På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Tillbyggnad förvanskade enbostadshus från 1950-talets mitt

Granskad:

Målet rör bygglov i efterhand för tillbyggnad av ett enbostadshus som ingick i en grupp med fyra identiska enbostadshus. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i målet bedömt att en åtgärd som medför att ett för byggnaden väsentligt karaktärsdrag försvinner är en förvanskning.

Boverket ansåg att bestämmelsen om förvanskningsförbud var ett hinder för bygglov

Boverket konstaterade i yttrandet till MÖD att aktuell byggnad ingår i en grupp om fyra snarlika byggnader som har ett exponerat läge i stadsbilden. Myndigheten bedömde att samtliga fyra byggnadervar sådana särskilt värdefulla byggnader som anges i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (PBL). Skälen för detta var:

  • Byggnaderna är präglade av en stark gestaltningside och är i huvudsak välbevarade till sin karaktär.
  • De tydliggör övergången från efterkrigstidens mera sakliga arkitektur till en arkitektur präglad av en större rikedom av material, färg och form och tydliggör därmed samhällsutvecklingen.
  • Byggnaderna rönte en stor uppmärksamhet i sin samtid.

Ett väsentligt karaktärsdrag för den aktuella byggnaden var den markerade övervåningen med sitt framspringande balkongparti som framsstår som en egen volym. Den aktuella tillbyggnaden var ett uterum som upptog hela utrymmet under balkongen och även sköt ut framför den.

Boverket konstaterade att detta ledde till att även det ombyggda garaget uppfattades som en del av bottenvåningen. Sammantaget medförde detta att övervåningen och det framspringande balkongpartiet uppfattas som indragen i förhållande till bottenvåningen. Därför ansåg Boverket att ett för byggnaden väsentligt karaktärsdrag hade försvunnit och att åtgärden därmed utgjorde en förvanskning.

MÖD fann att förvanskningsförbudet var ett hinder för bygglov för tillbyggnaden

MÖD konstaterade, med utgångspunkt från Boverkets yttrande, att byggnaden utgjorde en sådan särskilt värdefull byggnad från bland annat kulturhistorisk och konstnärlig synpunkt, som nämns i 8 kap. 13 § PBL. Varför åtgärder som medför att byggnaden förvanskas är förbjudna.

Vidare konstaterade MÖD att tillbyggnaden medförde att ett väsentligt karaktärsdrag försvunnit och därmed utgjorde en förvanskning. Att tillbyggnaden till viss del doldes av vegetation föranledde ingen annan bedömning. Åtgärden ansågs därmed strida mot förvanskningsförbudet enligt 8 kap. 13 § PBL. Det saknades därför skäl att bevilja sökt bygglov. Kommunen ansågs därför ha fog för att förelägga ägaren om rättelse avseende tillbyggnaden.

Länken till mark- och miljööverdomstolens mål hittar du i "Relaterad information", MÖD 2016-04-04 mål nr 6490-15.

Svart tvåplanshus med tillbyggnad bakom en häck framför vatten.
Den aktuella byggnaden med det tillbyggda uterummet under balkongpartiet. Foto: Otto Ryding/Boverket
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen