På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Cykelgata och cykelöverfart

Groningen strävar efter att få ett sammanhängande nät med viss täthet, cykelvägar ska vara gena och ha naturliga målpunkter. Det ska vara en upplevelse att cykla och det ska vara enklare att cykla än att ta bilen.

Groningen ligger i norra Nederländerna och har drygt 200 000 invånare. Det är den sjunde största staden i Nederländerna och befolkningen är relativt ung – hälften av invånarna är under 30 år. Detta mycket på grund av att Groningen är en universitetsstad med ca 50 000 studenter.

60 procent av resorna sker med cykel

Stadsbyggnadsmässigt är staden väl sammanhållen och tät. 60 procent av resorna i staden sker med cykel. I cykelstrategin We are Groningen Cycling City, Cycling Strategy 2015-2025 lyfts fem strategier fram som viktiga för cyklingen:

  • Cykeln kommer först.
  • Ett sammanhängande cykelnät.
  • Plats för cykeln.
  • "Skräddarsydda" cykelparkeringsplatser.
  • Kommunicera Groningen som cykelstad.

Till strategin har man ett separat genomförandeprogram där åtgärder/planer för de kommande åren beskrivs samt även kostnaderna. Cykeln har en tydlig prioritet i staden och kommunen förbättrar cykelnätet efterhand genom att till exempel uppgradera så att det klarar ökade volymer och flera typer av cyklister, men också genom att komplettera nätet och bygga bort felande länkar. Uppstår det cykeltrafikstockningar provas nya lösningar. Det finns ett fokus på få ett sammanhängande huvudcykelstråk - som är skilt från biltrafikens huvudstråk.

Cykelgator är vanliga

Att cykla i Nedlerländerna handlar inte bara om ett sätt att ta sig från en plats till en annan. Det är ett sätt att leva och att umgås. Cykeln är ett naturligt val för det stora flertalet och beaktas på ett självklart sätt i planering av städer och tätorter. I Groningen finns det bland annat ett finmaskigt cykelnät som hänger väl samman. För att lyckas med att skapa ett tillräckligt finmaskigt nät kombinerar kommunen olika lösningar: separata cykelbanor, cykelvägar och cykelfält. I nätet ingår också så kallade cykelgator. På dessa gator är det även tillåtet för bilar att köra, men på cyklisternas villkor. Undantagsvis leds cykeltrafiken på blandtrafikgator.

Generellt i staden gäller policyn att vid högre hastigheter än 30 km ska trafikslagen separeras. I stråk där cyklarna prioriteras skiljs cykelvägarna tydligt från gångbanorna, oftast med nivåskillnad, och ges en avvikande beläggning som medger hög cykelkomfort– vanligtvis röd asfalt. På affärsgator och andra centralare delar ges beläggningen en enhetligare utformning för att annonsera att cyklingen sker på de gåendes villkor.

Shared space

Cykelstråk kan också ledas genom offentliga rum som delas av andra, så kallat shared space. För att då få ett bra samspel mellan cyklister och fotgängare har kommunen tagit fasta på att utforma gatorna/platserna så att hastigheten anpassas efter vilken funktion som ska vara rådande på platsen. I stråk och på platser där cyklars framfart behöver begränsas använder kommunen kullersten som markbeläggning. De fungerar även som fartdämpare och hjälper till att uppmärksamma cyklisten på att stråket leder in till ett shared space område.

Test av cykelöverfart

För att undvika köer för cyklister provade kommunen nyligen på att införa en cykelöverfart längs en snabbcykelled. Leden kallas Star-lane (stjärnstråket) och syftar bland annat till att leda cyklisterna effektivt från bostadsområden söder om stadskärnan till universitet i norr och samtidigt avlasta centrum från cyklister. I överfarten ges 25 000 cyklister per dygn prioritet framför 11 000 bilar. Tidigare var det tvärt om. Kommunen ska efter försöksperioden utvärdera och om utfallet är bra kan detta bli en permanent lösning. En komplexitet är att även cyklisterna parallellt med biltrafiken nu behöver lämna företräde för andra cyklister i cykelöverfarten. I början av försöket kunde kommunen notera problem med cyklister som inte följer trafikregler. Kommunen noterade då att risken för olyckor mellan cyklister är större än för olyckor mellan cyklister och bilister.

Vad är det lärande i exemplet?

Inledningsvis kan sägas att Nederländerna har mycket stor andel cyklister och det finns en inställning till cykling som skiljer sig från Sveriges. Det är naturligt att ta cykeln och inget som väljs bara för att du är barn, ungdom eller inte har körkort, bil eller liknade. I planeringen visar sig omsorgen om cyklisten bland annat genom en eftersträvan till ett finmaskigt nät där det är möjligt att nå flera målpunkter. Genom användandet av cykelgator kan prioritet ges till cyklister samtidigt som fastigheter utmed gatan fortfarande är möjliga att angöra med motorfordon.

Groningen sätt att utforma offentliga platser och gaturum utefter funktion ger bra inspel till hur konflikter mellan gående och cyklister kan lösas.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej