På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Seminarier med länsstyrelserna 2019

Under september och oktober 2019 har Boverket liksom föregående år delat upp den årliga genomgången med länsstyrelserna på tre seminarier, där länsstyrelserna träffats i mindre grupper och presenterat sina regionala bostadsmarknadsanalyser för Boverket, departementet och varandra. Departementet deltog vid samtliga tillfällen.

Tillfälle till erfarenhetsutbyte

Genom att arrangera seminarier med länsstyrelserna ges det tillfälle till diskussioner och erfarenhetsutbyte. Samtidigt är det en möjlighet för länsstyrelserna att redovisa sin analys för Boverket och departementet. Intresset för att delta vid träffarna var stort även i år och 19 av 21 länsstyrelser deltog.

Upplägget att träffas, och särskilt i mindre grupper, har av många upplevts som givande och det hade varit svårare att få ut samma information och samtal i en större grupp.

En kvinna pekar på en bild och informerar om bostadssituationen inför några åhörare.
Seminarium med länsstyrelser 2019. Foto: Marie Sand

Seminarierna är också ett bra tillfälle att prata om länsstyrelsernas interna arbetssätt, val av statistikkällor, val av spridningssätt, fokus på enskilda sakfrågor eller liknande. Det är en form av erfarenhetsutbyte som utgör en del i omvärldsbevakningen. För Boverket är seminarierna ett tillfälle att aktivt stödja länsstyrelserna i deras arbete att lämna råd, information och underlag till kommunerna. Det är även ett sätt för Boverket att ta del av länsstyrelsernas erfarenheter samt ett komplement till de skriftiga rapporterna.

Årets seminarier var liksom förra året heldagsarrangemang där det utöver presentationer och diskussioner om de regionala bostadsmarknadsanalyserna gavs information från SCB om bostadsstatistik.

Stöd i arbetet

Resursfördelningen bland de som arbetar med analyserna på länsstyrelserna ser olika ut. Många arbetar ensamma och för dem kan träffarna fungera som ett stöd, där man kan träffas och utbyta erfarenheter om arbetsmetoder och arbetssätt, underlagsmaterial och statistik. Träffarna upplevs som värdefulla, inte minst för dem som är nya i arbetet med att ta fram analyser.

Ur diskussionerna

Nedan följer ett urval ur diskussionerna som fördes vid de tre seminarierna.

  • De flesta län pekar på ett stort behov av bostäder för äldre. Samtidigt har många kommuner prioriterat det generella investeringsstödet för hyresbostäder framför investeringsstödet som riktar sig specifikt till bostäder för äldre. Enligt länen är en förklaring att det inte alltid är nödvändigt att bygga bostäder som riktar sig specifikt till äldre. I många fall räcker det med en vanlig hyresrätt. Då fungerar det generella stödet.
  • Många kommuner har svårt att klara bostadsförsörjningen för personer med nedsatt funktionsförmåga. Man köper ibland plats för dessa personer i andra kommuner, vilket kan få negativa konsekvenser för personernas sociala liv, eftersom det försvårar för anhöriga att hälsa på. Det är viktigt att titta på hur kommunen jobbar för att lösa behovet av bostad till den här gruppen. Flera län delar erfarenheten att det kan finnas en motvilja mot att lösa behovet av bostäder för personer med särskilda behov i den egna kommunen. Problemet med att olika behov blandas inom gruppboenden lyftes också. Det fungerar bra organisationsmässigt men inte för de enskilda personerna. En kostnadsfråga för kommunen. Kommunen har gjort det den behöver göra enligt lagen vilket gör det svårt att överklaga.
  • Ett flertal län, bestående av många glesbygdskommuner, påtalade problemet med att det inte finns marknadsmässiga förutsättningar för att bygga bostäder. Låga marknadsvärden i kombination med höga produktionskostnader lockar inte byggherrar. Det skapar även svårigheter för byggherrar att få lån. Avsaknaden av marknad visar sig också i låg omsättning på andrahandsmarknaden. Norrbottens län beskrev problemet med att de låga marknadsvärdena gör så att bostäder inte kommer ut för försäljning, och därmed inte görs tillgängliga, trots att det finns ett behov.
  • Incitamenten att flytta till nyproduktion är svaga, eftersom nyproduktion är förenat med dyra boendekostnader och ofta förtätad bebyggelse – något som länen konstaterar inte bara är ett storstadsfenomen, utan gäller över hela landet. Nyproduktionshyrorna har stuckit iväg och idag ser vi ett stort gap gentemot hyrorna i det äldre beståndet. Marknaden för det specifika segmentet är mättad och det finns ett behov av att analysera efterfrågan. Vad har folk råd med?
  • Renoveringsbehoven i miljonprogrammet är ett aktuellt problem. Vad händer med dem som inte kommer ha råd att bo kvar?
  • Ett problem som många kommuner har är att bostäder finns, men inte tillräckligt attraktiva. Bostäder som till exempel ligger i fel lägen blir mindre attraktiva. En bidragande faktor är ofta brist på kollektivtrafik. En del bostäder står sannolikt tomma av den anledningen. Vissa kan övergå till att bli fritidsbostäder, medan andra lämnas att förfalla.
  • Det finns en del projekt runt om i landet som går ut på att locka människor till landsbygden. Hus som står tomma på landsbygden marknadsförs till personer som söker ett lantligt självförsörjande liv. Det förekommer också att tyskar köper hus på landet som de rustar upp.
  • Hur är kunskapen om olika gruppers bostadsefterfrågan? Behovet av bostäder till ungdomar uttalas ofta ”liten etta”, men är det så de vill bo? I glesbygden är det många unga som börjar arbeta i tidig ålder och är snabba med att vilja köpa sig ett hus. Här måste det finnas möjligheter för ungdomar att kunna köpa en bostad då det ofta är brist på lediga hyresrätter. Vad gäller äldre personers boende, och möjligheter att bo kvar, kan det ibland räcka med att boendet är i markplan eller att det finns tillgång till hiss. Hiss är en stor fördel även för barnfamiljer.
  • Äldre personer uppmanas i debatten att flytta för att på så sätt frigöra hus och kvadratmeter boyta. Husen de lämnar påstås generera stora summor pengar, med vinst som kan stoppas in i en nyproducerad lägenhet. Men det är ett storstadsperspektiv. På landsbygden är inte villorna lika mycket värda. Senior- och trygghetsbostäder är dyra och betalningsförmågan hos många pensionärer, särskilt på landsbygden, är låg.
  • De bostäder som byggs tenderar att bli till ytan små, för att hushållen ska ha råd att betala. Investeringsstödet premierar också små bostäder. Vad kan detta få för konsekvenser för våra städer och för de stadsdelar som växer fram?
  • Vilken typ av bostäder behöver tillkomma? Osäkerheten över hur behovet ser ut är en anledning till att det är svårt för många kommuner att i bostadsmarknadsenkäten svara på hur stort det kvantitativa underskottet är. Fokus borde flyttas från bostadsbyggande till bostadsförsörjning. Jobba mer med det befintliga beståndet – vad renoveringar och tillgänglighetsanpassningar kan innebära för bostadsförsörjningen.  
  • Det finns ett behov av att analysera de sociala konsekvenserna av en fortsatt obalans på bostadsmarknaden för särskilda grupper såsom ungdomar, studenter, nyanlända, äldre personer med låga inkomster, samt för personer med funktionsnedsättning.

    Deltagare på seminarium om bostadsmarknadsanalyser 2019.
    Seminariedeltagare, Regionala bostadsmarknadsanalyser 2019. Foto: Filippa Egnér
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej