Trygga samband över Järvafältet

Järvafältet i Stockholm hade aldrig tidigare utretts ur trygghetssynpunkt trots den generella föreställningen om fältet som en otrygg barriär mellan två stadsdelar. Stockholms Stadsbyggnadskontor ville därför undersöka vilka faktorer som skapar otrygghet på Järvafältet – utifrån ett genusperspektiv.

Otrygga platser på Järvafältet 2010.
Otrygga platser på Järvafältet 2010. Stockholms Stad

För beviljat stöd genomfördes en trygghetsstudie med både kvantitativ och kvalitativ analys. Syftet med projektet var att ta fram underlag, samordna planeringen och att utvärdera arbetssättet för att arbeta med jämställd trygghet i ett grönområde.

Mål

Målet med projektet var att bilda en uppfattning om den upplevda otryggheten på Järvafältet men också att skapa en gemensam vision för trygghetsarbetet.

Metod och tillvägagångssätt

Järvafältet i vinterskrud.
Järvafältet i vinterskrud. Lennart Johansson

Genom två delmoment ville Stockholms stad fördjupa kunskaperna om varför fältet inte fungerade ur trygghetssynpunkt. I första delmomentet genomfördes en kvantitativ studie av den upplevda otryggheten hos kvinnor respektive män. Detta gjordes genom postenkäter till trehundra personer, genom "på-plats-intervjuer" av cirka hundra personer samt genom gruppdiskussioner. I det andra delmomentet gjordes en kvalitativ studie genom en workshop då det diskuterades lösningar och hur en samordning kring trygghetsarbetet skulle kunna ske mellan förvaltningar och andra aktörer ur ett genusperspektiv. Analys, slutsatser och synpunkter samlades i en slutrapport med kunskapsunderlag i stadens fortsatta planering. Utgångspunkten för projektets analys belyste framförallt de lokala rumsliga miljöerna, beteenden och de sociala strukturerna som finns på och kring Järvafältet.

Några ord från projektledare Ludvig Elgström

"Inför sådana här projekt är det viktigt att ställa frågan på olika sätt. Val av metod och tillvägagångssätt får stora konsekvenser på resultatet. Jag tror att det är en fördel att ha både en kvalitativ och en kvantitativ ansats i projektet."

Effekter och Boverkets kommentarer till projektet

Resultatet av trygghetsstudien bekräftade kommunens misstankar om specifika problem på en del platser området. Projektet lämnade efter sig en slutrapport och ett tydligt underlag som tjänstemännen därefter kunde utgå ifrån i framtida planprocesser. Materialet beskriver bland annat otrygghetsupplevelserna utifrån en social fördelning. Projektet pekade på behovet av ett gemensamt språkbruk när olika intressenter talar om trygghet och jämställdhet. Rapporten visade också behovet av en tydligare definition av trygghetsbegreppet, eftersom den annars gör frågan svår att hantera. Kommunen har efter projektets färdigställande arbetat vidare med en överdäckning av E18. Utformningen förtydligar ett av de stråk som tidigare pekats ut i studien och den valda lösningen har stärkts av trygghetsundersökningen.

Järvafältet.
Järvafältet. Lennart Johansson

I projektet beaktades de synpunkter som kom fram i undersökning, men man frångick exempelvis åtgärdsidén om publika verksamheter och livliga aktiviteteter längs med stråket. I de omkringliggande bostadsområdena försöker kommunen bryta upp strukturer och skapa fler byggrätter vilket anses främja både trygghet och jämställdhet. Kommunen drog slutsatsen att upplevelsen av trygghet och jämställdhet på Järvafältet tenderade att samvariera med upplevelsen i de intilliggande bostadsområdena, det vill säga kvinnors och män upplevelser i bostadsområdena projicerades på det intilliggande grönområdet. Därför måste upplevelserna i angränsande bostadsområden inledningsvis också beaktas för att skapa en god helhetslösning. Kommunen har börjat arbeta vidare med liknande åtgärder i omkringliggande bostadsområden.

Boverket anser att projektet har tagit sig an uppgiften på ett metodiskt och genomtänkt sätt. Kombinationen av flera undersökningsmetoder har gett en djupare förståelse för Järvafältets förutsättningar, vilket är lovvärt inför kommande förändringsarbeten. Boverket anser också att satsningen tydliggjort de nyckelfaktorer som behöver adresseras för att tryggheten ur ett jämställdhetsperspektiv ska kunna stärkas på Järvafältet. Det är av yttersta vikt att materialet även på längre sikt lyfts in i kommunens planeringsprocesser som rör både Järvafältet och dess intilliggande bostadsområden.

Fakta

Fullständigt projektnamn: Trygga samband på Järvafältet
Projektägare: Stockholms stad, Stadsbyggnadskontoret
Resurser: 300 000 SEK
Kontaktuppgifter (december 2012): ludvig.elgstrom@stockholm.se
Beviljades medel för strategiska och metodutvecklande åtgärder.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej