På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Behov av bostadsbyggande 2021–2029

Granskad:

Med anledning av att Statistiska centralbyrån (SCB) den 28 april i år publicerade sin årliga framskrivning av den nationella befolkningsutvecklingen fram till år 2070, har Boverket nu reviderat sin beräkning över det framtida bostadsbyggnadsbehovet. I avvaktan på att nya regionala beräkningar av bostadsbyggnadsbehovet görs för perioden 2021–2030 revideras nu den tidigare beräkningen på nationell nivå som Boverket publicerade i december 2020 för perioden 2020–2029. Vi har beaktat SCB:s nya befolkningsframskrivning och att befintligt bostadsbestånd förändrats då ett år av prognosperioden nu förflutit.

Behovet av nya bostäder fram till och med 2029 beräknas nu till 530 000 eller knappt 59 000 årligen med en relativt jämn fördelning av behovet över hela perioden (jmf. figur 1). SCB publicerade även framskrivningar med alternativa antaganden om bland annat migrationens utveckling. Om bostadsbehovet beräknas utifrån antagande om högre migration stiger behovet till 574 000 medan det blir väsentligt lägre, 448 000, med ett antagande om lägre migration.

SCB:s nya befolkningsframskrivning

SCB publicerar befolkningsframskrivningar varje år, men vart tredje år gör man mer omfattande modellberäkningar samt även framskrivningar med alternativa antaganden och 2021 är ett sådant år. SCB har i år skrivit ner framskrivningen av den framtida befolkningen i riket jämfört med motsvarande framskrivning för ett år sedan. Orsaken till denna nedskrivning är dels att Migrationsverket skrivit ner sina prognoser för invandringen de närmaste åren, dels att antaganden om barnafödandet justerats ner (se ”Sveriges framtida befolkning 2021–2070” under Relaterad information). I figur 1 framgår den nya befolkningsframskrivningen inklusive faktisk befolkningsutveckling 2020 i relation till förra årets framskrivning.

Figur 1: Årliga befolkningsförändringar jämfört med föregående framskrivning:

Figuren visar årliga befolkningsförändringar jämfört med föregående framskrivning
Illustration: Boverket

Av figur 1 framgår att befolkningsutvecklingen 2020 var väsentligt lägre än vad SCB antog för ett år sedan (drygt 36 000 lägre än prognostiserat). Det framgår också i figuren att SCB framgent nu tror att befolkningen kommer att utvecklas i en långsammare takt än vad man antog för ett år sedan (även om de årliga skillnaderna successivt minskar). Den nya framskrivningen ligger tämligen stabilt kring en befolkningsökning om strax under 50 000 årligen. År 2029 tror SCB idag att rikets befolkning kommer att vara 233 000 färre än den bedömning man gjorde för ett år sedan. För behovet av bostäder under beräkningsperioden är det dock väsentligt att notera att av den totala nedskrivningen utgörs 132 000 av personer under 20 år.

Boverkets beräkning av det framtida bostadsbyggnadsbehovet

Att SCB:s befolkningsframskrivning till år 2029 nu är väsentligt lägre än vad den var när Boverket gjorde sin senaste beräkning innebär att bostadsbyggnadsbehovet nu kommer att vara lägre än i tidigare beräkning. Det faktum att bostadsbyggandet år 2020 översteg vad den faktiska befolkningsökningen under året motiverar, innebär att det sedan 2006 uppbyggda bostadsunderskottet minskar, vilket även det minskar det framtida bostadsbyggnadsbehovet. Detta leder till en revidering av bostadsbyggnadsbehovet vilket framgår i tabell 1. Fotnot: Boverket presenterade förra året fyra olika nationella beräkningar och det är beräkningen som betecknades ”SCB, Justerade kvoter” som nu reviderats – se tabell 4.4 i Boverket Rapport 2020:32. Det innebär i korthet att vi utgår från SCB:s regionala framskrivningsmodell och använder justerade och mer realistiska antaganden kring verklig hushållsbildning jämfört med det observerbara.

Tabell 1. Boverkets reviderade byggbehovsberäkning enligt SCB:s huvudalternativ samt alternativa antaganden angående framtida migration, 2021–2029:

Befolkningsprognos Totalt behov Årligt behov
Huvudalternativ 530 000 58 900
Alt. hög migration 574 000  63 800 
Alt. låg migration 448 000 49 800

Vilket framgått i flera tidigare beräkningar av det framtida bostadsbyggnadsbehovet, kan det totala behovet delas upp i tre olika komponenter. I tabell 2 framgår hur det totala behovet om 530 000 respektive det årliga behovet om 58 900 nya bostäder till 2029 sammanhänger med dessa tre komponenter. 

Tabell 2. Det totala behovets fördelning på tre delkomponenter:

Delkomponent Totalt behov (2020 års beräkning) Årligt behov (procent)
Hushållsutveckling och beståndsutveckling 320 500 (416 000) 35 600 (60,4)
Latent behov (Initialt underskott 2021) 181 600 (200 000) 20 200 (34,3)
Bostadsbuffert 27 900 (31 000) 3 100 (5,3)
Totalt byggbehov 530 000 (647 000) 58 900

I tabell 2 framgår att den viktigaste förklaringen till att behovet minskar, bortsett ifrån att ett års bostadsproduktion självfallet gör sitt till, är den framtida minskning av den förväntade hushållsökningen som SCB:s nya befolkningsframskrivning innebär. Därutöver minskas behovet också av att det sedan år 2006 uppbyggda bostadsunderskottet i viss grad har kunnat betas av genom en relativt hög bostadsproduktion i förhållande till befolkningsutvecklingen under året. Det fortsatt höga årliga behovet av bostäder förklaras fortfarande främst av att antalet framtida hushåll beräknas öka, men en viktig anledning är också att det stora underskott som byggts upp under lång tid behöver byggas ikapp.

Bedömning av det aktuella läget

  • Bostadsbyggandet har de senaste par-tre åren legat fullt i paritet med befolkningsökningen vilket medfört att det uppbyggda underskottet minskat något efter att under lång tid successivt ha ökat - se figur 2. Enligt prognoserna för de kommande par åren kan underskottet fortsätta att minska. Men trots att underskottet minskar tack vara ett relativt högt byggande i förhållande till befolkningsökningen når ändock inte byggvolymen riktigt upp till den takt som skulle behövas för att inte det underskott som byggts upp under lång tid ska bestå även bortom Boverkets beräkningshorisont.
Diagram som visar stort underskott byggts upp sedan 2006, men minskat sedan 2018
Illustration: Boverket

Figur 2 visar hur ett underskott av bostäder byggts upp sedan år 2006, då befolkningen började öka snabbare än bostadsbyggandet. I takt med att bostadsbyggandet successivt har ökat och att befolkningsökningen börjat avta har underskottet efter år 2017 minskat eftersom det tillkommit fler bostäder än vad som motiveras av befolkningsökningen.

  • Befolkningsutvecklingen under perioden är tämligen jämnt fördelad över tiden på ett nationellt plan vilket indikerar att en förhållandevis hög nivå behövs under relativt lång tid. Behoven är dock inte så stora som var fallet för några år sedan på grund av att befolkningsökningarna förväntas bli lägre än tidigare antagits. Detta innebär förbättrade möjligheter för bostadsproduktionen att ligga i linje med behoven och också en möjlighet att förbättra bostadsförsörjningsläget på bostadsmarknaden.
  • Den förändrade situationen innebär att ökat fokus nu behöver fästas på vad som produceras och var detta sker. Det är således av stor vikt att bostäder produceras där de geografiskt behövs och att de behövda bostäderna produceras till priser som möjliggör att de också kan efterfrågas. När det gäller bostadsbyggandets rumsliga dimension så tycks marknaden hittills lösa produktionen väl då den absoluta majoriteten av bostäderna de senaste åren har producerats där det regionala behovet är lokaliserat. Boverket kommer att återkomma till denna fråga senare under året då nya regionala beräkningar över bostadsbyggnadsbehovet kommer presenteras.
  • Då är utmaningen större när det gäller att få fram bostäder som är ekonomiskt överkomliga så att de behövda bostäderna också kan efterfrågas av de hushåll som idag ofta har stora problem med att alls komma in och etablera sig på bostadsmarknaden. Det gäller inte minst den idag unga generationen. Detta behov behöver sannolikt tillfredsställas även genom att bostäder i det befintliga bostadsbeståndet frigörs då nyproduktion för många nyetablerade hushåll blir alltför dyr.
  • Även om den förväntade framtida befolkningsökningen nu väntas bli mindre än vad tidigare antagits, vilket kan minska det framtida trycket på bostadsmarknaden, är det fortfarande viktigt att vara medveten om att antalet äldre ökar kraftigt under den närmaste tiden och Boverket har också tidigare lyft denna aspekt som kan komma att öka behovet mer än vad som framkommer i Boverkets kvantitativa beräkningar. Och denna aspekt är fortsatt lika relevant i sammanhanget då antalet personer 80 år eller äldre prognostiseras vara nästan en kvarts miljon fler 2029 än idag.

Bostadsmarknadens stora utmaning – idag och imorgon

För några år sedan behövde det tillkomma väldigt mycket bostäder i Sverige och en utmaning var då att ställa om bostadsbyggnadsbranschen från ett decennium med väsentligt lägre volymer. Vi är nu uppe i de nivåer som långsiktigt behövs och utmaningen är i stället att bibehålla takten under ett antal år och att de bostäder som produceras hamnar där de behövs och efterfrågas. Samtidigt behöver bostäder produceras eller tillhandahållas i det befintliga beståndet för de tillkommande hushållen som många gånger har en begränsad betalningsförmåga. Marknaden måste således kunna erbjuda ekonomiskt överkomliga bostäder till priser som dessa hushåll klarar av att betala. Detta är den verkligt stora utmaningen på dagens och morgondagens bostadsmarknad.

Om dessa bostadsbehov inte löses, riskerar det att få stora negativa konsekvenser för både de individer som drabbas liksom för samhället i stort. En generation unga riskerar att inte kunna starta sina vuxenliv och ta sig in på bostadsmarknaden och storstadsregionerna riskerar att bli platser dit människor har svårt att flytta in med stora följder för arbetsmarknaden och den ekonomiska tillväxten regionalt såväl som nationellt. Trångboddhet och olika typer av sociala problem blir också en logisk följd om bostadsförsörjningen inte löses för de grupper som idag står utanför bostadsmarknaden och för morgondagens som riskerar gå samma öde till mötes. Till denna utmaning ska också läggas en åldrande befolkning som leder till ett ökat antal äldre vars bostadsbehov inte alltid kan lösas inom befintligt bestånd utan kan fordra särskilda åtgärder som kan omfatta ombyggnation likväl som nybyggnation för att möta denna grupps särskilda bostadsbehov.

Avslutningsvis är det välkänt att framskrivningar och prognoser alltid är behäftade med osäkerhet och det gäller inte minst befolkningsframskrivningar och därmed också beräkningar av framtida bostadsbyggnadsbehov. Osäkerheten måste anses som särskilt relevant i dessa turbulenta pandemitider vilket kan inverka på hur migrationen utvecklas framöver men också hur bostadsefterfrågan utvecklas och därmed hur marknadens förutsättningar framöver kommer se ut. Utvecklingstendenser kan snabbt byta riktning vilket kan vara värt att ha i minnet.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen