Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning

Uppgifterna i 2018 års bostadsmarknadsenkät visar på en ökad aktivitet i kommunerna när det gäller att arbeta strategiskt och långsiktigt med frågor kring bostadsförsörjningen.

Varje mandatperiod ska kommunfullmäktige anta riktlinjer för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna visar vad kommunen vill med det befintliga bostadsbeståndet och hur planeringen av nya bostäder ser ut.

Allt fler kommuner tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen

I 2018 års bostadsmarknadsenkät uppger 238 kommuner att kommunfullmäktige har antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen. Totalt 39 kommuner har svarat att de saknar riktlinjer. Bland de kommuner som saknar riktlinjer finns framför allt kommuner med färre än 25 000 invånare, men även några kommuner i storstadsområdena.

Karta riktlinjer
Kommuner som antagit riktlinjer för bostadsförsörjning under förra mandatperioden eller senare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018, Boverket. Klicka på kartan för att se den i större format. Illustration: Boverket

Vanligast med riktlinjer för antal bostäder per år

Målen i riktlinjerna är ofta kvantitativa, att de slår fast att kommunen ska bygga ett visst antal bostäder per år. Drygt hälften av landets kommuner (156) har svarat att riktlinjerna innehåller mål eller uttalade ambitioner som är särskilt inriktade mot grupper med låga inkomster eller som på annat sätt har en svag ställning på bostadsmarknaden.

Allt fler kommuner har aktuella riktlinjer

Av de 238 kommuner som svarat att de har riktlinjer för bostadsförsörjningen har 233 angett vilket år riktlinjerna antogs. Av dessa är 223 antagna under innevarande eller föregående mandatperiod, det vill säga år 2011 eller senare. Det motsvarar 77 procent av landets samtliga kommuner.

De senaste åren har det skett en kraftig ökning av antalet kommuner som antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen. Förra året var motsvarande andel 62 procent, och året dessförinnan 48 procent.

Riktlinjer är vanligare i kommuner med brist på bostäder

De kommuner som saknar riktlinjer för bostadsförsörjningen har i högre grad balans eller överskott på bostäder än de kommuner som har antagit riktlinjer. Av de 238 kommuner som har riktlinjer uppger 209 att de har underskott på bostäder. I 28 av kommunerna är det balans på bostadsmarknaden, medan endast en kommun med riktlinjer har överskott på bostäder.

Lagen om bostadsförsörjning leder till fler riktlinjer

Det finns flera förklaringar till varför fler kommuner än tidigare tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. En viktig förklaring är att den förnyade bostadsförsörjningslagen förtydligar kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen. En annan förklaring är att befolkningsökningen lett till en större efterfrågan på bostäder. Detta märks även i kommuner där efterfrågan inte har varit särskilt hög tidigare.

Ytterligare en viktig förklaring är att kommunbonusen förutsätter att det finns riktlinjer för bostadsförsörjningen. Det är ett statsbidrag som, kopplat till bostadsbehovet hos nyanlända, ska stödja kommunerna att bygga mer.

Tydligare krav på kommunernas arbete

Med hjälp av riktlinjerna ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen och bland annat redovisa vilken hänsyn kommunen har tagit till nationella och regionala mål, planer och program, som har betydelse för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen och andra regionala organ ska också ha möjlighet att yttra sig över kommunens planering av bostadsförsörjningen. Om en kommuns riktlinjer inte motsvarar kraven kan regeringen förelägga kommunen att arbeta fram nya.

För att främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet ska riktlinjerna användas som underlag för kommunernas arbete med planläggning. Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet fördes in i plan- och bygglagen (2010:900) år 2014 som ett allmänt intresse som kommunerna ska främja.

Riktlinjerna ger underlag inför nybyggen och anpassningar

Planering för bostadsförsörjning handlar om att analysera och bedöma behovet av bostäder utifrån den befolkning som finns i kommunen. Stämmer utbudet av bostäder och boendeformer med dagens behov? Möter utbudet den framtida efterfrågan? Vilka bostadsbehov finns för särskilda grupper? Kommunerna behöver veta svaret på bland annat dessa frågor för att kunna planera vad som behöver byggas nytt och veta vilka anpassningar de behöver göra i sitt befintliga bestånd.

Planeringen ger beredskap inför förändringar

Kommunen styr inte ensidigt över utvecklingen på bostadsmarknaden. Den behöver ske i samverkan med andra aktörer, som fastighetsägare och byggherrar. Kommunens roll är bland annat att kontinuerligt analysera läget på bostadsmarknaden och skapa förutsättningar för den önskade utvecklingen.

En väl förankrad bostadspolitisk strategi är central för att kunna fatta snabba beslut när det behövs. Det är viktigt att ta fram kunskapsunderlag även i kommuner där det inte är aktuellt med någon utbyggnad för tillfället. Då är kommunen beredd och vet vilken inriktning som är lämplig för kommunens utveckling den dagen någon visar intresse för att bygga bostäder.

Varför har inte alla kommuner riktlinjer enligt lagkravet?

Några exempel på orsaker till att en del kommuner saknar riktlinjer är

  • resursbrist i kommunen
  • att kommunen arbetar med att ta fram dem under året
  • att kommunen är så liten och byggandet så begränsat att man har överblick ändå
  • att det framtagna programmet inte är antaget, eftersom politikerna inte är överens eller anser att förslaget behöver arbetas om.

Läs mer om kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen i Kommunernas bostadsförsörjning – en handbok, se länk under "Relaterad information".

Under fördjupningsfliken kan du se fördelningen av samtliga svar på enkätens frågor om bostadsförsörjning.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej