Metod för att fånga upp nya cyklister

Metod att fånga upp nya cyklister.
Metod för att fånga upp nya cyklister. Foto: Living Cities, "Pedalista", 2017

Cykeln är ett viktigt verktyg för att öka individers frihet och tillgängliggöra staden för fler människor, i synnerhet kvinnor och personer som bor i områden med socio-ekonomiska utmaningar. För att öka cyklingen och nå nya grupper behöver "icke-cyklistens" perspektiv förstås. Pedalista har utvecklat en metod baserad på ett normkritiskt angreppssätt där jämlikhets- och mångfaldsperspektiv står i centrum.

Pedalista är ett initiativ för att tillgängliggöra cykling – och därmed staden – för alla, med fokus på grupper som vanligtvis inte cyklar. Den är användbar för kommuner, företag och organisationer som på olika sätt arbetar med cykling och lokal utveckling.

Metod

Metoden går ut på att främja jämlikhet och mångfald i cykling genom tre faser, vilka ofta genomförs parallellt:

  • Analys av hinder, behov och drivkrafter hos olika målgrupper.
  • Utveckling av relevanta lösningar tillsammans med berörda målgrupper och aktörer.
  • Genomförande av cykelfrämjande åtgärder.

Hinder och drivkrafter för att cykla

En individs vilja att cykla styrs av de behov, drivkrafter och hinder som upplevs. Pedalista utforskar genom metoden hinder som upplevs inom fem områden:

  • Individen. Till exempel förmåga, attityder och ekonomi.
  • Samhället. Till exempel normer och trygghet.
  • Infrastruktur och stödsystem. Till exempel cykelvägar, belysning, parkering/förvaring, navigerbarhet och säkerhet.
  • Cykeln och dess funktioner. Till exempel funktionalitet och design, utbud och tillgänglighet, service och reparation och pris.
  • Platsen. Till exempel klimat, avstånd, topografi och målpunkter.

De drivkrafter som påverkar benägenheten att cykla är främst att spara tid, spara pengar, att det är praktiskt, att det ger positiva hälsoeffekter, är socialt, är kul, att det förknippas med en positiv image eller med miljömedvetenhet.

Verktygslåda för analys och innovation

Pedalista har sedan 2014 testat olika verktyg för att analysera vad som påverkar individers val av transportmedel och vilka drivkrafter och hinder som upplevs kopplat till cykling. Resultatet är en verktygslåda med ett antal analys- och innovationsmetoder. Bland dessa finns:

  • Street Surveys. Enkäter med personer som bor eller rör sig i området. Metoden bygger på en direktkontakt med svarspersonerna och är ett sätt att få en första inblick i villkor, förutsättningar och attityder kring cykling. Av vikt här är att Street Surveys även fokuserar på människor som inte cyklar.
  • Platsanalys. Platsen analyseras utifrån geografi, målpunkter, infrastruktur, bebyggelse och stödsystem för cykling.
  • Bike Talks är djupintervjuer med respondenter från utvalda målgrupper i syfte att kartlägga målgruppens transportvanor, synen på cykling samt att undersöka målgruppens hinder och behov kopplat till mobilitet och cykling.
  • Aktörsdialog kartlägger och engagerar aktörer och pågående initiativ som på olika sätt är relevanta för frågan. Möten syftar till att utveckla, validera och förändra åtgärdsförslag och tillvarata synergier.
  • Co-Design workshops. Syftar till att gemensamt med identifierade målgrupper utveckla lösningar som leder till ökat cyklande. Metoderna för dessa varierar beroende på lokal kontext. Deltagare vid co-design workshops kan också vara andra aktörer som identifierats som viktiga.

Appliceringen av verktygslådan i olika kontexter, och med olika målgrupper, resulterar i olika typer av lösningar som ofta är lokala och väl förankrade. Gemensamt för alla lösningar är att de bygger på ett inifrånperspektiv, starkt lokalt ägarskap och samverkan mellan lokala aktörer. En framgångsfaktor har varit att arbetet utförs av personer som målgrupperna kan relatera till och som har förståelse för den lokala kontexten.

En cykelrevolution i Hallunda-Norsborg

2017 inledde Botkyrka kommun och Pedalista ett samarbetsprojekt för att öka cykling i området Hallunda-Norsborg med fokus på mångfald. Det genomfördes Street Surveys, Bike Talks och dialogmöten med över 400 personer, organisationer och företag i området. Analysen visade bland annat att:

Nästan alla män (97 procent) kan cykla medan bara 73 procent av alla kvinnor kan göra det. Nära hälften av kvinnorna i åldrarna 35 år och uppåt kan inte cykla. 62 procent av respondenterna uppgav att de skulle vilja cykla mer än de gör idag, och 50 procent av de kvinnor som inte kan cykla skulle vilja kunna det. 60 procent av respondenterna äger eller har tillgång till en cykel, men många är i behov av reparation.

I åldersgruppen 10–15 år är andelen som cyklar hög, för att sedan sluta ganska tvärt bland kvinnor och minska kraftigt bland män i kategorin 16 år och uppåt.

Varför cyklar man inte?

  • "Cykeln är inget för mig" De hinder som identifierades handlade till stor del om normer och attityder. Cykling sågs som en ansträngande aktivitet, som något som inte passade kvinnor samt främst som en aktivitet för barn.
  • "Varför köpa cykel idag om den blir stulen imorgon?" Bristen på säker och smidig parkering både vid målpunkten och i hemmet identifierades som ett stort hinder.
  • "Trasig och opraktisk" En trasig cykel, eller oro för att cykeln ska gå sönder, var ett stort hinder. Det saknas såväl cykelbutik som verkstad i området och medvetenheten om olika cykelmodeller och tillbehör som passar målgruppen är låg.

Åtgärder för ökad cykling

Det åtgärdsförslag som togs fram i samverkan med lokala aktörer fokuserade på insatser inom tre huvudsakliga områden:

  • Attityder och positiva associationer.
  • En tillgänglig cykel.
  • Säker och smidig parkering.

Många av de lösningar som identifierades bygger på insatser från lokala aktörer snarare än kommunen. En viktig roll för kommunen i det här samverkansdrivna angreppssättet är att vara samordnande och kommunicera kring de insatser som görs. Det kommunala bostadsbolaget Botkyrkabyggen har en viktig roll som förvaltare av en stor del av fastighetsbeståndet i området. Att förbättra cykelparkeringsmöjligheter och introducera ett lånecykelsystem ligger väl inom deras mandat för social hållbarhet.

Centrumaktören i Hallunda har mycket att vinna på att fler kunder kan ta med sig cykeln när de handlar, för vilket en attraktiv och trygg parkering behövs. Men även aktörer som folkhögskolan och biblioteket kan på flera sätt integrera cykelfrågor i sin ordinarie verksamhet för att skapa en större medvetenhet kring fördelarna med cykling och normalisera dess användande. Att förbättra tillgången till cykelservice och erbjuda de boende möjligheter att testa cykelmodeller och tillbehör anpassade till deras behov är en insats där cykelförsäljare bör ha ekonomiska incitament.

Vad är det lärande i exemplet?

Pedalistas metod visar tydligt att det inte går att öka cyklingen från nya grupper med enbart satsningar i cykelinfrastrukturen. De behöver föregås av och kombineras med mjuka satsningar så som på kunskap och kommunikation. För att åstadkomma detta behövs en samverkan mellan förvaltningar och mellan aktörer – både privata och offentliga. Detta är ju väl känt men kan ibland vara svårt att få till. Metoden kan vara väl värd att prova. Detta arbetssätt har visat sig vara framgångsrikt även i England.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej