På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Regionala byggbehovsberäkningar 2020–2029

Granskad:

Nu har Boverket genomfört nya beräkningar av det regionala behovet av bostäder – denna gång för perioden 2020–2029.

När befolkningen växer ökar normalt sett behovet av bostäder. Hur stort behovet av nya bostäder är beror bland annat på hur antalet hushåll förändras framöver, men också på hur det befintliga bostadsbeståndet ser ut.

Även om bostäder produceras utifrån rådande marknadsekonomiska förutsättningar snarare än demografiskt betingade bostadsbehov är det värdefullt att ha en uppfattning om hur behovet av nya bostäder ser ut både på kort och på lång sikt. Om den framtida befolkningens behov av bostäder inte tillfredsställs så drabbar det inte bara enskilda individer utan riskerar också att få negativa effekter för samhället i stort. Arbetsmarknaden kan påverkas negativt och därigenom hämmas också den ekonomiska tillväxten. Unga människor kan få svårare att etablera sig i samhället, trångboddheten kan öka och andra sociala problem kan uppstå.  

Så här beräknas byggbehovet

Boverket har följt det demografiskt betingade bostadsbehovet och gjort regionala beräkningar av detta sedan mitten av 1990-talet. Den senaste gjordes för perioden 2018–2027 och baserades på en kommunal fördelning med Tillväxtverkets regionala analys- och prognossystem. Nu har Boverket återigen beräknat det regionala behovet av bostäder – denna gång för tioårsperioden 2020–2029. Beräkningarna baseras på Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsframskrivning. I den här beräkningen har Boverket utvecklat beräkningsmetoden för att bättre kunna beskriva den komplexitet som finns i att ta fram en prognos. För att fördela den beräknade befolkningstillväxten används två olika modeller:

  1. SCB:s kommunala befolkningsframskrivningar
  2. En kommunal fördelning med Tillväxtverkets regionala analys- och prognossystem (Raps).

I årets byggbehovsberäkning har Boverket utvecklat känslighetsanalysen genom att göra beräkningar med såväl ojusterade som justerade hushållskvoter. Känslighetsanalysen tar hänsyn till att antalet hushåll underskattas i registerdata vilket leder till att även hushållskvoterna underskattas om de inte justeras. I den senaste byggbehovsprognosen användes endast ojusterade kvoter. En justering av kvoterna leder till att det beräknade byggbehovet blir högre. Dessa båda förändringar i beräkningsmetoden gör att Boverket nu redovisar det förväntade byggbehovet i ett intervall.  

Beräkningar har gjorts för landets 60 funktionella analysregioner (så kallade FA-regioner) som Tillväxtverket har definierat. Detta är regioner där hushåll både kan bo och arbeta inom.

Mer information om FA-regioner och regionalt analys- och prognossystem (Raps) finns att hitta på Tillväxtverkets webbplats via länkarna under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information". Där hittar du också en länk till "Befolkningsframskrivningar" på SCB:s webbplats.

Byggbehovet består av tre delar

Den första delen av det beräknade byggbehovet är befolkningsförändringen 2020–2029. Beräkningarna här baseras på Statistiska centralbyråns (SCB) nationella befolkningsprognos från april 2020. Det är en prognos som lämnades innan effekterna av pandemin var kända, vilket gör att befolkningsframskrivningen överskattar befolkningsutvecklingen på kort sikt. På längre sikt är effekterna inte kända. Den nationella befolkningsprognosen har fördelats på kommunnivå i SCB:s kommunala befolkningsframskrivningar och med hjälp av Raps-modellen. Befolkningsökningen har sedan omräknats till förväntade hushållsförändringar under prognosperioden med hjälp av hushållskvoter. Hushållskvoter speglar hur befolkningen bodde år 2011 uppdelat på kommun, ålder och kön. Eftersom det finns problem med registerdata görs även korrigeringar av hushållskvoter för att bättre spegla hur hushållen egentligen bodde i hushållskvoterna. Därutöver beaktas förväntade förändringar i det befintliga bostadsbeståndet. Boverket har även tagit hänsyn till att det behövs ett visst överskott av bostäder för att bostadsmarknaden ska fungera tillfredsställande.

Den andra delen i beräkningen av byggbehovet är den ingående balansen. Figuren nedan visar hur det initiala underskottet byggts upp sedan år 2006, eftersom antalet hushåll började öka snabbare än tillkommande bostäder efter 2006. Det är främst i samband med finanskrisen år 2008 som tillkommande bostäder genom nyproduktion och ombyggnation sjönk samtidigt som den beräknade hushållstillväxten ökade. Det ledde till att ett underskott byggdes upp fram till och med år 2017. Efter 2017 beräknas underskottet ha minskat eftersom det tillkommit fler bostäder än hushåll.

Tabell som visar uppbyggnad av initialt underskott sedan 2006
Uppbyggnad av initialt underskott sedan 2006. Illustration: Boverket

Den tredje delen i beräkningen av byggbehovet är att Boverket har tagit hänsyn till att det behövs ett visst överskott av bostäder för att bostadsmarknaden ska fungera tillfredsställande, en buffert.

Det finns några skillnader mellan den nuvarande byggbehovsberäkningen och den som användes senast. Den första är att det användes en annan modell för kommunal fördelning av befolkningen. Den andra är att kvoterna inte justerades i den tidigare beräkningen. Den tredje skillnaden är att bufferten beräknas olika.

I Boverkets rapport "Bostadsbyggnadsbehovet 2020–2029" beskrivs beräkningsmetoden och de antaganden som görs mer ingående. Du hittar en länk till rapporten under "Relaterad information".

592 000–664 000 bostäder behövs i riket

För att täcka det totala beräknade behovet behöver det tillkomma 592 000–664 000 bostäder under perioden 2020–2029. Det täcker då de tillkommande hushållen, det initiala underskottet samt en buffert på runt 30 000 bostäder. För att täcka det tillkommande behovet behöver det tillkomma 409 000–432 000 bostäder, det vill säga 41 000–43 000 bostäder årligen. Det som byggs utöver detta kommer att minska det initiala underskottet.

Av tabellen nedan framgår att det beräknade byggbehovet för riket är 592 000–664 000 bostäder, det vill säga 59 000–66 000 bostäder per år. Det motsvarar 5,71–6,43 nya bostäder per 1 000 invånare i genomsnitt. Det tillkommande behovet motsvarar 3,96–4,18 nya bostäder per 1 000 invånare i genomsnitt.

Modell Totalt bostadsbyggnadsbehov Byggbehov för tillkommande hushåll Ingående balans Buffert (5 % av byggbehovet)
SCB med ojusterade kvoter 592 000 409 000 155 000 28 000
SCB med justerade kvoter 647 000 416 000 200 000 31 000
         
Raps med ojusterade kvoter 612 000 428 000 155 000 29 000
Raps med justerade kvoter 664 000 432 000 200 000 32 000

7 av 10 bostäder behöver tillkomma i storstadsregionerna

De regionala byggbehovsberäkningarna visar att det föreligger ett byggbehov i 28–35 regioner beroende på modell, medan det i övriga 25–32 regioner inte beräknas behöva byggas med hänsyn till befolkningstillväxten. Analysen visar även att byggbehovet är koncentrerat till vissa delar av landet. De tre storstadsregionerna; Stockholm, Göteborg och Malmö-Lund, står för 70 procent av byggbehovet och de tio FA-regioner som har det högsta byggbehovet står sammantaget för 87 procent.

Samtliga regionala byggbehovsberäkningar finns som öppna data under rubriken ”På Boverket” i ”Relaterad information”. I tabellen nedan framgår resultaten för de tio FA-regioner med störst byggbehov 2020–2029.

FA-region Totalt årligt byggbehov 2020–2029 Årligt byggbehov för tillkommande hushåll 2020–2029

Årligt byggbehov per 1 000 innevånare och år

Årligt byggbehov för tillkommande hushåll per 1 000 innevånare och år

Stockholm 25 180–29 860 16 826–19 763 8,90–10,55 5,95–6,98
Göteborg 8 630–9 450 6 002–6 239 7,00–7,67 4,87–5,06
Malmö-Lund 8 260–9 670 5 845–6 584 6,89–8,07 4,88–5,49
Linköping-Norrköping 2 340–2 640 1 689–1758 5,06–5,72 3,66–3,81
Jönköping 1 910–2 150 1 349–1 437 6,52–7,34 4,60–4,90
Västerås 1 390–1580 848–904 5,02–5,72 3,07–3,28
Örebro 1 210–1 610 1 189–1 433 4,58–6,10 4,49–5,41
Halmstad 790–1 100 471–701 5,65–7,87 3,38–5,02
Kristianstad-Hässleholm 820–940 423–503 4,46–5,15 2,31–2,74
Eskilstuna 770–910 450–527 5,08–6,03 2,98–3,50
Karta över årligt byggbehov per 1 000 invånare efter FA-region.
Årligt byggbehov per 1 000 invånare efter FA-region. Källa: Boverkets behovsberäkning, 2020. Klicka på bilden för att se kartan i större format. Illustration: Boverket

Behov utöver Boverkets beräkning

För de regioner som saknar byggbehov enligt beräkningarna är det viktigt att framhålla att det kan finnas behov som exempelvis har med en åldrande befolkning att göra. Det kan bland annat vara behov av om- eller nybyggnad av bostäder. Det kan också finnas en lokal efterfrågan på nya bostäder utöver vad behovsbedömningen visar. Med SCB kommunala befolkningsframskrivningar är det 25 regioner som inte har något byggbehov, med Raps modellen är det 32 regioner.

Befolkningsutveckling uppdelat på män och kvinnor i olika ålderklasser i riket, 2020-2029.
Befolkningsutveckling uppdelat på kvinnor och män i olika åldersklasser i riket 2020–2029. Källa: SCB, bearbetat av Boverket. Klicka på bilden för att se diagrammet i större format. Illustration: Boverket

 

Diagram över befolkningsutveckling i olika åldersgrupper i FA-regioner
Befolkningsutveckling i olika åldersgrupper i FA-regioner utan beräknat byggbehov 2020–2029. Källa: SCB och Raps, bearbetat av Boverket. Klicka på bilden för att se diagrammet i större format. Illustration: Boverket

 

Befolkningsutveckling för åldersgruppen 80+ i FA-regioner utan byggbehov
Befolkningsutveckling för åldersgruppen 80+ i FA-regioner utan byggbehov 2020–2029. Källa: SCB, bearbetat av Boverket. Klicka på bilden för att se diagrammet i större format. Illustration: Boverket

 

Befolkningsutveckling för åldersgruppen 80+ i FA-regioner utan byggbehov 2020–2029
Befolkningsutveckling för åldersgruppen 80+ i FA-regioner utan byggbehov 2020–2029. Källa: Raps, bearbetat av Boverket. Klicka på bilden för att se diagrammet i större format. Illustration: Boverket
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen