Bygglov för fönsterbyte på enbostads-/gatuhus

Målet rör bygglov för att ersätta spröjsade fönster med fönster utan spröjs på ett enbostads-/gatuhus uppfört i mitten av 1970-talet. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i målet tagit ställning till om åtgärden uppfyller kraven i 8 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, om att ändring av en byggnad ska utföras varsamt.

MÖD konstaterade att byggnaden var en del av en värdefull miljö som Riksantikvarieämbetet bedömt vara av riksintresse för kulturmiljövården. Kommunen hade genom varsamhetsbestämmelse i detaljplan visat ambitionen att ta tillvara kulturvärdena.

Domstolen noterade att aktuell byggnad hade uppförts i mitten av 1970-talet och då med spröjsade fönster. Byggnaden fanns i ett kvarter med en blandning av äldre och moderna byggnader där de moderna hade anpassats till en äldre byggnadstradition.

Inte varsamt att ersätta fönster med spröjs till fönster utan spröjs

Att byta ut fönster med spröjs till fönster utan spröjs bedömde domstolen inte vara en varsam ändring av byggnaden med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag. Några större kostnadsmässiga skillnader mellan att sätt in fönster med spröjs jämfört med att sätta in fönster utan spröjs ansågs inte ha framkommit.

Domstolen bedömde inte att det fanns några andra skäl som talade emot att det allmänna intresset av att hävda att varsamhetskravet skulle ha företräde framför det enskilda intresset av att byta fönsterutformning. Beslutet att inte bevilja bygglov för byte av fönster fastställdes.

Byggnadens karaktär avgjorde bedömningen inte vad som var typiskt när den uppfördes

Kommunen anförde att huset vid dess uppförande hade anpassats till den äldre bebyggelsen genom vissa arkitektoniska element, bland annat en viss typ av fönster med spröjs. Dessa element skulle enligt kommunen gå förlorade om befintliga fönster ersattes med fönster utan spröjs.

MÖD har vid sin bedömning utgått ifrån den aktuella byggnadens karaktärsdrag och inte vad som kan anses vara tidstypiskt för bostadshus uppförda i mitten av 1970-talet. Domen visar att också bakgrunden till hur en byggnad utformas är av vikt när en myndighet eller domstol ska bedöma om en ändring kan accepteras eller inte.

Se mer i mark- och miljööverdomstolens domslut i "MÖD 2015-06-08 mål nr P 169–15", som du hittar i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej