I Stockholm behandlas kulturmiljövård i relation till bygglovsbefriade åtgärder

Vad gör att en byggnad eller ett bebyggelseområde kan anses som särskilt värdefullt? Vilka förändringar i ett sådant område kan anses vara acceptabla? Hur kan detta skilja sig åt beroende på hur beståndet ser ut i olika kommuner? I Stockholm angrips just nu frågan kring hur bygglovsbefriade åtgärder påverkar kulturmiljöer som kan anses särskilt skyddsvärda. Detta utreds i projektet "Tillämpning av 9:4d PBL samt tillgänglighetsfrågor i sammanhangen". Projektet är ett av Boverket arton nationella utvecklingsprojekt och det drivs av kommunerna Danderyd, Vaxholm, Lidingö, Sigtuna och Upplands Väsby.

Problematik med särskilt värdefullt byggnadsbestånd

I Danderyd har en problematik uppmärksammats med de lagändringar som de nya Attefallsåtgärderna innebär för kommunen. Detta beror på 9 kap. 4 d § i plan- och bygglagen som anger att bygglovsbefriade åtgärder inte får ske "på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §". Denna paragraf syftar på att "En byggnad som är särskild värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas." Då stora delar av Danderyds byggnadsbestånd hanteras inom denna paragraf uppstår en problematik med de nya bygglovsbefriade åtgärderna som lagändringen påbjuder.

För att utreda hur detta kan hanteras initierade Danderyds kommun projektet "Tillämpning av 9:4d PBL samt tillgänglighetsfrågor i sammanhangen". Projektet är ett av Boverkets arton nationella utvecklingsprojekt och drivs av kommunerna Danderyd, Vaxholm, Lidingö, Sigtuna och Upplands Väsby.

Projektets initierande och processupplägg

Projektledare är Cristina Moreira, arkitekt Danderyds kommun. Hon berättar att Danderyd har tagit på sig det administrativa ansvaret men att alla kommuner är lika delaktiga och ansvariga för projektet. Detta speglas tydligt i projektets process.

Sex personer som ingår i projektgruppen
Arbetsgruppen består av representanter från alla kommuner som ingår i projektet. Eleni Ioannidi

Projektidén uppkom vid ett av Boverkets webbseminarium då Cristina Moreria såg en möjlighet att söka stöd för att utreda denna frågeställning. När projektet startades inleddes det med ett uppstartsmöte som ägde rum 2014. Där närvarade samtliga medsökande kommuner och de pratade igenom hur projektet skulle läggas upp. Strukturen på projektet var redan nedtecknad i den projektansökan som Danderyd skrivit, så alla kommuner visste vad som väntade.

Upplägget var att ha sju träffar och de krav som ställdes på kommunerna var att de skulle närvara vid samtliga träffar samt att varje kommun skulle hålla i ett möte vardera och protokollföra det. Anledningen till att de valde detta upplägg var att få samtliga medsökande kommuners perspektiv på frågan samt att alla på så sätt blev lika involverade och ansvariga för projektet.

Kommunerna fick själva lägga upp hur träffarna skulle genomföras vilket gjorde att de skilde sig åt. På så sätt fick de medverkande en djupare förståelse för de olika förutsättningar som råder i kommunerna.

Olika problematik i olika kommuner

Emil Bergsten, byggnadsantikvarie Danderyds kommun, påpekar att de i Danderyd såg en problematik men att de ville ta reda på vilka frågeställningar de andra kommunerna hade. Han menar vidare att de kan se att alla kommuner har dragit olika slutsatser utifrån projektets diskussioner. Cristina Moreira fyller i att alla kommuner har olika förutsättningar och att det därför finns utrymme för olika tolkningar.

De har bland annat lagt märke till att de kommuner som har ett litet bestånd av särskilt skyddsvärda områden i enlighet med 8 kap. 13 § PBL har en tendens att vilja bevara mer än de som har ett stort bestånd, då de senare vill se nyanser i lagstiftningsproblematiken med att bevara.

Emil Bergsten menar att konsekvensen av lagändringen i plan- och bygglagen har blivit att det inte får byggas alls i de områden som är skyddade enligt 8 kap. 13 § PBL. Därför har det också uppkommit diskussioner om vad som enligt paragrafen kan anses vara särskilt värdefullt.

Cristina Moreria menar att det handlar om att hitta balansgången mellan att inte inskränka fastighetsägarnas rättigheter och att samtidigt uppfylla skyldigheten att bevara skyddad bebyggelse samtidigt som lagstiftningen följs. Hon menar att en tillbyggnad i ett område kan upplevas som en stor förändring medan samma förändring knappt märks i ett annat sammanhang. Emil Bergsten säger att detta har resulterat i diskussioner om proportionalitet angående hur mycket påverkan ett område eller en byggnad tål när det kommer till Attefallsåtgärder.

Det svåra är dock att konkretisera detta resonemang och resultatet av projektet är ännu inte helt klart. Samtliga kommuner kommer att skriva varsin del men Cristina Moreira kommer i egenskap av projektledare att "knyta ihop säcken" med en gemensam sammanfattning.

Vikten av en tydlig projektstruktur

Cristina Moreria betonar vikten av tydlig struktur i ett projekt. Hon säger att de har följt den angivna struktur som fanns nedtecknad i projektansökan. Emil Bergsten betonar att projektets styrka var dess tydliga avgränsning men öppna frågor och att alla kommuner på så sätt kunnat göra avtryck i projektet och bidra på de sätt de själva önskade.

Att de haft tydlig projektledning går inte att ta miste på. Cristina Moreria har läst kurser i projektledning men själv menar hon att den största erfareneten är att inse att allt i livet är ett projekt. Själv är hon mor till fyra barn och det är något hon lyfter som den bästa erfarenheten. Detta leder henne fram till en andra slutsats om projektledning: Förutom att ha ett tydligt upplägg med en tydlig struktur så gäller det att ständigt vara beredd på förändringar!

I detta projekt skulle de till exempel titta på tillgänglighetsfrågor men fokus har skiftat vilket har lett till att denna fråga inte har behandlas i så hög grad som det var tänkt från början. Emil Bergsten vill framför allt betona att det har varit väldigt roligt att vara en del av detta projekt då de gjort att han utvecklats såväl som person som handläggare!

Slutrapportering

"Tillämpning av 9:4d PBL sam tillgänglighetsfrågor i sammanhangen" slutrapporteras till Boverket i september 2015.

 

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej