Lathund för bygglovs- och anmälningspliktiga åtgärder

I Jönköpings län skapas nu en lathund som ska göra det enklare för handläggare runt om i landets kommuner att hantera byggärenden på ett likartat sätt. Detta sker inom ramen för projektet "Lathund för bygglovs- och anmälningspliktiga åtgärder" och är ett av Boverkets 18 nationella utvecklingsprojekt.

Projektet är sprunget ur en iakttagelse att många kommuner hanterar bygg- och anmälningspliktiga ärenden på ett sätt som skiljer sig åt från kommun till kommun. Detta hoppas projektets deltagande kommuner komma tillrätta med genom att skapa en vägledning som kan guida kommunernas handläggare. De kommuner som deltar i projektet är Gnosjö, Gislaved, Oskarshamn och Värnamo och de samarbetar med Länsstyrelsen i Jönköping.

Människor som deltar i ett möte
Projektets andra workshop genomfördes i Jönköping. Intresset var stort och alla kommuner i länet deltog. Foto: Behnaz Bahabozorgi

Olika tolkningar av samma paragraf

Plan- och bygglagen kan vara en knepig lag att tyda. Initiativtagarna till "Lathund för bygglovs- och anmälningspliktiga åtgärder" menar i sin projektansökan att lagen kan tolkas på olika sätt beroende på var betoningen läggs i paragraferna. Nu görs ett försök att komma tillrätta med detta genom att skapa en gemensam lathund som kan vägleda de olika kommunernas handläggare att tyda paragraferna på likartat sätt.
Projektet "Lathund för bygglovs- och anmälningspliktiga åtgärder" är ett av Boverkets 18 nationella utvecklingsprojekt och det drivs av kommunerna Gnosjö, Gislaved, Oskarshamn och Värnamo i samarbete med Länsstyrelsen i Jönköping län.

Projektledning och styrgrupp

Projektledare för detta Nationella utvecklingsprojekt är byggnadsingenjör Behnaz Bahabozorgi. Under våren 2015 fick hon en förfrågan om det fanns intresse att leda detta projekt. Hon blev inbjuden till ett möte med styrgruppen som består av Lena Saksi, samhällsbyggnadschef Gnosjö kommun, Lars Rosborg, miljö- och stadsbyggnadschef Värnamo kommun, Susanne Norberg, bygg- och miljöchef Gislaveds kommun samt Emilia Svensson, samhällsplanerare länsstyrelsen i Jönköping.

Som nytillträdd projektledare inledde Behnaz Bahabozorgi med att åka ut till de involverade kommunerna för att presentera sig själv och projektet samt att samla in material till den första workshopen genom intervjuer med bygglovshandläggare.

Workshop som katalysator för kunskapsutbyte

Projektets första workshop ägde rum i Gislaved den 25 juni 2015. Till träffen inbjöds tjänstepersoner från länets kommuner in, vilka hade bygglovsärenden som gemensam beröringspunkt. De som deltog hade varierande bakgrund då vissa hade lång erfarenhet och många ärenden i ryggen medan några var relativt nyutexaminerade. I projektansökan som skickades in till Boverket nämndes generationsskiftet som nu sker bland bygglovshandläggare. Lena Saksi menar att dagens tjänstepersoner besitter en stor kunskap om byggnation som riskerar att gå förlorad i och med stora pensionsavgångar. Med åren har dessa personer inhämtat erfarenhet och kunskap som de nyutexaminerade ännu inte besitter.

På workshopen hade Behnaz Bahabozorgi förberett ett antal diskussionsämnen men hon berättar att det fanns en viss tröskel att ta sig över innan samtalen kom igång. De deltagande delades under workshopen in i olika grupper, tillsammans med personer som de inte jobbar med i sitt dagliga arbete. Efterhand tog dock diskussionerna fart och deltagarna delade livligt med sig av sina erfarenheter kring hantering av olika ärenden.

Lars Rosborg menar att denna typ av träff kan fungera som katalysator för kunskapsutbyte. Han säger att det är relativt ensamt att arbeta ute i de mindre kommunerna så när bygglovshandläggarna nu träffas bygger de nätverk för framtiden.

Olika tolkningar i olika kommuner

Tjänstepersonerna sitter idag parallellt i olika kommuner och tar beslut om liknande ärenden men hur besluten fattas kan skilja sig åt. Lena Saksi påpekar att en kommun alltid måste ta ett beslut, det går helt enkelt inte att komma runt detta. Därför bör kommuner få hjälp och vägledning i hur olika ärenden kan hanteras för att få till likartad bedömning och på så sätt ett rättssäkert system.

Lars Rosborg menar att en av de vanligaste frågorna från byggare är "Vad stödjer ni detta beslut på?". Han menar att denna fråga kan vara svår för en oerfaren handläggare att svara på och därför behövs en lathund som handläggarna kan grunda sina beslut på och som senare går att hänvisa till. Han betonar dock att målet med lathunden inte är att skapa ett färdigt uppslagsverk utan att det behöver vara ett levande dokument som kontinuerligt uppdateras.

Vikten av att anställa en projektledare

För att realisera lathunden behöver projektet en skribent. Lena Saksi betonar vikten av att skribenten bör ha erfarenhet av byggärenden för att lättare kunna navigera och undvika eventuella fallgropar. Det har dock varit vissa svårigheter att få tag i någon som kan axla uppgiften då erfarna tjänstepersoner själva har projekt som de måste prioritera.

Från början var tanken att skribenten också skulle vara projektledare men sedan Behnaz Bahabozorgi tog över rodret har denna uppgiftsfördelning reviderats. Lena Saksi menar att anställning av projektledare är avgörande för projektets utveckling. Hennes tips till andra kommuner som vill genomföra liknande projekt är att anställa en projektledare direkt. Det var när Behnaz Bahabozorgi anställdes som de kunde starta igång arbetet på allvar.

Fortsatt arbete och slutrapportering

Nu blickar de framåt och är i full gång med planering inför kommande workshop samt upplägg av lathunden. Slutrapporten  av "Lathund för bygglovs- och anmälningspliktiga åtgärder"  finns i "Relaterad information" under rubriken Dokument.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej