Stort underskott på bostäder för nyanlända

Bostadssituationen för nyanlända är fortfarande mycket ansträngd. Många kommuner runt om i landet uppger i årets bostadsmarknadsenkät att det är svårt att få fram bostäder som de kan erbjuda nyanlända. Även om antalet asylsökande har minskat jämfört med 2015 pekar Migrationsverkets prognos på att ett relativt stort antal människor kommer att söka asyl i Sverige de närmaste åren. Det innebär att efterfrågan på bostäder för nyanlända kommer att fortsätta vara hög.

Stort underskott på bostäder för nyanlända

I 2017 års bostadsmarknadsenkät bedömer 255 kommuner, eller 88 procent, att de har ett underskott på bostäder för nyanlända personer. Det är dock en liten minskning jämfört med förra året då 272 kommuner, eller 94 procent, gjorde samma bedömning. De 255 kommunerna återfinns i alla kommungrupper.

I år är det 30 kommuner som bedömer att de har balans på bostäder för nyanlända, vilket ska jämföras med förra årets 12 kommuner. Ingen kommun uppger överskott, vilket 2 kommuner gjorde förra året. Det är 5 kommuner som inte har besvarat frågan.

Diagrammet visar att 255 av landets 290 kommuner uppger att de har ett underskott på bostäder för nyanlända personer, enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2017.
Läget på bostadsmarknaden för nyanlända, januari år 2017. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Den vanligaste orsaken till underskottet är att det finns ett generellt underskott på hyreslägenheter i kommunerna. Totalt 243 kommuner har angett denna orsak.

Övriga anledningar till underskott på bostäder för nyanlända personer uppges vara:

  • underskott på små lägenheter (105 kommuner)
  • underskott på stora lägenheter (103 kommuner)
  • underskott på lägenheter med rimlig hyresnivå (86 kommuner)
  • hyresvärdarna ställer höga krav på inkomst eller anställning (66 kommuner)
  • hyresvärdarna är obenägna att ta emot stora barnfamiljer (17 kommuner).

Andra orsaker som anges är att det generellt är brist på bostäder, och att det är svårt att hitta lediga bostäder i lämpliga lägen, till exempel på rimligt avstånd till allmänna kommunikationer. Ett annat problem som några kommuner beskriver är att bristen på hyresrätter gör det svårt för nyanlända att få tag i en hyresrätt eftersom förmedling av dessa sker via köer med långa väntetider i allmännyttan eller via kontakter med privata hyresvärdar.

Enligt Migrationsverkets statistik fanns det den 1 maj 2017 cirka 97 500 asylsökande i Migrationsverkets mottagningssystem. Sedan 2016 gäller en tidsbegränsad lag som begränsar möjligheten till permanent uppehållstillstånd och istället beviljas uppehållstillstånd på max 3 år. Begränsningar har även införts när det gäller anhöriginvandring. Antalet bostadssökande nyanlända kommer trots det vara fortsatt hög under de närmaste åren. Det innebär stora utmaningar för många kommuner när det gäller att kunna tillhandahålla bostäder.

Bostadsbristen kan leda till att kommuner inte kan dra fördel av de möjligheter som ett ökat antal nyanlända ger. Eftersom merparten av de nyanlända är i arbetsför ålder kan det innebära möjligheter till tillväxt och utveckling, till exempel för kommuner med en åldrande befolkning. Bristen på bostäder kan leda till att dessa möjligheter går förlorade.

Fakta om bosättning för nyanlända

Asylsökande kan välja att bo på Migrationsverkets anläggningsboenden (ABO) eller i eget boende (EBO) under tiden som asylansökan prövas. När de asylsökande som har bott i ABO har beviljats uppehållstillstånd kan de välja mellan att få hjälp med att bli anvisade för bosättning i en kommun eller hitta en bostad i en kommun på egen hand.

En nyanländ person är en före detta asylsökande som har beviljats uppehållstillstånd. Kommunernas bosättningsansvar, enligt lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, innebär att en kommun efter anvisning är skyldig att ta emot en nyanländ för bosättning. Syftet är att nyanlända ska få förutsättningar att etablera sig i samhället. Kommunanvisning av nyanlända sker via Migrationsverket.

Samarbete för att säkerställa bostäder till anvisade nyanlända

Det pågår ett omfattande arbete i kommunerna runt om i landet för att lösa bostadsfrågan för kommunanvisade nyanlända personer. Kommunerna har flera olika tillvägagångssätt för att säkerställa att det finns bostäder till denna grupp. Det vanligaste sättet är att kommunerna samarbetar med det allmännyttiga bostadsföretaget och med privata fastighetsägare för att få fram bostäder. I årets bostadsmarknadsenkät uppger 223 kommuner att de har ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget och 110 kommuner uppger att de har ett regelbundet samarbete med privata fastighetsägare. Totalt 94 kommuner har ett regelbundet samarbete med både det allmännyttiga bostadsföretaget och med privata fastighetsägare.

En mindre andel, 32 kommuner, svarar att de tar kontakt med det allmännyttiga bostadsföretaget vid behov, medan 88 kommuner svarar att de tar kontakt med privata fastighetsägare vid behov.

Diagrammet visar att 223 kommuner har ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget för att få fram bostäder till kommunanvisade nyanlända personer, enligt bostadsmarknadsenkäten 2017. 110 kommuner uppger att de har ett regelbundet samarbete med privata fastighetsägare. Totalt 94 kommuner har ett regelbundet samarbete med både det allmännyttiga bostadsföretaget och med privata fastighetsägare.
Kommuner med regelbundet samarbete med allmännyttiga och privata hyresvärdar för att säkerställa att det finns bostäder för nyanlända personer, januari år 2017. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Andra sätt att säkerställa bostäder

En annan möjlighet som kommunerna har, för att säkerställa bostäder för kommunanvisade nyanlända, är att blockhyra bostäder. Det innebär att kommunen hyr lägenheter i ett eller flera bostadshus från ett bostadsföretag eller en fastighetsägare, för att sedan hyra ut lägenheterna i andra hand. Vid en jämförelse med förra årets enkätsvar har det skett en ökning i antalet kommuner som blockhyr bostäder för detta ändamål. Cirka 22 procent av kommunerna uppger i årets enkät att de blockhyr bostäder som ett komplement till andra samarbeten eller insatser, att jämföra med förra årets 12 procent. En företeelse som också blir vanligare, även om det fortfarande utgör en liten andel, är att kommunerna har egna bostadsrätter eller småhus som hyrs ut. I årets enkät svarar 18 procent av kommunerna att de har egna bostadsrätter eller småhus som hyrs ut, vilket kan jämföras med förra årets 8 procent.

Andra åtgärder för att lösa bostadssituationen är att samarbeta med olika aktörer på bostadsmarknaden för att få igång bostadsbyggandet, att bygga modulbostäder (med tidsbegränsat bygglov) eller att bygga om lokaler till bostäder. En del kommuner hyr in bostäder från privatpersoner eller avtalar med privatpersoner att hyra ut hela eller delar av bostaden.

Bostäder för nyanlända egenbosatta

På frågan om hur kommunen arbetar med bostadsförsörjningen för nyanlända som själva har bosatt sig i kommunen, så kallat egenbosatta (EBO), är det vanligaste svaret att kommunerna hänvisar de egenbosatta nyanlända till den ordinarie bostadsmarknaden, det vill säga att söka bostad på egen hand. De nyanlända som själva har bosatt sig i kommunen behandlas på samma sätt som övriga personer som söker bostad, men många kommuner tillhandahåller kontaktuppgifter till olika fastighetsägare för att underlätta möjligheten att hitta en bostad. Flera kommuner förklarar att särskilda insatser framförallt görs till nyanlända som anvisats till kommunen.

Några kommuner poängterar att om det är barnfamiljer som är i behov av bostad, till exempel vid familjeåterförening, så försöker man omgående hitta lösningar på bostadsbehovet, med hänvisning till barnperspektivet och socialtjänstlagen.

I fördjupningsfliken redovisas svaren på ett urval av frågorna från enkäten.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej