Det blev tryggare och mera jämställda miljöer i Avesta

Avesta kommun upplevde ett behov av att utveckla kommunens planeringsarbete utifrån ett trygghets- och jämställdhetsperspektiv och ville samtidigt genomföra fysiska förbättringar där det fanns ett stort konkret behov. Kommunen beviljades medel för att genomföra kunskapshöjande åtgärder och ta fram rekommendationer i det översiktliga planeringsarbete samt att förbättra fler fysiska miljöer i Avesta centrum.

Mål

Syftet var att genom förbättrad fysisk planering åstadkomma tryggare och mer jämställda miljöer i Avesta. Målet med projektet var att ta riktlinjer för att förstärka brottsförebyggande och jämställdhetsperspektivet i planarbetet. Målet var också att genom medborgardialog peka ut prioriterade miljöer och att här genomföra trygghetshöjande åtgärder.

Metod och tillvägagångssätt

I projekten utvecklades en förvaltningsövergripande projektgrupp bestående av representanter från plan, fritid och teknik, landskap, polis, ljuskonsult och det lokala brottsförebyggande rådet. Projektgruppen arbetade fram en checklista att ha med i olika planeringssammanhang. Checklistan definierar viktiga frågor för en planidé att besvara utifrån trygghet och jämställdhet. Vid en aktivitetsdag tillfrågades medborgarna vilka platser de upplevde otrygga. Medborgarna pekade ut stråken mellan centrum och de omkringliggande bostadsområdena som obehagliga miljöer att vistas på. I projektet genomfördes därför belysningsåtgärder och röjning av vegetation vid gång- och cykeltunneln under Rv. 68 mellan Avesta centrum och Krylbo och på Avesta torg.

Några kommentarer ifrån projektledaren Britt-Marie Färje:

"Projekten har fått effekten att vi blivit bättre på jämställdhetsarbete utifrån ett brottsförebyggande perspektiv i vår fysiska planering. Projektet har även inspirerat oss att genomföra återkommande trygghetsvandringar. Vad gäller de fysiska åtgärderna så vet vi att den nya belysningen på torget förändrade beteenden där. Enligt polisens brottsstatistik har våldsbrotten minskat sedan vi genomförde satsningen. Dessutom blev torget vackert också." (...)

Effekter och Boverkets kommentarer till projektet

Projektens resultat har levt vidare i flera av kommunens planeringsprocesser. Den checklista för trygghet och jämställdhet som togs fram används i det praktiska arbetet med att upprätta detaljplaner. Checklistan fungerar i sig som ett kunskapsstöd vid framtagandet av planer, både till form och till innehåll. Ambitionen var att kunskaperna också skulle implementeras i den fördjupade översiktsplanen för Avesta vilket gjorts i en process kallad "medborgarbudget". Kommunen har dessvärre inte genomfört uppföljning och utvärdering av projektets resultat. Men känslan är att resultatet mottogs positivt. Rekommendationen är att koppla medborgardeltagande till någon form av budget så att man sedan kan leva upp till de förväntningar som skapats.

Boverket anser att projektresultaten i form av checklistan och de fysiska åtgärderna på ett tillfredsställande sätt svarar mot uppställda projektmål. De genomförda belysningsåtgärderna på Avesta torg antas ha skapat positiva effekter tolkat utifrån Polisens uppdaterade brottsstatistik. De förändrade beteendena på Markustorget torde även påverka upplevelsen av trygghet i Avesta centrum på ett positivt sätt. Det hade emellertid varit intressant att genom en uppföljande trygghetsundersökning bekräfta eller dementera detta antagande. Det strategiska planeringsverktyget i form av checklistan bedöms ha goda möjligheter att säkerställa trygghets- och jämställdhetsperspektivet i den kommande fysiska planeringen.

fakta

Fullständigt projektnamn: Jämställd och trygg i Avesta - Fas 1 och Fas 2
Projektägare: Avesta kommun, Stadsbyggnadskontoret
Resurser: : 219 000 SEK (Fas 1) samt 220 000 SEK (Fas 2)
Kontaktuppgifter (december 2012): Avesta kommun, britt-marie.farje@avesta.se

Beviljades medel för en kombination av metodutvecklande, strategiska samt fysiska åtgärder.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej