Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.
Inom satsningen Tryggt och jämnt delades 34 miljoner kronor ut till projekt för att öka tryggheten och jämställdheten i stadsmiljöer i hela landet.
127 projekt genomfördes av kommuner, landsting med flera. En del av dem går att få fram mer information genom att söka nedan.
ABF Södra Småland ville kartlägga hur ungdomar upplever tryggheten i sin närmiljö. Flickor och pojkar i åldrarna fjorton till tjugofyra år, bosatta på femton mindre orter i kommunerna Uppvidinge, Alvesta, Växjö och Tingsryd, medverkade i projektet. Syftet var att lyssna till ungdomarna och att visa att de kan påverka samhällsutvecklingen.
Botkyrka kommun har valt att satsa på flera parallella projekt för att stärka tryggheten ur ett jämställdhetsperspektiv. I det här projektet arbetade kommunen aktivt med jämställdhetsintegrering i trygghetsarbetet genom att utveckla både arbetsverktyg och höja kunskapsnivån i kommunen med fokus på planeringsprocessen. Genom projektet påbörjades ett arbete med att säkerställa att trygghet och jämställdhet också i framtiden ska vara ett fokusområde i det ordinarie planarbetet.
I Enköping skapade det allmännyttiga bostadsföretaget AB Enköpings Hyresbostäder (EHB) ett projekt som syftade till att, i dialog med hyresgästerna, förankra fysiska åtgärder i området Romberga. Det aktuella bostadsområdet byggdes på 1960-talet och det hade förekommit en del konkreta problem med skadegörelse, våldsbrott samt sociala problem vilket gett området ett dåligt rykte. Det fanns en bild av att flertalet kvinnor i området, av olika anledningar, inte kom till tals vid utvecklingen av området. Därför ville företaget göra en undersökning där särskilt kvinnorna tillfrågades om deras upplevelser.
Barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenberg genomförde ett värdegrundsprojekt på Tullbroskolan. Med medel från Skolverket och Boverket drev skolpersonalen en kunskapsfördjupning för personal och elever kring genus, jämställdhet och likabehandlingsfrågor.
Trafik- och fritidsförvaltningen i Falun såg brister i kommunens arbete med cykeltrafik ur ett jämställdhetsperspektiv. De ville därför genomföra ett projekt som skulle stärkta kompetensen inom områdena jämställdhet och trygghet bland kommunens tjänstemän och politiker. Vidare ville kommunen få till en tydligare skyltning av centrala gång- och cykelstråk för att öka orienterbarheten.
Norra Biskopsgården i Göteborg präglades av problem som kan förknippas med utanförskap, som exempelvis höga ohälsotal, arbetslöshet och rekrytering till kriminella gäng. Det allmännyttiga bostadsföretaget Göteborgs stads bostads AB valde därför att tillsammans med Bo Bra genomföra projekt för att stärka tryggheten i området.
Park- och naturförvaltningen på Göteborgs stad ville med utgångspunkt i upprustningen av Eriksbo park föra samtal och diskussion kring genusfrågor. Projektet syftade till att bidra med jämställdhetsperspektiv i förnyelsen av parken men också att utveckla den egna förvaltningens arbete med jämställdhet och trygghet.
Föreningen Fastighetsägare Centrala Hisingen (FCH) såg i sina undersökningar att den upplevda otryggheten i området inte gick ner. Trots upprustning i området och en generell minskning av såväl polisanmälda brott som bostadsrelaterade brott i Göteborg som helhet. Undersökningarna visade även att upplevelsen av otrygghet skilde stort mellan Hisingens kvinnor respektive män.
Parkområdet Trekanten ligger i Liljeholmen där det rör sig många hundägare, joggare och barnfamiljer. Idén med projektet var att göra en genomgripande analys av vad det var som skapade otrygghet i området. Tanken var att stadsdelsförvaltningen utifrån den analysen skulle skapa en miljö runt sjön Trekanten där alla, kvinnor såväl som män, kunde känna sig trygga och gärna skulle vilja tillbringa sin fritid.
Tingsryds kommun ville kartlägga ett stråk ut trygghets- och jämställdhetssynpunkt. I arbetet valde kommunen att fånga in kunskapen genom en riktad enkätstudie till de verksamheter och boende som framför allt nyttjade stråket. Därefter gjordes en trygghetsanalys av materialet. Resultatet ledde fram till direkta åtgärder av ett antal utpekade platser längs stråket och den nya kunskapen fick också genomsyra arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Tingsryds tätort då den togs fram parallellt med trygghetsprojektet.
