Stort underskott på bostäder för nyanlända

Bostadssituationen för nyanlända är fortfarande mycket ansträngd. Många kommuner runtom i landet uppger i 2018 års bostadsmarknadsenkät att det är svårt att få fram bostäder att erbjuda till nyanlända.

Även om antalet asylsökande har minskat jämfört med 2015 och 2016 pekar Migrationsverkets prognos på att ett relativt stort antal människor kommer att söka asyl i Sverige de närmaste åren. Det innebär att efterfrågan på bostäder för nyanlända kommer att fortsätta vara hög.

Stort underskott på bostäder för nyanlända

I 2018 års bostadsmarknadsenkät bedömer 225 kommuner att de har ett underskott på bostäder för nyanlända personer. Det är en liten minskning jämfört med förra året, då 255 kommuner gjorde samma bedömning. De 225 kommunerna återfinns i alla kommungrupper.

På två år har antalet kommuner som bedömer att det finns ett underskott på bostäder för nyanlända personer minskat från 272 kommuner, vilket kan tolkas som att det har skett en viss stabilisering. Underskottet är dock fortfarande alarmerande högt.

I år är det 50 kommuner som bedömer att de har balans på bostäder för nyanlända, vilket ska jämföras med 30 kommuner 2017 och 12 kommuner 2016. En kommun uppger överskott, vilket inte någon kommun gjorde förra året.

Totalt är det 14 kommuner som inte har besvarat frågan. Av dessa tillhör 12 gruppen kommuner med färre än 25 000 invånare, och 2 av kommunerna tillhör gruppen högskoleorter med fler än 75 000 invånare (Sundsvall och Umeå). Båda dessa kommuner uppgav underskott i förra årets enkät.

Diagram läget nyanlända
Läget på bostadsmarknaden för nyanlända, januari 2018. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Generell brist på hyresrätter ligger bakom underskottet

Den vanligaste orsaken till underskottet är att det finns ett generellt underskott på hyreslägenheter i kommunerna. Totalt 201 kommuner har angett denna orsak.

Övriga anledningar till underskott på bostäder för nyanlända personer uppges vara:

  • underskott på lägenheter med rimlig hyresnivå (108 kommuner)
  • underskott på stora lägenheter (107 kommuner)
  • underskott på små lägenheter (88 kommuner)
  • hyresvärdarna ställer höga krav på inkomst eller anställning (86 kommuner)
  • hyresvärdarna godkänner inte etableringsersättning som inkomst (57 kommuner)
  • hyresvärdarna är obenägna att ta emot stora barnfamiljer (24 kommuner).

Av dessa alternativ är "underskott på lägenheter med rimlig hyresnivå" det näst vanligaste alternativet i 2018 års enkät. I förra årets enkät kom detta alternativ på fjärde plats med 86 kommuner som valde detta alternativ som den vanligaste orsaken till underskott på bostäder för nyanlända personer.

Det kan också vara värt att notera att alternativet "underskott på stora lägenheter" i år har gått om alternativet "underskott på små lägenheter". Alltså är underskott på stora lägenheter en större orsak till underskott på bostäder för nyanlända personer i 2018 års enkät.

Lång kötid och brist på lämpliga lägen bidrar också till underskottet

En annan orsak till underskott på bostäder för nyanlända är att det generellt är brist på bostäder i kommunen – inte bara på hyresrätter. Vidare är det svårt att hitta lediga bostäder i lämpliga lägen, till exempel på rimligt avstånd till allmänna kommunikationer.

Ett annat problem som några kommuner beskriver är att bristen på hyresrätter gör kötiderna långa, vilket gör det svårt för nyanlända att få tag i en hyresrätt. En del hyresrätter förmedlas dessutom via kontakter med privata hyresvärdar. Några kommuner anger att när många nyanlända bosätter sig i kommunen på egen hand, så kallat egenbosatta (EBO), bidrar detta till underskottet på bostäder.

Fortsatt många bostadssökande nyanlända de närmaste åren

Enligt Migrationsverkets statistik fanns det den 1 april 2018 cirka 66 000 asylsökande i Migrationsverkets mottagningssystem. Sedan 2016 gäller en tidsbegränsad lag som begränsar möjligheten till permanent uppehållstillstånd. Istället beviljas uppehållstillstånd på max tre år. Begränsningar har även införts när det gäller anhöriginvandring.

Trots detta kommer antalet bostadssökande nyanlända att vara fortsatt högt under de närmaste åren. Det innebär stora utmaningar för många kommuner när det gäller att tillhandahålla bostäder.

Bostadsbristen kan leda till att kommunerna inte kan dra fördel av de möjligheter som ett ökat antal nyanlända ger. Eftersom merparten av de nyanlända är i arbetsför ålder kan det innebära möjligheter till tillväxt och utveckling, till exempel för kommuner med en åldrande befolkning. Bristen på bostäder kan leda till att dessa möjligheter går förlorade.

Asylsökande / Nyanländ

Asylsökande kan välja att bo på Migrationsverkets anläggningsboenden (ABO) eller i eget boende (EBO) under tiden som deras asylansökan prövas. När de asylsökande som har bott i ABO har beviljats uppehållstillstånd kan de välja mellan att få hjälp med att bli anvisade för bosättning i en kommun eller hitta en bostad i en kommun på egen hand.

En nyanländ person är en före detta asylsökande som har beviljats uppehållstillstånd. Kommunernas bosättningsansvar, enligt lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, innebär att en kommun efter anvisning är skyldig att ta emot en nyanländ för bosättning. Syftet är att nyanlända ska få förutsättningar att etablera sig i samhället. Kommunanvisning av nyanlända sker via Migrationsverket.

Kommuner samarbetar runt bostäder till anvisade nyanlända

Det pågår ett omfattande arbete i kommunerna runtom i landet för att lösa bostadsfrågan för kommunanvisade nyanlända personer. Kommunerna har flera olika sätt att säkerställa att det finns bostäder till denna grupp.

Det vanligaste sättet är att kommunerna samarbetar med det allmännyttiga bostadsföretaget och med privata fastighetsägare för att få fram bostäder. I 2018 års bostadsmarknadsenkät uppger 219 kommuner att de har ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget, och 110 kommuner uppger att de har ett regelbundet samarbete med privata fastighetsägare. Totalt 97 kommuner har ett regelbundet samarbete med både det allmännyttiga bostadsföretaget och med privata fastighetsägare.

Det är 90 kommuner som svarar att de tar kontakt med det allmännyttiga bostadsföretaget vid behov, och 117 kommuner svarar att de tar kontakt med privata fastighetsägare vid behov.

Diagram samarbete nyanlända
Kommuner med regelbundet samarbete med allmännyttiga och privata hyresvärdar för att säkerställa att det finns bostäder för nyanlända personer, januari 2018. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Vissa kommuner blockhyr bostäder

En annan möjlighet som kommunerna har är att blockhyra bostäder. Det innebär att kommunen hyr lägenheter i ett eller flera bostadshus från ett bostadsföretag eller en fastighetsägare, för att sedan hyra ut lägenheterna i andra hand. Vid en jämförelse med 2017 års enkätsvar är det ungefär lika många kommuner som blockhyr bostäder för detta ändamål – 69 kommuner i årets enkät jämfört med 64 kommuner i förra årets enkät.

Några kommuner hyr ut kommunens bostadsrätter och småhus

En företeelse som också blir vanligare, även om den fortfarande utgör en liten andel, är att kommunerna hyr ut egna bostadsrätter eller småhus. I årets enkät svarar 51 kommuner att de har egna bostadsrätter eller småhus som hyrs ut. Det kan jämföras med 2017, då 52 kommuner gav samma svar.

Andra åtgärder för att lösa bostadssituationen är att

  • samarbeta med olika aktörer på bostadsmarknaden för att få igång bostadsbyggandet
  • bygga modulbostäder med tidsbegränsat bygglov
  • bygga om lokaler till bostäder.

En del kommuner hyr bostäder från privatpersoner eller avtalar med privatpersoner att hyra ut hela eller delar av bostaden till nyanlända.

I år är det 16 kommuner som inte har svarat på frågan om hur kommunen arbetar för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända personer. År 2017 var det 6 kommuner som inte besvarade frågan.

De flesta egenbosatta nyanlända söker bostad på egen hand

På frågan om hur kommunen arbetar med bostadsförsörjningen för nyanlända som själva har bosatt sig i kommunen, så kallat egenbosatta (EBO), är det vanligaste svaret att kommunerna hänvisar de egenbosatta nyanlända till den ordinarie bostadsmarknaden. Det betyder alltså att de nyanlända personerna söker bostad på egen hand. De nyanlända som själva har bosatt sig i kommunen behandlas då på samma sätt som övriga personer som söker bostad. Samtidigt tillhandahåller många kommuner kontaktuppgifter till olika fastighetsägare för att underlätta möjligheten att hitta en bostad.

Bostäder för nyanlända kan ingå i kommunernas riktlinjer

Någon kommun förklarar att bostäder för gruppen nyanlända inkluderas i program och riktlinjer för den generella bostadsförsörjningen. En del kommuner poängterar att om det är barnfamiljer som är i behov av bostad, till exempel vid familjeåterförening, så försöker man hitta lösningar på bostadsbehovet omgående med hänvisning till barnperspektivet och socialtjänstlagen.

Flera kommuner förklarar att de särskilda insatserna för att få fram bostäder framför allt gäller de nyanlända som har anvisats till kommunen

I fördjupningsfliken redovisas svaren på ett urval av frågorna från enkäten.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej