Medborgarmedverkan genom digitala kartor

Linköpings kommun formulerade en tanke om en ny metod som via Internet kunde lyfta fram medborgarsynpunkter i planeringsarbetet. I projektet utvecklades en digital medborgarkarta där information om medborgarnas trygga och otrygga platser insamlades via kommunens hemsida. Syftet var att utveckla ett nytt kommunikationsverktyg och att försöka nå medborgargrupper som traditionella samrådsmetoder inte når.

Mål

Målet med projektet var att skapa en så enkel kommunikationskanal som möjligt för medborgaren. Ambitionen var främst att skapa ett nytt verktyg, att testa om medborgarna tog metoden till sig samt att se vilka medborgargrupper som nås via denna typ av kommunikation. I detta fall hade applikationen som målsättning att kartlägga trygga och otrygga miljöer på ett sätt som gjorde det möjligt att synliggöra skillnader och likheter i otrygghetsupplevelser mellan män och kvinnor.

Metod och tillvägagångssätt

Kommunens GIS-ansvariga skapade en applikation som direkt kopplades till kommunens 3D-karta. Mycket arbete lades ner på att förenkla applikationen så att det på ett logiskt sätt kunde lotsa medborgaren att med så få knapptryckningar som möjligt lämna in sina synpunkter. Resultatet blev att man först fick navigera till aktuellt område på kartan, markera platsen och därefter beskriva platsens miljö via en rapportfunktion. Avslutningsvis fick personen ange personliga karaktäristika (födelseår och kön). Resultatet skickades därefter för registrering och ärendefördelning till berörd handläggare. Då applikationen togs i bruk annonserades det i flera lokaltidningar.

Kommentarer från projektledaren, Göran Andersson:

"Responsen från medbogarna var otroligt bra under de inledande veckorna. Detta berodde nog på att länken till applikationen placerades på hemsidans förstasida och att den annonserades i lokaltidningarna. Vi fick in cirka femhundra svar under de två första veckorna! När applikationen sedan flyttades till en mer svårtillgänglig plats på hemsidan avtog antalet inlämnade svar från medborgarna. Resultatet visar att medborgargruppen hade en relativt jämn fördelning, både sett till åldrar och till kön. Totalt deltog 121 kvinnor (52%) och 111 män (48 %). Snittåldern låg på 38 år. Vi hade inledningsvis en farhåga att de äldre medborgarna skulle bli underrepresenterade i materialet, men det blev de inte. Vi på kommunen erbjöd hjälp att lägga in otrygga platser genom vår kundtjänstpersonal. En slutsats som materialet visade var att kvinnor överlag markerade fler gång- och cykelstråk som otrygga än vad männen gjorde."

"Processen har på det hela taget varit bra, men en lärdom är att vi hade behövt möta upp med mer resurser för att ta hand om de synpunkter som inledningsvis kom in i stor mängd. Här hade det varit bra med fler konkreta åtgärder men även med bättre återkoppling till medborgarna. En nackdel är att vi inte med säkerhet vet att materialet är sant och riktigt. Vi får lita på att folk är de som de utger sig för att vara. Vi kan inte kontrollera att exempelvis könsfördelning stämmer. Här finns helt klart en utvecklingspotential."

"Det hade även varit till fördel om vi kunnat samverka med exempelvis Linköpings brottsförebyggande råd och de geografiska utskotten. En ytterligare lärdom är att begreppet "trygghet" borde ha definierats på ett tydligare sätt inledningsvis. I databasens är uppskattningsvis 5 % av markeringarna riskabla trafikmiljöer som bör anges i den vanliga felanmälan. Här krävs ett förtydligande för att medborgarna ska förstå att det handlar om trygghet ur ett brottsperspektiv."

Effekter och Boverkets kommentarer till projektet

Genom projektet fick kommunens politiker ett ökat intresse för frågeställningarna kring trygghet och jämställdhet. Det gjorde att de gav mer pengar för att genomföra direkta åtgärder. Bland annat åtgärdades flera högfrekventa gång- och cykelstråk, med ny belysning och siktröjningar. Materialet har även varit ett värdefullt kunskapsunderlag i kommunens fortsatta fysiska planering. Inför exempelvis detaljplanering kan databasen kontrolleras om det finns några dokumenterat otrygga platser som kan åtgärdas genom planprocessen. Medborgarkartan är dessutom fortfarande igång på hemsidan och på så sätt har kommunen fått ett nytt verktyg i sin ärendehantering.

Boverket ser mycket positivt på projektet då det har lett fram till ny kunskap om kommunens otrygga miljöer och att kunskapen fortfarande beaktas i det löpande planeringsarbetet. I projektet deltog flera medborgargrupper som ofta är underrepresenterade vid traditionella samrådsmöten. Den jämna fördelningen mellan kvinnor/män och olika åldrar tyder på att metoden fungerar i det avseendet. Det skulle vara intressant att göra en uppföljning av projektet om några år.

Fakta

Fullständigt projektnamn: Medborgarmedverkan genom medborgarkartor
Projektägare: Linköpings kommun
Resurser: 80 336 SEK
Kontaktuppgifter (januari 2013): Göran Andersson, 013-20 63 54, goran.andersson@linkoping.se
Beviljades medel för strategiska och metodutvecklande åtgärder.
Relaterat material återfinns på kommunens hemsida: http://kartan.linkoping.se/3d/, i projektfoldern samt i kommunens manual som togs fram i samband med projektet. Läs även om projektet Trygga samband över Järvafältet.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej