Stadsbyggnadsbenchen

I Botkyrka kommun vill man mäta och jämföra sig med andra kommuner. Botkyrka ingår i stadsbyggnadsbenchen där nio kommuner i Stockholmsområdet kartlägger hur väl olika delar av planprocessen fungerar. Och de vill verkligen veta vad som kan bli bättre, och vad som utmärker den bästa processen.

Magnus Andersson är samhällsbyggnadschef i Botkyrka kommun och ordförande i stadsbyggnadsbenchen där nio kommuner i Stockholmsområdet ingår.

Magnus Andersson, samhällsbyggnads chef Botkyrka kommun, Foto: Hans Ekestang  - Vi är övertygade om att det
Magnus Andersson, samhällsbyggnadschef Botkyrka kommun, Foto: Hans Ekestang

- Vi är övertygade om att det här är ett bra sätt att mäta vad som är ett effektivt sätt att arbeta. Vi behöver den här kunskapen från många kommuner för förstå hur vi ska kunna jobba mer konsekvent och enhetligt. Ett problem har varit, och kanske är, att vi inte riktigt haft kunskap om hur vi ligger till i förhållande till andra kommuner.

- Med hjälp av "benchen" kan vi tydligare se vad vi kan bli bättre på och vad vi är riktigt bra på. Benhchmarking handlar ju också om att få ett kvitto på vad som är det bästa exemplet, menar Magnus Andersson.

Databas, statistik och perspektiv

I stadsbyggnadsbenchen har nio kommuner i Stockholmsområdet samlat information om planprocessen i en databas.

- Statistiken gör det möjligt att jämföra hur kommunerna arbetar, hur mycket tid som olika steg i processen tar och var trånga sektioner eller "flaskhalsar" kan finnas. Ett exempel är att några kommuner kan lägga ner betydligt mer tid än andra på medborgardialog eller att några kommuner i första hand prioriterar tidiga skeden.

Dialog i tidiga skeden

- Det går inte att enbart titta på statistik utan vi måste också i vår arbetsgrupp göra en analys av resultaten. Det kan till exempel vara en planfråga som kräver mycket medborgardialog och ett stort engagemang av politiker, och då är det fullt naturligt att kommunen lägger ner mycket tid på just den frågan.

- Men, våra resultat är mycket intressanta när vi bland annat har tagit hänsyn till planfrågor som lockat stort intresse från både byggherrar, medborgare och politiker, menar Magnus Andersson.

Exempel - byggherreenkäten

Stadsbyggnadsbenchen har gjort en enkät till kommunernas byggherrar, 56% svarade, och en fråga som stack ut var att byggherrarna tyckte att mycket tog för lång tid och att det ofta var svårt att förstå varför.

Byggherrarna vill ha en snabb process, de har investerat i mark och produktionsapparat och vill snabbt kunna sätta sina produkter på marknaden.

Kommunerna vill också bygga snabbt, i synnerhet bostäder, men måste samtidigt få till medborgardialog enligt plan- och bygglagen och få en bra produkt som passar väl in i kommunens övriga planer som kan handla om arkitektoniska kvaliteter med mera. Det är inte alltid som denna ekvation går ihop.

Vi borde vara bäst på PBL!

- Vår bästa gren borde vara att förklara för byggherrarna hur PBL och planprocessen fungerar och varför det tar tid. Vi har en lag (PBL) att följa, vi måste ta delvis andra hänsyn och vårt arbete tar tid. Men det är inte alltid som vi lyckas att förklara det. Här måste vi rannsaka oss själva och se om vi kan bli bättre, säger Magnus Andersson.

För att bättre förstå varandra ordnade "benchen" i vintras en gemensam workshop om planprocessen med Byggmästareföreningen. Där konsterades bland annat att det ofta rådde osäkerhet under tidiga skeden, vilket både kommuner och byggherrar nu vill jobba vidare med.

Tre faser i planprocessen

Förstudien, är den del i processen där det mest ligger öppet. Här kan både kommuner och byggherrar informera om sina avsikter och delta i en markanvisningstävling. Här kan också medborgarna som berörs, bli en del av dialogen. Det kan ske på många olika sätt bland annat genom möten, utskick och information på webbplatser.

Planfasen är en mer formell del och styrs av PBL. Här finns det regler som styr till exempel formalian kring samråd. Genomförandefasen är ofta den del där byggherrar och entreprenörer känner sig mest hemma. Nu vet de att husen ska byggas och allt som behöver göras efter ett startbesked. Nämligen att bygga.

Politiker och medborgare tar tid

- Här har vi i benchen kunnat studera hur de nio kommunerna ligger till i olika faser. Vi kan till exempel se att den politiska processen tar olika lång tid på olika håll.

-Men vi kan också se att när vi satsar mycket på kommunikation i ett område, för att medborgarna ska få vara med och lämna sina synpunkter, då kan det ta längre tid i början men det tjänar vi ofta på genom att det tar kortare tid på slutet. Det sistnämnda innebär ofta färre och kanske inga överklaganden av planer, säger Magnus Andersson.

Möten, vandringar och öppna hus

- I Botkyrka prövar vi det mesta. Det är öppna hus, traditionella samrådsmöten, fokusgrupper, information på webb, twitter, och stadsvandringar.

- Jag tror att man kan säga att det som görs tidigt kostar lite pengar och får bra effekt. Ju längre tid vi väntar desto fler låsningar blir det och inte sällan blir det dyrare för de berörda, menar Magnus Andersson.

I stadsbyggnadsbenchen ingår, förutom Botkyrka, Stockholm, Södertälje, Huddinge, Haninge, Upplands Väsby, Täby, Sollentuna och Nacka kommuner.

Mer information

Om du vill veta mer kan du kontakta Magnus Andersson, Botkyrka kommun, telefon 08- 530 610 00, eller magnus.andersson@botkyrka.se.

Projektet har avslutats och du hittar slutrapporten i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej