Trygg i Trekantsparken

Parkområdet Trekanten ligger i Liljeholmen där det rör sig många hundägare, joggare och barnfamiljer. Där fanns tidigare bland annat problem med att stökiga personer vistades på en del platser vilket på senare år bidragit till att området av andra personer börjat upplevas som mer och mer otryggt.

Isgata vid sjön i Trekantsparken, Liljeholmen.
Isgata vid sjön i Trekantsparken, Liljeholmen. Anna Persson

Otryggheten var framför allt uttalad bland unga kvinnor och under dygnets mörka timmar. Enligt brottsstatistiken skiljde sig det här området inte nämnvärt från andra områden inom samma stadsdelsförvaltning.

Idén med projektet var att göra en genomgripande analys av vad det var som skapade otrygghet i området. Tanken var att stadsdelsförvaltningen utifrån den analysen skulle skapa en miljö runt sjön Trekanten där alla, kvinnor såväl som män, kunde känna sig trygga och gärna skulle vilja tillbringa sin fritid.

Mål

Målsättningen med projektet var att kvinnor som vistades i området, eller passerade genom parken vid sjön Trekanten skulle känna sig lika trygga som män gjorde. Målet var också att varje genomförd åtgärd skulle präglas av ett väl genomtänkt jämställdhetsperspektiv. Satsningen skulle resultera i en ökad närvaro av människor kring sjön Trekanten, och under alla tider på dygnet, vilket i sig skulle bidra till fler potentiella informella "väktare" i området.

Metod och tillvägagångssätt

Bänk i Trekantsparken, Liljeholmen.
Bänk i Trekantsparken, Liljeholmen. Anna Persson

Först gjorde kommunen inventeringar av området runt Trekanten för att utreda vilka otrygghetsskapande komponenter som fanns i området. Därefter diskuterades och avgjordes vilka åtgärder som var lämpliga på olika håll. Det fördes aktiv dialog med bland annat boende, föreningar, företagare och skolor. Stadsdelsförvaltningen fick genom denna dialog fram olika förslag till konkreta åtgärder. Dialogen skedde i form av vandringar runt sjön, personliga möten samt fokusgruppsmöten (med unga kvinnor). Eftersom det framför allt var unga kvinnor som framförde synpunkter om att området upplevdes som otryggt skapades det fokusgrupper som framför bestod av just denna målgrupp. Inom ramen för projektet samarbetade kommunen också med sakkunniga inom brottsprevention, bevakning, genusforskning, ekologi och parkexploatering. Det gjordes en projektplan, en åtgärdsplan och det skrevs en slutrapport. Samtliga förslag till åtgärder i parkområdet dokumenterades. De förslag som kunde täckas inom den ekonomiska ramen för projektet antogs i åtgärdsplanen och dessa skulle genomföras under eller efter den utsatta projekttidens slut. I åtgärdsplanen angavs exempelvis att en del bänkar skulle bytas ut mot en-persons-bänkar. Kommunen skulle också laga resterande bänkar och papperskorgar. I åtgärdsplanen skrevs också rekommendationer om sådant som kommunen själva inte ansvarade för men som ändå skulle kunna bidra till en positiv utveckling med hjälp av andra aktörer.

Några kommentarer från projektledaren Anna William Olsson

"Åtgärdsplanen ligger till grund för löpande skötsel av parken samt är en inspirationskälla vid nyinvestering (Grönkompensation vid nybyggnation) och förhoppningsvis för externa intressenter. De kommunala resurserna till aktiviteter är begränsade men stadsdelsförvaltningens fältassistenter och polisen i samarbete ordnar motion i parken (...) som en trygghets- och trivselskapande åtgärd som även är hälsofrämjande och i enlighet med åtgärdsplanen. Det här är en aktivitet vi hoppas ska ge effekt även andra kvällar. Fler motionärer i parken ger en ökad trygghet som i sin tur ger ännu fler motionärer. En upprustning och utvidgning av lekplatserna pågår också."

Effekter och Boverkets kommentarer till projektet

Det här projektet har utvärderats i Stockholms stads trygghetsmätning 2011. Oron för att utsättas för brott i den offentliga miljön i området har minskat, mer i Liljeholmen än i stadsdelsområdet Hägersten-Liljeholmen som helhet. Allmänheten inbjuds en gång per år till närmiljö/trygghetsvandring i området. Då ges kvinnor och män möjlighet att framföra synpunkter. Inbjudan riktas dock inte specifikt till just deltagarna i de fokusgrupper som arbetade med projektet.

Bänk och räcke vid sjön i Trekantsparken, Liljeholmen.
Bänk och räcke vid sjön i Trekantsparken, Liljeholmen. Anna Persson

Boverket anser att det här projektet adresserar flera intressanta problem samt att kommunen visat prov på att agera utifrån vunna kunskaper om trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv. Kommunen har på ett mycket tydligt och bra sätt synliggjort en komplex nyckelfråga som återkommer på flera andra håll i landet, nämligen frågan om vem som egentligen ska få ha tillgång till det offentliga rummet. I fallet med Trekantsparken hålls det kontinuerligt dialog mellan olika aktörer för att förbättra miljön vilket Boverket välkomnar. Boverket konstaterar att de beskurna trädpartierna och de lagade räckena längs vattnet har bidragit till en ökad upplevelse av trygghet i området. Räddningsutrustningen vid vattnet har bytts ut på ett par ställen vilket också är positivt. Boverket konstaterar samtidigt att det under vintertid kan vara mycket riskfullt att gå på en del av de branta gångstigarna i området som i stort sett är fyllda med is från smältvatten. Flera boende vittnar om halkningsolyckor som skett både dagtid och under dygnets mörka timmar. Ur trygghets- och säkerhetssynpunkt bör kommunen om möjligt ytterligare beakta risken för halka framöver eftersom den bör utgöra ett återkommande problem.

Fakta

Fullständigt projektnamn: Trygg i Trekantsparken
Projektägare: Stockholms stad; Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning
Kontaktuppgifter (augusti 2012): Anna William-Olsson, e-post: anna.william-olsson@stockholm.se, 08-508 22 000
Resurser: 420 000 SEK
Beviljades medel för kombination av strategiska, metodutvecklande samt fysiska åtgärder.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej