare: Umeå kommun, Samhällsbyggnadskontoret
Resurser: 282 000 SEK
Kontaktuppgifter (december 2012): annika.a.johansson@umea.se

Beviljades medel för strategiska ochh metodutvecklande åtgärder.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej