På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter i Malmö

Malmö tog fram sin första cykelplan 1976, och under samma period ökade statusen för att arbeta med cykelfrågor. Tanken var att hitta kreativa lösningar som skulle underlätta för cyklister, men inte hindra biltrafiken, vilket skulle få fler att cykla än ta bilen. Ett exempel på detta är "cykelrondellen".

Med fler cyklister och oskyddade trafikanter, ställs högre krav på trafiksäkerhet. I Malmö stads cykelprogram anges att staden kontinuerligt ska följa upp de trafikolyckor som sker för att insatser ska kunna sättas in där nyttan är som störst. I trafik- och mobilitetsplanen anges att en säker trafikmiljö är en självklar del i en hållbar stadsutveckling, och att Malmö ska vara en stad där alla kan förflytta sig både tryggt och trafiksäkert.

Trafiksäkerheten

Malmö arbetar efter Trafikverkets Nollvision som innebär att ingen ska dödas eller skadas svårt i trafiken. Motorfordonens hastighet påverkar både sannolikheten för att en trafikolycka ska uppkomma och dess konsekvenser. Studier av dödsolyckor i tätort har visat att hastighets-gränserna i många fall inte är anpassade till Nollvisionens krav.

Rätt skyltade hastighetsgränser, fysiska åtgärder och beteendepåverkan bedöms tillsammans ha en stor potential att rädda liv inom tätorter. Även små förändringar i verklig hastighet kan ha goda trafiksäkerhetseffekter. För att uppnå önskad effekt måste också utformningen av gaturummet harmonisera med den skyltade hastigheten. Ett lugnare tempo på stadens gator leder till en bättre vistelsemiljö för invånarna och färre olyckor.

Gatukontoret har en teknisk handbok med beskrivningar och anvisningar i, som ska följas vid projektering och genomförande. Handboken ska regelbundet uppdateras med bra utformning utifrån trafiksäkerhet. Malmö följer även forskningen och goda exempel från andra städer, såväl som nationella krav och rekommendationer, för att riktlinjerna ska vara aktuella och lättillgängliga.

Cykelrondellen som inte är en rondell

I korsningen mellan Kungsgatan och Kaptensgatan passerar cirka 20 000 cyklister per dygn. Med så stora korsande cykelflöden följer behovet att antingen tydligt reglera korsningen, alternativt bygga bort interaktioner genom planskildhet, om en bibehållen hög framkomlighet önskas.
I denna korsning har Gatukontoret istället valt att sänka framkomligheten till förmån för ökad trafiksäkerhet. Mitt i korsningspunkten har en lyktstolpe placerats, omgiven av en stensatt refug. Utformningen fungerar så att cyklister som närmar sig det korsande stråket sänker sin hastighet och tvingas till att samspela med övriga cyklister i denna korsning. Högerregeln gäller precis som i en vanlig fyrvägskorsning, men på grund av sitt formspråk kallas den populärt för "cykelrondellen". Få cyklister väljer dock att använda den som en rondell.

"Cykelrondellen" är en ovanlig lösning, men en motsvarande utformning har placerats i närheten av Möllevångstorget. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är erfarenheterna mycket goda, då allvarliga olyckor är mycket sällsynta. Platsen är dock mycket omdebatterad av allmänheten.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej