Genusanalys av Lunds cykelarbete

Tekniska förvaltningen i Lunds kommun genomförde en genusanalys av sitt förslag till inriktning för utveckling av infrastrukturen för cykel. Analysen visade att det fanns flera cykelsatsningar som inte pekats ut som prioriterade, som hade potential att gynna kvinnors cyklande.

Genusanalysen utgick från 3H-modellen, som är en struktur och ett "tankeredskap" för att medvetandegöra hur olika gruppers (kvinnor och män i det här fallet) förutsättningar, värderingar och prioriteringar beaktas i trafik- och stadsplanering. Det innebär att resonera om hur kvinnor/män reser (handen) vad kvinnor/män tycker är viktigt vid utformning av transportsystemet (hjärtat) och hur vi inkluderar kvinnors/mäns förutsättningar och värderingar i beslutsfattande (hjärnan).

Kvinnor och mäns resvanor och målpunkter

Cykelvägnätet analyserades i förhållande till målpunkter relevanta för kvinnor/män och områden med många kvinnliga/manliga arbetstagare i Lund. Genom analysen gick det att utläsa hur betydelsefull varje saknad länk var för kvinnor respektive män.

Målpunkter som har betraktats som särskilt betydelsefulla för kvinnor utifrån analysen var skolor, handelsområden och större matbutiker. För männen var de viktigaste målpunkterna arbete, skola samt motion/föreningsliv. Målpunkterna tillsammans med data om dagbefolkningens densitet och andel kvinnor i olika arbetsplatsområden har jämförts med saknade länkar i cykelvägnätet i Lunds kommun. På så vis har slutsatser kring vilka länkar som är betydelsefulla för kvinnor respektive män kunnat dras.

Kvinnors och mäns värderingar kring cykel

Trygghet värderas som viktigare av kvinnor än av män, vilket hänger samman med gruppernas olika sårbarhet, rädsla för att utsättas för brott (särskilt sexualbrott).

Genom trygghetsbedömningar i Lund konstaterades att 32 av de 71 saknade länkarna (45 procent) i cykelvägnätet i Lunds kommun har stor trygghetspotential. En satsning på dessa 32 länkar har en stor potential att bidra till trygghet och därmed till kvinnors mobilitet.

En grundläggande aspekt i en analys utifrån ett jämställdhetsperspektiv är hur kvinnor och män har varit delaktiga i de beslutsprocesser som har resulterat i förslaget på inriktning för utveckling av cykelinfrastrukturen. Dels i framtagningen av förslaget och i genomförandet av prioriteringen, dels i de beslutsprocesser som har genomgått förslaget.

Resultaten från analysen visade att det fanns flera cykelsatsningar som inte pekats ut som prioriterade, men som har potential att särskilt gynna kvinnors cyklande. Likaså fanns det satsningar som angavs som prioriterade, men som har en relativt liten jämställdhetspotential. Resultatet av analysen medförde att kommunen justerade prioriteringsordningen för cykelåtgärder.

Vad är det lärande i exemplet?

För att kunna nå ett jämställt transportsystem är det viktigt att ha en helhetssyn på hur satsningar på transportinfrastruktur fördelar sig utifrån kvinnliga och manliga resvanor och målpunkter samt värderingar så att inte en grupp systematiskt missgynnas eller gynnas.

I den fysiska planeringen är det viktigt att vara medveten om de skillnader som faktiskt finns mellan kvinnors och mäns värderingar kopplat till trafikmiljön och cykling. Planerare kan genom utformning och reglering av trafikmiljöer påverka människors upplevelse och användning av trafikmiljöer, både genom trafiksäkerhet och på den upplevda tryggheten.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej