Cykling för alla i Jönköping

I Jönköping har cykeln en tydlig plats i översiktsplanen, och kommunen arbetar genom sin cykelsamordnare och interna cykelgrupp att cykel som ett starkt trafikslag ska bli ännu starkare. Kommunens cykelstrategi präglas av jämställdhet och möjligheten till cykling för alla. Jönköping har sett värdet av att ha en cykelsamordnare med det yttersta ansvaret för cykling i kommunen.

Cykelsamordnaren ser till att cykelfrågor samordnas mellan olika förvaltningar och är kontaktperson gentemot Trafikverket, kommuninvånarna, cykelorganisationer och andra aktörer. Tanken med att utse en cykelsamordnare var att lyfta cykelfrågorna och att ge dem en tyngre roll.

En av cykelsamordnarens arbetsuppgifter är att hålla samman en intern cykelgrupp, med representanter från underhåll, parkförvaltningen, bygglov, plan, kultur och fritid. Gruppen har funnits i många år och träffas 3–4 gånger om året. En annan arbetsuppgift för cykelsamordnaren är att bevaka och lyfta fram cykeln i såväl alla planer som i genomförandet. På detta sätt kommer cykeln med på ett bra sätt i planeringen.

Drivkraftiga medborgare

I Jönköping finns många cykelentusiaster och genom dessa har en stark lobbyverksamhet vuxit fram. Flertalet är anslutna till Cykelfrämjandet och hjälper till att lyfta cykeln i samhällsplaneringen. Det började med att engagerade cyklister undrade hur de skulle kunna ha lika stor påverkan som till exempel handikapporganisationer. De fick då tips om att de behövde organisera sig, varpå de skapade en lokal infrastrukturgrupp inom Cykelfrämjandet. Denna har fått stor inverkan i debatten.

Cykelfrämjandet har även anlitats för att komma med förslag på en utökning av de vägvisningsskyltade cykelvägarna i kommunen. När projektet är avslutat kommer andelen skyltad cykelväg nästan ha fördubblats, till cirka 30 procent av kommunens totala längd cykelväg.

Jämställdhet och cykling för alla

Kommunen är också med i Sveriges Kommuner och Landstings pilotprojekt "Modellkommuner för jämställdhet", där kommunens cykelprogram utpekades som ett projekt. Jönköpings arbete med jämställdhetsintegrering, togs med som en faktor i upphandlingen av konsulttjänster för cykelprogrammet. Arbetsgrupperna som bildades bestod också av ungefär lika många kvinnor som män. I arbetet tittade de sedan på hur folk reser och vilka som reser. De tittade inte bara på kön, utan även ålder beaktades, och extra hänsyn gavs till grupper som barn och äldre. Enligt cykelsamordnaren var fokus "Cykling för alla" snarare än jämställdhet.

En bakgrundsanalys togs fram kring hur kvinnor och män cyklar i staden och hur de upplever trygghet och säkerhet. Detta gav nya kunskaper om att män och kvinnor använder cykeln på olika sätt. Kvinnor känner sig exempelvis oftare otrygga i det offentliga rummet, särskilt i mörker. Möjligheterna att ta sig med cykel till olika aktiviteter skiljer sig dessutom åt. Kvinnors och mäns syften med resor är också olika. Jönköpings kommun konstaterade bland annat att de behövde definiera viktiga målpunkter för alla. Inte bara arbetsplatser utan till exempel skolor, matbutiker, platser för fritidsaktiviteter, parker och andra samlingsplatser.

Vid samrådet för cykelprogrammet valde kommunen att "tänka omvänt". Istället för att kalla invånarna till samråd, åkte de ut för att möta dem direkt. Mötena hölls på Jönköping Universitet, Rosenlundsskolans högstadium, Stadsbiblioteket Jönköping, Vissmålens ridklubb och på Öxnehaga bibliotek i samband med ett språkcafé för nyanlända. Målet var att så många invånare som möjligt skulle ges tillfälle att ge sina synpunkter, oberoende av bakgrund, kön, inkomst eller ålder. Även politiker och förvaltningar i kommunen och andra intressenter, till exempel organisationer och föreningar, fick chansen att tycka till.

Både samrådsmötena och samråd via andra kanaler, som internet, gav två olika möjligheter att ge synpunkter. Dels kunde invånare lämna traditionella yttranden på själva cykelprogrammet och dess innehåll, dels kunde de svara på en enkät med fyra öppna frågor.

  • Vad tycker du är viktigt för att det ska kännas tryggt och säkert att cykla?
  • Vad tycker du är viktigt för att du ska kunna cykla till dina målpunkter snabbt och lätt?
  • Vad är viktigt för dig när det gäller standarden på cykelvägarna?
  • Vad skulle få dig att cykla mer?

Kommunen ställde samma frågor i alla sammanhang och fick en jämn könsfördelning på respondenterna. En av vinsterna med arbetet är att kommunen nådde ut till ett brett ålderspann, även om det var snävare på nätet. Cykelsamordnaren berättar att kommunen tyckte projektet kändes tungt när de skulle börja, innan de visste hur de skulle lägga upp arbetet. Men i efterhand tycker de inte att det var svårare än ett traditionellt arbete och de kommer arbeta mer utifrån samrådsprocessen i planskedet.

Vad är det lärande i exemplet?

Exemplet från Jönköping kan lära hur olika former av samarbeten och dialoger, såväl över förvaltningsgränser som med organisationer och medborgare, kan ge nya perspektiv och innovativa arbetssätt. Exemplet visar också hur jämställdhets- och jämlikhetsaspekterna kan hanteras i cykelplaneringen.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej