Lunds långsiktiga arbete med cykelfrågan har gett resultat

År 2017 utsåg Cykelfrämjandet Lunds kommun till årets cykelstad. Lund är en kommun som under de senaste sju åren har varit en av toppkommunerna i Cykelfrämjandets Kommunvelometer. 43 procent av kommunens alla resor görs med cykel.

Lund har en lång tradition av att arbeta med cykelplanering. Redan under 1970-talet lades grunden till stadens huvudcykelstråk och sedan dess har cykelnätet byggts ut kontinuerligt såväl i tätorterna som mellan tätorterna. Under 1990-talet togs två viktiga dokument fram i arbetet med att främja cykeltrafiken. Det var handlingsplanen Bättre cykeltrafik i Lund, 1992, och strategin LundaMats – strategi för ett miljöanpassat transportsystem för Lund 1999.

Politiskt kom cyklingen att bli en profilfråga, och stora satsningar gjordes för att stimulera till ett ökat cyklande. Kommunen investerade i utbyggnad av cykelvägnätet, förbättrade trafiksäkerheten, satsade på trygghet och service i kombination med beteendepåverkan och marknasföring av cykling. År 2006 antogs "LundaMats II" och cykeltrafiken blev ett eget förbättringsområde. Under 2010-talet blickade Lund ut internationellt och deltog i Interreg-projektet "Öresund som cykelregion", där danska och skånska kommuner arbetade tillsammans med olika cykelfrågor. Bland annat togs det fram gemensamma planeringsunderlag som digitaliserat cykelvägnät och underlag för att ta fram cykelturer för cyklister. År 2014 kom den tredje versionen av LundaMats, där cykeln är en viktig del i arbetet med att nå målet med ett hållbart transportsystem.

För att lyckas uppnå målen som är satta i LundaMats III, tog kommunen år 2014 fram en cykelstrategi som ska skapa förutsättningar för fler att cykla. Även kommunens översiktsplan verkar i riktning mot att planeringen ska främja ett hållbart resande där cykeln är en viktig del.

Samtliga planeringsdokument på strategisk nivå syftar till att nå ett hållbart samhälle, där cykeln är ett viktigt medel för att nå detta. Cykelfrågan finns således med från kommunens översiktplan ner till utformningen av detaljplaner samt vid genomförandet. Trafikplanerare finns inte bara på tekniska förvaltningen, utan även på stadsbyggnadskontoret i syfte att var med vid olika stadsbyggandsprojekt för att bevaka och utveckla cyklingen i kommunen. På detta vis glöms cykeln aldrig bort och sam-tidigt sker det en viktig kunskapsöverföring inom kontoret. Detta arbetssätt i kombination med lång tradition kring främjandet av cykeln är en viktig faktor till varför Lund har blivit Sveriges cykelstad.

Brunnshög – framtidens cykelstad

Ny cykelstrategi är på gång och en ny stadsdel planeras där de har tagit cykelfrågan till en ytterligare nivå. I den framtida stadsdelen Brunnshög har bilen fått stå tillbaka till förmån för hållbara transportmedel och cykeln har därmed fått en given plats i gaturummet.

En helt ny stadsdel ska växa fram i nordöstra Lund under de närmaste 30– 40 åren. När området är fullt utbyggd kommer omkring 40 000 människor att arbeta och bo i en stadsdel som är planlagd med ambitionen att bli världens främsta innovations- och forskningsmiljö. För att detta ska bli verklighet krävs en attraktiv och omväxlande stadsmiljö. Utformningen av stadsplanen blir därmed ett viktigt verktyg i syfte att skapa en stadsdel där bilanvändandet minskar genom goda förutsättningar för gående, cyklande och kollektivtrafiken.

Kommunen strävar efter en balanserad bilism vilket innebär att resandet till och från Brunnshög ska ske med lika delar bil, gång/cykel och kollektivtrafik. Detta planeringsmål ska vara ett verktyg som styr utformningen av strukturplanen och som lätt kan brytas ner till enskilda kvarter, fastighetsägare, arbetsgivare och bostadshus. Här kommer det bli viktigt med tidiga dialoger med fastighetsägarna för att skapa de rätta förutsättningarna för ett lågt bilinnehav samt främjandet av de boendes cyklande. Kommunen har därför tagit fram en broschyr som ska inspirera fastighetsägarna till att utveckla cykelfrämjande åtgärder på sina fastigheter.

Cykelnätet i Brunnshög

Målsättningen är att minimera bilens plats i stadsmiljön och på allvar prioritera cyklisternas och gångtrafikanternas behov. Cykelvägnätet ska vara lättillgängligt, ha en gen sträckning och bekvämt. Cykeltrafik kommer förekomma på huvudgatunätet, samtliga lokalgator och cykelstråk som går genom stadsdelen. I Brunnshög kommer det även att anläggas cykelfartsgator vilket skapar en miljö med goda förutsättningar för hållbart resande. Cykelvägnätet kopplas sedan vidare mot Lunds stadskärna.

Biltrafiken

För att skapa attraktiv stadsmiljö där bilismen är begränsad är utformningen av gatunätet en viktig faktor. I Brunnshög ges biltrafiken god tillgänglighet i det huvudgatunät som kommer att löpa runt området. I det övriga gatunätet är framkomligheten mer begränsad beroende på vilken typ av gata som de rör sig på.

Gemensamma parkeringshus av olika storlekar kommer att placeras inom 300–400 meter från bostäder och kontor i nära anslutning till huvudgatunätet så att trafiken på så vis snabbt kan ledas bort. Fram till parkeringsanläggningarna har biltrafiken god framkomlighet. Därefter är det främst bilister med funktionshinder, leverans av varor, räddningstjänst, sopbilar och dylikt som tillåts köra inne i stadsdelen.

Parkeringsnormen

Ett ytterligare led i att få ner biltrafiken och på så vis skapa mer plats för cyklister är kommunens möjlighet att styra parkeringsnormen i stadsdelen. För Brunnshög har det tagits fram en särskild parkeringsnorm för bostäder och kontor. Genom att aktivt arbeta med parkeringsnormen och i nära dialog med fastighetsägaren kan kommunen nå målet med att skapa mer attraktiva stadsrum där biltrafiken är minimal. Byggherrar uppmuntras till att införa bilpool för de boende i syfte att minska behovet av parkering.

Vad är det lärande i exemplet?

Lunds kommun visar hur viktigt det är att jobba långsiktigt med cykelfrågan. Detta kräver såklart en politisk enighet över tid och hela kommunen måste sträva mot samma mål. Frågans tyngd speglar även av sig i kommunens organisation där personer med kunskap om såväl trafikplanering som beteendepåverkan arbetar i stadsutvecklingsprojekten. Cykelfrågan kan på så vis inte glömmas bort.

För att lyckas krävs det således ett engagemang från såväl politiker som från tjänstemännen. Lund visar även vikten av att inte stanna av i utvecklingen vad gäller cykelfrågan. De arbetar med att ständigt förnya sina strategiska dokument och låter sig även influeras av såväl nationella som internationella exempel.

Lunds kommun nyttjar de verktyg och instrument som finns för att planera och bygga en stadsdel vars struktur främjar ett hållbart resande och där cykeln är en naturlig del i detta. På så vis vågar de ta steget in i framtiden.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej