Katrineholm - Jämställdhet i Katrineholms fysiska miljö

Huvudsyftet med projektet var att utveckla rutiner och samarbetsformer som kan användas i planeringsarbetet för att stärka tryggheten i staden ur ett jämställdhetsperspektiv. Fokus lades på få mer kunskap om ungdomars upplevelser av olika stadsmiljöer.

Mål

Målet var att öka medvetenheten och kunskapen hos dem som arbetar med stadens utveckling. Målet var också att skapa styrdokument som de skulle kunna använda sig av i översikts- och detaljplanearbetet men även i bygglovshanteringen.

Metod och tillvägagångssätt

Inledningsvis ställde sig stadsarkitektkontoret frågan om hur viktigt Katrineholmarna ansåg att trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv var i samhällsplaneringen. Stadsarkitektkontoret ansåg att det framför allt saknades kunskap om ungas upplevelser av staden. Därför kontaktades olika ideella föreningar men intresset för projektet var ganska svalt, bortsett från en simklubb som aktivt engagerade sig i projektet. Det skapades också en fokusgrupp med deltagare från en gymnasieskola. En av klasserna från samhällsprogrammet fick arbeta med projektet under skoltid. Olika områden analyserades av klassen och det gjorde trygghetsvandringar och hölls uppföljande möten. Gymnasieungdomarnas diskussioner visade att de flesta inte upplevde sin väg till och från skolan som särskilt otrygg. Däremot uppfattade så gott som alla elever att stadskärnan kändes otrygg på vissa ställen. De aktuella platserna markerades och beskrevs. Det blev också tydligt att många av flickorna inte var helt medvetna om varför de gjorde vissa val gällande hur de rörde sig i staden under dygnets mörka timmar. Att de t.ex. cyklade en annan väg på kvällstid såg de som självklart och en del ansåg sig därför inte vara rädda. Detta blev ifrågasatt av andra klasskamrater och efter en del diskussioner fram och tillbaka kunde det konstateras att känslan av otrygghet uteblev på grund av att man kalkylerat fram en alternativ väg som kändes trygg – därför ansåg man sig inte vara rädd. Pojkarna uttryckte inte otrygghet i samma utsträckning som flickorna och otrygghetskänslan var inte lika beroende av mörker. Eleverna pekade bland annat ut en viss sträcka från kring en järnvägstunnel som kändes otrygg, framför allt under dygnets mörka timmar medan välbefolkade, upplysta och öppna platser upplevdes som trygga.

Effekter och Boverkets kommentarer till projektet

Efter stadsarkitektkontorets dialog med service- och teknikförvaltningen samt KFAB har det genomförts en del förbättrande åtgärder. Bland annat har det satts upp belysning längs en cykelväg som går igenom ett litet skogsparti och som ungdomarna uppfattade som mörk och obehaglig.

Boverket anser att kommunen bedrivit en lyckad medborgardialog genom att engagera simklubben och en gymnasieklass i projektarbetet. Gymnasieungdomarna och deltagarna från simklubben har gjort många kloka iakttagelser som är väl värda att beakta i kommunens fortsatta arbete inom flera områden. Boverket ser fram emot att få mer information om vilka andra åtgärder som genomförts samt effekterna av de genomförda åtgärderna. Det vore klokt att låta fokusgruppen utvärdera åtgärdade miljöer och jämföra upplevelserna med hur platserna uppfattades innan åtgärderna genomfördes, exempelvis den åtgärdade cykelvägen genom skogspartiet. Boverket har också intresse av att veta hur de nya kunskaperna om trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv integreras i det vardagliga arbetet med att upprätta översiktsplaner och detaljplaner.

Fakta

Fullständigt projektnamn: Jämställdhet i Katrineholms fysiska miljlö
Projektägare: Katrineholms kommun, Stadsbyggnadskontoret
Resurser: 422 000 SEK
Kontaktuppgifter (20130711): erik.bjelmrot@katrineholm.se
Beviljades medel för metodutveckling och strategiska åtgärder.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej